31.7.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 229/1

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Den digitala marknaden som en drivkraft för tillväxt” (förberedande yttrande)

2012/C 229/01

Föredragande: Laure BATUT

Den 11 januari 2012 beslutade det danska ordförandeskapet att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Den digitala marknaden som en drivkraft för tillväxt”

(förberedande yttrande).

Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 10 maj 2012.

Vid sin 481:a plenarsession den 23–24 maj 2012 (sammanträdet den 23 maj) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 141 röster för, 7 röster emot och 5 nedlagda röster:

1.   Inledning

1.1   Den digitala ekonomin ändrar på ett grundläggande sätt alla våra vanor och hela den sociala och ekonomiska strukturen i vårt samhälle. Säkerhet och driftskompatibilitet är helt avgörande. Den digitala agendan är ett av EU:s flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin. EESK har redan antagit ett stort antal yttranden om digitaliseringens konsekvenser (1) för samhället.

1.2   Det danska ordförandeskapet, som inser vikten av denna fråga, har uppmanat EESK att granska vad som saknas för att göra den digitala marknaden till en drivkraft för tillväxt. Kommittén anser att man i alla diskussioner om den digitala ekonomin liksom i samråden och partnerskapen bör ta full hänsyn till den sociala och civila dialogen.

1.3   Den digitala marknaden (2) är inte ett självändamål. Digitaliseringen ska gynna ekonomin utan att hota framstegen på det ekonomiska, sociala, mänskliga och kulturella planet. Produktion och handel på internet och utvecklingen av den digitala ekonomin medför en förändring av arbetsmarknaden. EESK efterlyser större synlighet, information till näringslivsaktörer och till konsumenterna samt relevanta garantier för alla berörda parter.

1.4   Europa har halkat efter de stora utvecklarna och leverantörerna (USA) och de stora konstruktörerna (Asien). EU bör omgående genomföra hela sin digitala agenda och lägga om sin strategi för att hantera utmaningarna på kort sikt (såsom immateriella rättigheter) och på lång sikt (en åldrande befolkning). EESK anser att man först och främst måste ha ambitionen att satsa på en intelligent ekonomi, ha ambitionen att lyfta fram Europeiska marknadsledande företag, ha ambitionen att lokalisera deras centrum för beslutsfattande och FoU i EU och se till att alla EU-medborgare får ta del av deras framgångar samt bygga upp ett förtroende, förbättra samtliga aktörers kapacitet, utveckla produktiviteten och inkludera digitaliseringen i strategin för hållbar tillväxt.

Samtliga nedanstående punkter innehåller rekommendationer från EESK:

2.   Att utnyttja digitaliseringen för att få igång tillväxten

2.1   Infrastrukturen på detta område måste snabbt byggas ut i hela Europa, även i utomeuropeiska länder och territorier (3). Operatörerna måste kunna garantera en allmän tillgång, även i isolerade områden. EESK ifrågasätter om meddelandet COM(2011) 942 om att öka tilltron till en inre e-marknad kommer att vara tillräckligt.

2.2   En grundläggande förutsättning är att alla får tillgång  (4) till utrustning och programvara samt utbildning i hur denna används. En fjärdedel av befolkningen har nått pensionsåldern, och denna ekonomiska styrka måste integreras. EESK anser att tillängligheten måste prioriteras på dagordningen.

2.3   IKT (informations- och kommunikationsteknik) bör omfattas av bestämmelser som tagits fram i samarbete med näringslivet, små och medelstora företag och alla andra berörda parter inom det civila samhället (5), i syfte att säkerställa fullständig interoperabilitet och kompatibilitet mellan alla applikationer och tjänster på området och skapa en politik för IKT-standardisering som stöd för EU:s övriga politikområden (Europaparlamentets resolution, 21.10.2010 (6), punkterna 69 och 72). EESK anser att de små och medelstora företag och samhällsaktörer som deltar i standardiseringen bör ges finansiellt stöd.

2.4   Sammankopplingen av de europeiska näten måste fullbordas i syfte att utvidga den digitala ekonomin och öka utbudet av varor och tjänster (EESK:s yttrande 490/2012 – TEN/469).

2.5   Kommittén anser att driftskompatibiliteten i utbudet måste säkerställas på EU-nivå. Genom standardisering kan europeiska intressenter få tillgång till nya internationella marknader.

