Överklagande ingett den 24 maj 2013 av Henkel AG & Co. KGaA, Henkel France av det beslut som tribunalen (tredje avdelningen) meddelade den 7 mars 2013 i mål T-607/11, Henkel AG & Co. KGaA, Henkel France mot Europeiska kommissionen

(Mål C-283/13 P)

2013/C 215/12

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Henkel AG & Co. KGaA, Henkel France (ombud: F. Brunet, E. Paroche, avocats, E. Bitton, advocate)

Övriga parter i målet: Europeiska kommissionen, Kungariket Danmark

Klagandenas yrkanden

Klagandena yrkar att domstolen ska

Grunder och huvudargument

Till stöd för överklagandet har klagandena åberopat fyra grunder. Klagandena ifrågasätter tribunalens slutsats att de saknade legitimt intresse att föra talan vid tribunalen mot det omtvistade beslutet. Tribunalen gjorde fel när den fastställde att det omtvistade beslutet förlorade sin verkan till följd av ADLC:s beslut i vilket ADLC fastställde att det inte var nödvändigt att överlämna handlingarna för att säkerställa klagandenas rätt till försvar och att handlingarna inte var relevanta för bedömningen av ärendet vid ADLC.

Klagandena gör gällande att de hade ett berättigat intresse av att föra talan vid tribunalen, eftersom de behöver förlita sig på handlingarna i det franska förfarandet för att visa att (i) de omständigheter som sanktionerats i ärende COMP/39.579 är desamma eller har åtminstone ett mycket nära samband med de omständigheter som det franska förfarandet avser, vilket har betydelse för klagandenas möjlighet till böteseftergift i Frankrike samt att (ii) Henkels begäran om tillstånd att använda handlingarna i det franska förfarandet inte ska ses som en eftergiftssökandes bristande samarbete som motiverar en nedsättning av böterna med 25 % istället för 30 %, vilket ADLC ansåg, utan ska ses som ett utövande av en legitim rättighet och intresse, nämligen utövande av rätten till försvar.

Första grunden: Tribunalen missuppfattade omständigheterna, eftersom den felaktigt gjorde bedömningen att det inte fanns något stadium i förfarandet efter ADLC:s beslut, vid vilket handlingarna åter kunde bedömas, om beslutet upphävdes och handlingarna översändes till ADLC.

Andra grunden: Tribunalen missuppfattade omständigheterna på så sätt att den feltolkade det verkliga syftet med begäran om översändande av handlingarna när den gjorde bedömningen att syftet med begäran endast var att göra det möjligt för ADLC att pröva handlingarna, trots att huvudsyftet var att göra det möjligt för Henkel att utöva rätten till försvar genom att diskutera handlingarna i det franska förfarandet.

Tredje grunden: Beslutet är inte tillräckligt motiverat, eftersom tribunalen gjorde bedömningen att Henkel inte hade något legitimt intresse att föra talan utan att tribunalen prövade Henkels argument.

Fjärde grunden: Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning genom att underlåta att pröva huruvida Henkel fortfarande hade ett legitimt intresse av att föra talan vid tribunalen för att undvika upprepandet av en rättsstridig handling.