28.6.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 157/56

1.1

Den 25 maj 2004 lade kommissionen fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om harmoniserade flodtrafikinformationstjänster på inre vattenvägar i gemenskapen. Syftet är att stödja den framtida utvecklingen av trafiken på inre vattenvägar genom att integrera och harmonisera de nationella telematiktjänster som införts eller håller på att införas i de olika medlemsstaterna på senare år.

1.2

Den politiska bakgrunden till direktivförslaget är främjande av andra transportslag som alternativ till vägtransporterna. Därmed skall de gångna årens problem med en oenhetlig transportpolitik lösas. Denna anses vara orsak till dagens problem i det europeiska transportsystemet.

Trafiken på de inre vattenvägarna har tillräcklig kapacitet, både infrastrukturellt och med avseende på fartygsteknik, att överta en betydligt högre andel av den totala godstransportvolymen i Europa från vägarna. Via de gränsöverskridande vattenlederna och de många nationella vattenvägarna i Europa kan en stor del av det europeiska territoriets transportbehov tillgodoses. Den inre sjöfartssektorn kännetecknas av innovationer på olika områden. På grund av att de inre vattenvägarna blivit mer uppmärksammade som alternativ till vägtransport har man redan lyckats erövra nya marknader.

1.3

I olika initiativ- och remissyttranden och kommittéslutsatser har Europeiska ekonomiska och sociala kommittén redan framhållit den stora betydelse som transporterna på de inre vattenvägarna har (1). Det är särskilt viktigt att undanröja både nationella och internationella flaskhalsar i infrastrukturen. EESK har upprepade gånger uppmanat EU-medlemsstaterna att genomföra nödvändiga underhållsåtgärder som avser vattenvägarna. Kommittén menar att adekvat underhåll av vattenvägarna är en grundförutsättning. I annat fall är det knappast meningsfullt att införa avancerade flodtrafikinformationstjänster: Om denna grundläggande förutsättning inte gäller uppstår redan i dag flaskhalsar som kan äventyra den framtida trafikutvecklingen på de inre vattenvägarna (2).

1.4

I vitbokens strategi ingår att kommissionen lovar att bidra till att sektorn kan anpassas till nya behov på marknaden. Kommissionen ger starkt stöd till användningen av modern informations- och kommunikationsteknik (IKT), med fokus på att förbättra trafikstyrningen och transportförvaltningen på inre vattenvägar.

1.5

Kommissionen menar att införandet av RIS-modellen kommer att leda till driftskompatibilitet mellan befintliga och nya RIS-system på europeisk nivå. På så sätt bör de europeiska tillhandahållarna av utrustning få incitament att framställa maskin- och programvara för RIS till rimliga och överkomliga priser.

1.6

De internationella flodkommissionerna, Centrala Rhenkommissionen och Donaukommissionen stöder utvecklingen och införandet av RIS. Centralkommissionen för sjöfarten på Rhen har redan antagit de tekniska direktiv och specifikationer som utarbetats i detta syfte av PIANC (International Association for Navigation).

2.1

Enligt direktivförslaget är begreppet flodtrafikinformationstjänster den mest genomgripande förändringen inom sektorn på åtskilliga årtionden. Denna modell syftar till att upprätta informationstjänster som stöder planeringen och ledningen av trafiken och transporttjänsterna. Det är tänkt att de telematiktillämpningar som utvecklats självständigt på nationsnivå skall integreras i ett interoperationellt koncept.

2.2

Enligt förslaget bör införandet av RIS gynna Europas inre sjöfartssektor som helhet. Den vitamininjektion för transporter på inre vattenvägar som RIS leder till är särskilt intressant mot bakgrund av EU:s utvidgning som omfattar flera central- och östeuropeiska länder.

RIS bör underlätta arbetet för de behöriga myndigheterna, i första hand i fråga om trafikförvaltning och övervakning av farligt gods. Även säkerheten och miljöskyddet bör stärkas genom bättre information och kortare utryckningstider i nödlägen.