2.6   Kommittén har redan tagit ställning för ett neutralt och öppet internet  (7).

2.7   Den inre marknaden måste erbjuda fullständiga användargarantier för att frigöra potentialen i efterfrågan genom användning av fri och öppen programvara.

2.8   EESK stöder utvecklingen av gemensamma standardgränssnitt.

2.9   EESK anser att det är avgörande att det finns ett fungerande administrativt samarbete mellan medlemsstaterna och att det skapas möjligheter för gränsöverskridande offentliga e-tjänster, som skulle kunna underlättas genom en generell användning av informationssystemet för den inre marknaden (IMI). Denna utveckling bör ske inom ramen för ett multilateralt styre i EU (8).

2.10   E-handeln driver på en harmonisering av de nationella momssatserna: Detta skulle konkret kunna gynna såväl företag som konsumenter, så länge det inte utnyttjas som en förevändning att harmonisera satserna uppåt.

2.11   Man måste se till att operatörer och medborgare enkelt kan hitta information om sina rättigheter för att de ska kunna ha fullt förtroende när de handlar över gränserna.

2.12   Kommittén anser att man genom samråd och partnerskap måste involvera företrädare för det civila samhället (se Europa 2020-strategin om ”Aktörer och det civila samhället”) i utformningen av Europas digitala ekonomi. Med tanke på den digitala ekonomins tendens att förgrena sig når den alla delar av samhället. Alla projekt bör omfatta en digital och social dimension.

2.13   Digitaliseringen främjar en tjänsteekonomi som kan leda till en avindustrialisering eller till och med till att arbetstillfällen går förlorade i Europa. I jakten på nya marknader anser EESK att man bör kombinera innovation med tillverkning (konstruktörer) av teknik i Europa. De nystartade IKT-företagen måste ges möjlighet att ta tillvara sin potential för snabb tillväxt. Kommittén anser att det är hög tid att ifrågasätta varför förutsättningarna i EU inte främjar utvecklingen av stora europeiska internetleverantörer och stora europeiska webbplatser för försäljning som blir kända över hela världen.

2.14   Utbildning och livslångt lärande hjälper arbetstagare att hålla sig kvar på arbetsmarknaden. Digitaliseringen kan bidra till detta, särskilt när det gäller befolkningen i isolerade områden eller utsatta samhällsgrupper. IKT-utbildningar som ger kvalifikationer är nödvändiga för alla.

2.15   År 2015 kommer 95 % av alla arbetstillfällen att kräva internetkunskaper. De åtgärder som vidtas får inte leda till negativa konsekvenser på arbetsmarknaden, t.ex.

—	arbetstagare som hela tiden tvingas arbeta under mycket stor tidspress och som utsätts för en närmast ”polisiär” övervakning,

—	distansarbete med dumpade löner, där man kringgår fackförbunden som medlare i sociala konflikter, vilket skadar både den enskilde och de kollektiva rättigheterna.

EESK anser att man på det digitala området, liksom inom alla andra områden, endast bör acceptera anständiga arbeten, eftersom detta kommer att öka den totala efterfrågan.

3.   Att skapa tillväxt genom att bygga upp förtroendet för den digitala ekonomin

3.1   Grundläggande rättigheter

3.1.1   EESK vill bevara medborgarnas rättigheter och trygghet utan att minska friheten. EU kommer under 2012 att granska en helhetsstrategi för internetsäkerhet. Ett viktigt steg är inrättandet av Europeiska it-brottscentrumet, som ska ha inlett sitt arbete före utgången av 2013. EESK anser också att EU bör främja utarbetandet av en kraftfull europeisk sökmotor av samma typ som Google.

3.1.2   EESK håller på att utarbeta ett yttrande om skydd av personuppgifter, vilket är ett mycket viktigt område (COM(2012) 10 final). Kommittén har redan tagit ställning för rätten till radering (9) och för internetanvändarnas rättigheter, i synnerhet när det gäller de yngsta användarna och utsatta befolkningsgrupper. Kommittén anser att kommissionens förslag bör antas så snart som möjligt och att hänsyn då bör tas till EESK:s synpunkter, trots det motstånd som detta redan väckt hos internetleverantörer utanför EU.

