Genomförandeakter

Enligt artikel 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får EU:s lagstiftande organ ge Europeiska kommissionen (eller i undantagsfall Europeiska unionens råd) befogenhet att anta genomförandeakter. Detta görs genom särskilda bestämmelser i en lagstiftningsakt (den ”grundläggande akten”). Dessa akter syftar till att skapa enhetliga villkor för genomförandet av den aktuella lagstiftningsakten, om och när detta behövs.

Genomförandeakter är icke-lagstiftningsakter och kan ha en individuell eller allmän räckvidd. De är ofta administrativa eller tekniska och kan ha olika utformning, som individuella finansieringsbeslut, beslut om godkännande för att släppa ut vissa produkter på marknaden, eller modeller för intyg som krävs enligt EU-lagstiftningen. Genomförandeakterna antas inom så vitt skilda områden som utgiftsprogram, miljö- och hälsoskydd och beskattning.

Genomförandeakter antas av kommissionen efter samråd med utskott som består av tekniska experter från EU:s medlemsstater, enligt de regler och förfaranden som anges i förordning (EU) nr 182/2011.

Europaparlamentet och rådet informeras under utarbetandet av genomförandeakten och har rätt att granska den, men kan inte hindra antagandet av genomförandeakter.

SE ÄVEN:

• Kommittéförfaranden
• Europeiska unionens råd
• Delegerade akter
• Europeiska kommissionen
• Europaparlamentet
• Europeiska unionens (EU:s) normhierarki
• Lagstiftningsakter
• Icke-lagstiftningsakter
• Medlemsstaterna
• Fördrag
• Kommittéernas roll i Europeiska kommissionens genomförandebefogenheter (sammanfattning)
• Europeiska unionens sekundärrätt (sammanfattning)
• Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (sammanfattning).