2.3

Fördelarna med att införa harmoniserade tjänster för de inre vattenvägarna inverkar på både trafik- och transporttjänsterna. Det innebär att direktivets positiva följder bör komma både de nationella myndigheterna och flodsjöfarten till godo. Direktivet har således både offentligrättsliga och privaträttsliga syften.

2.4

Målsättningarna och utgångspunkterna för att utnyttja systemet skiljer sig mellan de offentligrättsliga och privaträttsliga områdena, varför det krävs särskild övervakning av informationen och tjänsterna för att undvika missbruk. Skyddet av privatlivet i den elektroniska kommunikationen måste ovillkorligen värnas när uppgifterna används i offentligrättsligt syfte.

3.1

Flodtrafikinformationstjänsterna uppfattas i direktivförslaget som ett stöd till en potentiell överflyttning av transporter till fartyg och till flodsjöfartens ökade integrering i intermodala modeller, vilket medför en samhällsnytta. Enligt förslaget förväntas RIS ge följande fyra strategiska fördelar:

3.2

Vad den första aspekten beträffar vill EESK betona att den ökade konkurrenskraften bör förbättra hela sektorns position i förhållande till andra transportmedel. De planerade tjänsterna får inte leda till ytterligare försämrad konkurrenskraft för de inre vattenvägarna i de nya och framtida medlemsstaterna. På grund av den ekonomiska situationen i dessa stater är den redan försvagad. Hänsyn måste tas till framför allt denna aspekt när medel ställs till förfogande för att genomföra tjänsterna (3).

3.3

Enligt förslaget väntas effektivare resvägsplanering ge både kortare väntetider och mindre intäktsbortfall genom anpassade hastigheter. Dessutom bör RIS främja flodsjöfartens integrering i intermodala transportkedjor genom informationsgränssnitten med alla aktörer i olika försörjningsled.

3.4

De allmänt kända fördelarna med de inre vattenvägarna – säkerhet, riskförebyggande, miljöskydd – bör i högre grad framhållas tillsammans med främjandet av konkurrenskraften i förhållande till andra transportslag. Trafik på de inre vattenvägarna ses redan i dag som det säkraste transportslaget (4).

3.5

På miljöskyddets område kommer transporter på de inre vattenvägarna redan i dagens läge att kunna behålla sitt tidigare försprång i relation till andra transportalternativ. Enligt en nyligen publicerad studie om den inre sjöfartens miljöprestanda (5) kan man dra slutsatsen att flodsjöfarten kan bidra till att förbättra hela transportkedjans effekter på miljön. Detta blir också ett bidrag till att förverkliga Kyoto-målen med avseende på reducerade avgaser.

3.6

EU:s miljöministrars beslut av den 28 juni 2004 att fastställa svavelhalten i flodfartygsbränsle till 0,1 procent år 2010 ligger också i linje med miljömedvetandet på de inre vattenvägarna. Hög svavelhalt i bränsle hotar människors hälsa och kan leda till försurning av mark och vattendrag. Den inre sjöfarten kommer att bidra till att bekämpa dessa risker för att slå vakt om sitt rykte som det miljövänligaste transportslaget. Den europeiska flodflottan använder redan i dagens läge till största delen bränsle med mindre än 0,2 procent svavel.

Både installering av avgassnåla motorer och användning av bränsle med låg halt av skadliga ämnen leder till att flodsjöfartens miljöprestanda fortsätter att vara positiva i förhållande till andra transportslag.

Den redan redovisade nyttan av att införa flodtrafikinformationstjänster, som ger ytterligare reducerad energiförbrukning på de inre vattenvägarna, blir ett stöd i flodsjöfartens strävan att uppfylla de egna miljömålsättningarna.

4.1

Direktivet bör ålägga medlemsstaterna att förbättra förutsättningarna för införande och utnyttjande av harmoniserade flodtrafikinformationstjänster och att ta fram ett regelverk för utarbetandet och den fortsatta utvecklingen. Utgångspunkten är att omedelbart integrera befintlig teknik (artikel 1).