3.1.3   EESK förväntar sig att EU främjar innovation och skyddar sina egna kreativa produkter. Det krävs omgående ett EU-patent, som skulle innebära en möjlighet för den digitala inre marknaden.

3.2   Utveckling av e-handeln

3.2.1   Hindren för utbudet av kommersiella varor måste undanröjas och gränserna öppnas för yrkesverksamma och konsumenter så att de får tillgång till konkurrenskraftiga priser (http://ec.europa.eu/consumers/consumer_research/editions/cms6_en.htm).

3.2.2   Kommittén anser att driftskompatibiliteten i utbudet måste säkerställas på EU-nivå. Genom standardisering kan europeiska intressenter få tillgång till nya internationella marknader.

3.2.3   Man måste omgående lösa de problem som finns vid e-handel genom att få bukt med diskrimineringen utifrån nationalitet eller bostadsort och skapa en rättvis tillgång på samma villkor för alla.

3.2.4   Användarna måste enkelt kunna hitta information om sina rättigheter (COM(2011) 794 final) och ha möjlighet att försvara sig. Det är viktigt att det skapas gemensamma informationspunkter på internet. Kommittén (10) är mycket positiv till att kommissionen klargjort att ett sådant system inte kommer att frånta vare sig konsumenter eller näringsidkare rätten att söka rättelse i en domstol. Kommissionen bör i sitt direktiv 2000/31/EG införa intelligenta gränssnitt som t.ex. BATNA (Best Alternative to a Negotiated Agreement) för att inte halka efter när det gäller bestämmelser om ”första generationen”. Möjligheten för konsumenterna att hitta en bra lösning på konflikter  (11) som uppstår i handelsförbindelser är viktig för att öka efterfrågan i e-handeln. Användarna bör ha tillgång till tydlig och enkel information om sina rättigheter. Alla typer av tvister på internet bör omfattas.

3.2.5   EU-lagstiftningen bör ge medborgarna samma förtroende för den digitala marknaden som de kan vänta sig i sina hemländer. Konsumenterna behöver få information om de möjligheter som marknaden erbjuder för att kunna fatta välgrundade beslut. En konsumentguide för den digitala marknaden skulle i detta syfte kunna ges stor spridning.

I samband med det pågående utarbetandet av direktiv 2011/942 uppmanar EESK myndigheterna i EU att vidta åtgärder när det gäller

—	information till operatörer som tillhandahåller internettjänster och skydd av Internetanvändare,

—	olämpliga betalnings- och leveranssystem,

—	bekämpning av det alltför utbredda missbruket.

3.2.6   Genom ett mer utbrett införande av t.ex.

—	säkra elektroniska signaturer,

—	elektronisk tidsstämpling av operationer,

—	driftskompatibilitet när det gäller systemen för elektroniska signaturer,

—	ömsesidigt erkännande av certifieringsorgan (SSCD – ”Secure Signature Creation Devices”) och ackreditering av aktörer som utfärdar elektroniska certifieringar,

—	systemet för konsumentskyddssamarbete och harmonisering av möjligheterna till prövning (direktiv 2011/83/EU och dokument COM(2012) 100 final),

—	rapporten om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 av den 27 oktober 2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen,

—	förordningen om konsumentskyddssamarbete

bör man kunna bygga upp ett förtroende för aktörerna.

3.2.7   Kommittén ställer sig fortfarande positiv till att grupptalan väcks i syfte att erhålla skadestånd när kollektiva rättigheter inte respekteras. Detta utgör ett komplement till det skydd som redan ges, både genom alternativa lösningar och i domstol (12) (se direktiv 98/27/EG av den 19 maj 1998). Det är viktigt att rättvisa konkurrensvillkor kan garanteras på den inre marknaden (se ingressen till EUF-fördraget, fjärde stycket). Rätten till ett effektivt rättsmedel är en grundläggande rättighet i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (artikel 47).

3.2.8   Kommittén välkomnar kommissionens meddelande om en europeisk köplag  (13). Konsumenterna behöver rättssäkerhet. EESK noterar med tillfredsställelse att kommissionen tagit fasta på kommitténs förslag om ett ”andra system”, även om två separata texter hade varit att föredra (en för avtal mellan företag och en för avtal mellan företag och konsumenter).

3.2.9   Kommittén ser fram emot den agenda för Europas konsumenter (COM(2011) 777 final/2) som kommissionen har aviserat, där man kommer att utvärdera hur den digitala revolutionen har påverkat konsumenternas beteende. Det är nödvändigt att skapa ett paneuropeiskt ramverk för elektronisk identifiering, autentisering och signatur för att e-handeln ska kunna fördubblas och stimulera tillväxten (se COM(2011) 942 final).

3.3   Säkra transaktioner

3.3.1   I syfte att bekämpa piratkopiering och varumärkesförfalskning kommer EU genom tullprogrammet Fiscus (14) att inrätta kontroller på internet i hela EU. EESK anser att tullarna bör förstärkas både i fråga om personal och de kontroller som genomförs. Europeiska observatoriet för varumärkesförfalskning och piratkopiering skulle kunna få en mer framträdande roll och ges resurser som motsvarar utmaningarna för ekonomin och den allmänna säkerheten.

3.3.2   Lagstiftningen bör stödja myndigheter att inleda undersökningar utifrån misstänkta finansiella flöden på internet. Tullmyndigheterna kan ges i uppgift att skydda det immateriella kulturarvet i Europa och få en viktigare roll när det gäller att stödja små och medelstora företag med hjälp av databaser, t.ex. databasen om tillträde till marknaderna, exportrådgivningstjänsten eller den gemensamma nätportalen för information.

3.4   Kommittén anser att medborgarna bör få tillgång till en stadga om styresmetoder och öppenhet. Det krävs omgående en reglering av e-handeln, bland annat vad gäller e-betalningar samt betalningar utförda via mobiltelefon.

3.4.1   EESK anser att säkerheten i de nya digitala betalningssätten bör garanteras genom offentliga standarder. För närvarande är det bara privata aktörer (operatörer) som inför och kontrollerar egna standarder och driftskompatibilitet. EESK anser att det vore ödesdigert att ge ett tredjeland möjlighet att kontrollera hela det finansiella flödet i Europa.

4.   Förbättrad produktivitet och tillväxt för alla

4.1   Gynnsamma förutsättningar för tillväxt

4.1.1   Den digitala marknaden behöver ett europeiskt styre som är rättvist och som respekterar medborgarnas rättigheter. Efter 2015 bör den gemensamma kontaktpunkten för varor och tjänster kunna ge aktörer inom den europeiska ekonomin stöd. Företag på det digitala området måste följa principerna om företagens sociala ansvar och delta i den sociala dialogen.

4.1.2   Den digitala inre marknaden är fortfarande fragmenterad i nationella marknader. En harmoniserad lagstiftning skulle ge de ekonomiska aktörerna stordriftsfördelar. EESK anser att kommissionen bör skapa synergier i förvaltningen av sitt arbete för att bygga upp det kraftfulla ledarskap som behövs för att utveckla den digitala sektorn i hela EU och ta igen den eftersläpning som alla förseningar har lett till. EU måste snabbt skapa ett europeiskt ”Silicon Valley” som kan samla den intelligens och det kapital från både privat och offentlig sektor som behövs för att framgångsrika samriskföretag ska startas.

4.1.3   EESK vill påminna om sitt yttrande om digital integration, där kommittén diskuterar hur man kan åtgärda den ojämlika tillgången till informations- och kommunikationsteknik. EU bör erkänna tillgången till infrastruktur och verktyg som en grundläggande rättighet och utnyttja digitaliseringen som ett integrationsverktyg.

4.2   Företagens roll i de ”digitala” insatserna för tillväxt

4.2.1   Den digitala ekonomin bör inriktas på en snabb tillväxt av BNP, särskilt med hjälp av finansiering till nystartade företag. Ett visst amerikanskt företag som började som ”start-up” värderas i dag till omkring 75 miljarder euro … För att kunna främja innovation krävs ekonomiska modeller som baseras på kunskap och som ökar utbudet på internet.

4.2.2   Marknadens acceptans av nya tjänster är beroende av små och medelstora företags kapacitet att delta i den digitala ekonomin (15) och vara kompatibla. De bör för detta få stöd till sina konkreta projekt. EESK uppmanar ordförandeskapet att utvärdera följande åtgärder:

—	Upprättande av partnerskap mellan offentliga myndigheter i varje medlemsstat och de främsta IKT-aktörerna.

—	Användningen av anslaget på 300 miljoner euro till företag som utvecklar energibesparande infrastruktur och intelligent teknik.

4.2.3   Elektroniska betalningar med kort och mobiltelefon: EU måste på detta område behålla samma ledande position som när det gäller chipkort, som har medfört en kraftig minskning av bedrägerier.

4.2.4   Sepa-projektet (Single Euro Payments Area – gemensamt eurobetalningsområde, förordning från februari 2012 om ersättning av nationella betalningar och autogireringar med europeiska sådana från och med den 1 februari 2014) omfattar de viktigaste instrumenten för betalning av mindre belopp. EESK anser att man bör harmonisera bankavgifterna mellan bankerna och medlemsstaterna. Konkurrensen bör inte hindra innovationen eller skapa ytterligare kostnader för konsumenten.

4.2.5   Det krävs ett lämpligt ramverk för att hjälpa små och medelstora företag att komma in på den digitala marknaden på samma sätt som på andra marknader.

a)

På intern nivå: 4.2.6.1 EESK rekommenderar att man på EU-nivå fastställer den digitala ekonomins omfattning och att den omfattas av redovisningsnormerna. Man skulle i denna avgränsning kunna ta med digitala varor och varor som kan digitaliseras samt varor som är beroende av informations- och kommunikationsteknik. 4.2.6.2 Kommittén anser att företag i sin värdering bör ta med sina digitala tillgångar. 4.2.6.3 Mätningen av IKT-sektorns faktiska påverkan på företagen och det nationella välståndet bör baseras på kriterier som fastställts på europeisk nivå. 4.2.6.4 Införandet av en stadga för ett europeiskt privat aktiebolag (2008) (16) (lagstiftningsförslag COM(2008) 396 final) ger små och medelstora företag möjlighet att utvecklas genom att deras gränsöverskridande affärsverksamhet underlättas.

a)

På extern nivå: 4.2.7.1 En gynnsam industrimiljö inverkar positivt på kunskapssamhället och främjar investeringar, gränsöverskridande användning av IKT och digital verksamhet. Il facilite les investissements, l'usage transfrontalier des TIC et l'activité numérique. Det största problemet för små och medelstora företag är emellertid den juridiska och tekniska fragmenteringen, bristen på insyn och många gånger olämpliga leveransmetoder. 4.2.7.2 Framgångsrika modeller som DiSCwise från GD TREN (handlingsplan för godslogistik) skulle kunna inspirera andra företag för att skapa sysselsättning och tillväxt (intelligenta transporter). 4.2.7.3 Globalisering: För att bevara sin konkurrenskraft när det gäller produkter med högt mervärde måste EU skapa exportkonsortier, kluster som gynnar forskning och utveckling, som erkänns i medlemsstaterna för att gynna de små och medelstora företagens internationalisering (http://ec.europa.eu/enterprise/newsroom/cf/itemlongdetail.cfm?item_id=4968).

4.2.8   Datormoln kan vara en hjälp för små och medelstora företag (17), under förutsättning att datasäkerheten, som innebär en stor utmaning för ”jättarna” på området för internettjänster och internetleverantörer, verkligen kan garanteras. Europeiska kommissionen bör se till så att datormolnen gagnar de små och medelstora företagen och hjälpa dem att få tillgång till dessa moln (information, finansiering).

4.2.9   EU måste satsa mer på att informera företagen om deras möjligheter till finansiering och sprida tanken om projektobligationer  (18).

4.2.9.1.1   EESK rekommenderar att man underlättar investeringar i riskkapital till förmån för forskare och innovativa företag (COM(2011) 702 final – ”Företaget är litet, världen stor”).

4.2.10   Kommittén rekommenderar att man tar fram en handledning om företagens tillgång till den gränsöverskridande digitala ekonomin.

4.3   Immateriella rättigheter

4.3.1   EESK anser att det är avgörande att EU skyddar sina kreativa intressen, som är en garanti för framtiden, både internt och externt. Det kulturella undantaget bör bevaras, eftersom det bidrar till mångfalden i Europa. De skyddsåtgärder som håller på att utarbetas bör inte utgöra ett hot mot detta till fördel för kreativa produkter från USA.

4.3.2    fastställs numera skyddet av de immateriella rättigheterna i EU i artikel 118 i EUF-fördraget. De 27 medlemsstaterna kontrollerar emellertid användningen av internet på olika sätt.

4.3.3    håller EU på att se över politiken för tillämpning av immateriella rättigheter i tredjeländer genom att integrera ett koncept om ömsesidighet och multilaterala förhandlingar, t.ex. när det gäller Acta (Anti-Counterfeiting Trade Agreement, separat från WTO, undertecknades av kommissionen och 22 medlemsstater i januari 2012).

4.3.4   Kommittén har antagit ett yttrande om immateriella rättigheter, där man rekommenderar att inte helt gå i riktning mot ett rent förmögenhetsbaserat och finansiellt system (19).

4.3.4.1   Inför kommissionens kommande lagstiftningsförslag (2012) betonar EESK att organisationer som företräder rättighetsinnehavarna och intressen på området måste rådfrågas (20). Kommittén betonar vikten av insyn och kontroll när det gäller organisationer som förvaltar upphovsrätter och närstående rättigheter. Kommittén anser att beskattningen av privat kopiering är orättvis, eftersom sådan kopiering ingår i begreppet fair use (skäligt bruk). Man måste skilja på en privatperson som laddar ner för privat bruk och en person som bedriver en vinstgivande verksamhet baserat på förfalskning i stor skala. De kulturella industrierna bör inte bli pengamaskiner, lika lite som internet bör bli ett verktyg för att privatisera kulturen och vetenskapen.

4.3.4.2   Europaparlamentet har mottagit en petition med över 2 miljoner namnunderskrifter (webbplatsen AVAAZ.org) som uppmanar till att försvara ett fritt och öppet internet och vägra att ratificera Acta. Det är viktigt att notera att exempelvis Kina, Ryssland, Brasilien och Indien, som många förfalskade varor kommer från, inte hör till de länder som har undertecknat Acta.

Kommittén anser sig inte ha blivit rådfrågad när det gäller det internationella Acta-avtalet  (21). Om avtalet skulle träda i kraft uppmanar EESK kommissionen att se till att medborgarnas frihet och kreativa kapacitet skyddas.

4.3.5   Kommittén anser (22) att införandet av en europeisk upphovsrättslag skulle kunna leda till klarhet avseende tillämplig skattelagstiftning i syfte att undvika en omläggning av den digitala handeln och dumpning, samtidigt som upphovsrätten skyddas.

4.4   Den offentliga sektorn

4.4.1   Offentliga upphandlingar, som motsvarar 20 % av BNP, behöver också bli säkra.

4.4.2   EESK anser att det är nödvändigt att offentliga myndigheter snabbt blir tillgängliga via internet genom säker elektronisk identifiering och säkra elektroniska signaturer för alla – privatpersoner, myndigheter och företag samt vid offentliga upphandlingar.

4.4.3   Vad gäller den offentliga sektorn genomför medlemsstaterna en ömsesidig utvärdering tillsammans med kommissionen för att genomföra tjänstedirektivet. Kommittén rekommenderar att tjänstedirektivet utvärderas utifrån vilka möjligheter som skapats för den digitala inre marknaden.

4.4.3.1   Kommittén är övertygad om att den digitala inre marknaden kan öka det offentliga utbudet genom den rättsliga säkerheten och tekniken: De besparingar som kan göras genom lösningar för intelligenta offentliga tjänster kan leda till heltäckande gränsöverskridande upphandlingar.

4.4.4   Kommissionens översyn av direktivet (23) om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn kan innebära förenklingar för företagen och för privatpersoner (se yttrandet TEN/478 som håller på att utarbetas).

5.   Att göra den digitala marknaden till en drivkraft för hållbar tillväxt

5.1   För att skapa en hållbar social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft i EU krävs det kreativitet och innovation. Digitaliseringen är ett redskap, men också ett värde som inte kan reduceras till en ren handelsvara.

5.2   Kommittén anser att det saknas en särskilt utformad strategi som syftar till att säkerställa den digitala inre marknadens hållbarhet.

5.3   Det bör genomföras undersökningar för att mäta koldioxidavtrycket från företag som är verksamma på den digitala marknaden, där de expanderar. Kommittén anser att man genom intelligent teknik kan optimera den totala energiförbrukningen och på så sätt minska koldioxidutsläppen.

5.4   Digital utrustning måste vara koldioxidfri. En miljövänlig hantering i Europa av avfall från informationsbehandlingssystem (med en återvinning av sällsynta metaller) utgör en viktig potentiell marknad och skulle förhindra att tredjeländer förorenas.

5.5   Kommittén uppmanar ordförandeskapet att under 2012, som är Europaåret för aktivt åldrande, lyfta fram digitaliseringens potential till ökad produktivitet när det gäller vård och omsorg, särskilt mot bakgrund av den åldrande befolkningen: Äldre människor kan fortsätta att vara yrkesverksamma genom att betungande arbeten görs lättare, och digitaliseringen spelar rent generellt en viktig roll när det gäller kommunikation, motverkande av isolering, telemedicin, robotteknik och personlig säkerhet. Alla dessa områden innebär möjligheter att skapa nya marknader och nya sysselsättnings- och tillväxtformer.

5.6   Rymdprojekten måste avslutas för att EU ska kunna integrera sin digitala marknad. De medel som krävs måste avsättas. EESK beklagar att Galileo och GNSS ännu inte är klara att tas i drift, samtidigt som den amerikanska GPS-modellen används i hela Europa och övriga världen (24).

---

(1)  EESK:s viktigaste yttranden på området:

EUT C 318, 23.12.2006, s. 20, EGT C 157, 25.5.1998, s. 1, EUT C 376, 22.12.2011, s. 62, EESK:s yttrande EUT C 143, 22.5.2012, s. 69, EUT C 318, 29.10.2011, s. 99, EUT C 318, 29.10.2011, s. 105, EUT C 68, 6.3.2012, s. 28, EUT C 248, 25.8.2011, s. 144, EUT C 97, 28.4.2004, s. 21, EUT C 175, 27.7.2007, s. 91, EUT C 77, 31.3.2009, s. 60, EUT C 175, 28.7.2009, s. 8, EUT C 218, 11.9.2009, s. 36, EUT C 277, 17.11.2009, s. 85, EUT C 48, 15.2.2011, s. 72, EUT C 54, 19.2.2011, s. 58, EUT C 107, 6.4.2011, s. 44, EUT C 107, 6.4.2011, s. 53, EUT C 107, 6.4.2011, s. 58, EUT C 376, 22.12.2011, s. 92, EUT C 24, 28.1.2012, s. 40, EUT C 318, 29.10.2011, s. 9, EUT C 143, 22.5.2012, s. 120.

(2)  EUT C 175, 28.7.2009, s. 43.

(3)  EUT C 44, 11.2.2011, s. 178.

(4)  EUT C 318, 29.10.2011, s. 9.

(5)  EUT C 376, 22.12.2011, s. 69.

(6)  EUT C 70 E, 8.3.2012, s. 56-57.

(7)  EUT C 24, 28.1.2012, s. 139.

(8)  EUT C 376, 22.12.2011, s. 92.

(9)  EUT C 143, 22.5.2012,s. 120.

(10)  EUT C 162, 25.6.2008, s. 1.

(11)  EESK:s yttrande 96/2012, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om tvistlösning online vid konsumenttvister (ännu inte offentliggjort i EUT).

(12)  EUT C 162, 25.6.2008, s. 1.

(13)  EESK:s yttrande om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om en gemensam europeisk köplag och Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om en gemensam europeisk köplag som underlättar transaktioner på den inre marknaden, EUT C 181, 21.6.2012, s. 75.

(14)  EESK:s yttrande, EUT C 143, 22.5.2012, s. 48.

(15)  EUT C 80, 3.4.2002, s. 67.

(16)  EUT C 125, 27.5.2002, s. 100.

(17)  EGT C 24, 28.1.2012, s. 40.

(18)  EUT C 143, 22.5.2012, s. 116 och EUT C 143, 22.5.2012, s. 134.

(19)  EUT C 68, 6.3.2012, s. 28.

(20)  Se föregående fotnot.

(21)  EGT C 24, 28.1.2012, s. 139.

(22)  EUT C 143, 22.5.2012, s. 69.

(23)  Yttrande om Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, EUT C 191, 29.6.2012, s. 129.

(24)  Se EESK:s yttrande om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen, EUT C 181, 21.6.2012, s. 179.

---