4.2

Det verkar rimligt att inskränka tillämpningsområdet till vattenvägar i klass IV och däröver. Det är välkommet att man valt en dynamisk hänvisning till klassificering av vattenvägarna enligt europeisk modell.

4.3

I direktivet definieras medlemsstaternas speciella förpliktelser när det gäller att ställa erforderliga uppgifter till förfogande för genomförandet av resan, elektroniska sjökort och nyhetsförmedling till sjöfartens aktörer och myndigheterna.

Staterna åläggs att säkerställa tillgången till elektroniska sjökort för navigering enbart på europeiska inre vattenvägar av klass Va eller högre enligt klassificeringen av europeiska inre vattenvägar. EESK menar att detta är tveksamt med hänsyn till det tyska, belgiska, tjeckiska och polska vattenvägnätet (artikel 4).

4.4

I princip innehåller direktivet inga krav på privata användare (inom sjöfarten) att installera den utrustning som behövs för att delta i RIS. Samtidigt uppmanas emellertid medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att se till att användarna och fartygen följer de utrustningskrav som föreskrivs i direktivet. Kommittén anser att uppfyllande av detta krav och stimulans till sjöfartsaktörerna att utnyttja tjänsterna förutsätter både att medlemsstaterna ställer nödvändiga uppgifter till förfogande och att de ger incitament till motsvarande utrustning av fartygen.

För öppenhetens och frivilligprincipens skull måste man undvika att göra det obligatoriskt att utnyttja tjänsterna. Det bör emellertid vara ett inslag i medlemsstaternas åtgärder för införande av RIS och för genomförande av målsättningarna i direktivet att lägga upp metoder och stimulansinsatser för att sjöfartsaktörerna i största möjliga utsträckning skall utnyttja systemet.

4.5

De tekniska specifikationerna för planering, införande och tillhandahållande av tjänsterna fastställs i tekniska direktiv (RIS-direktiv). För att systemen skall bli enhetliga anser kommittén att de måste ligga i linje med befintliga direktiv och specifikationer från berörda internationella organisationer.

4.6

När uppgifter utnyttjas inom ramen för flodtrafikinformationstjänsterna i offentliga och företagsekonomiska syften krävs det särskilt privatlivsskydd för sjöfartens aktörer. När det gäller olika känsliga uppgifter måste man vara särskilt uppmärksam på datasäkerheten och se till att de inte vidarebefordras till offentliga myndigheter.

4.7

För att genomföra detta direktiv inrättar kommissionen en kommitté i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter. Denna kommitté består av företrädare för EU:s medlemsstater. EESK menar att man även bör samråda med företrädare för branschorganisationerna under arbetets gång (artikel 11) för att säkerställa att direktivet genomförs i linje med målsättningarna och ger den avsedda stimulansen till flodsjöfarten.

6.1

Europeiska unionens största ekonomiska utmaning är ett realisera dess tillväxtpotential. Här måste långsiktigt hållbara tillväxtmodeller utvecklas och understödjas. Godstransporterna spelar en betydelsefull roll på gemenskapsmarknaden. Dessa står emellertid inför stora problem på grund av att det saknas en konsekvent trafik- och transportpolitik, framför allt beroende på stockningar i vägtrafiken, brist på samarbete mellan järnvägsföretag samt avsaknad av fritt tillträde till marknaden.

6.2

Europas framtid ligger bland annat i vattenvägarna. Vattnet och farvattnen spelar en viktig roll i vårt samhällsliv. Inom Europeiska unionen lever 50 % av befolkningen i kustnära områden eller vid någon av de 15 största europeiska floderna. I samband med utvidgningen av unionen kommer transporterna på de inre vattenvägarna att spela en ännu mer betydelsefull roll på inre marknaden. Många av de nya medlemsstaterna har farbara vattenvägar som används för godstransporter. Inom ramen för den policy som kommissionen deklarerat kan de inre vattenvägarna – både enskilt och som del i den intermodala transportkedjan – spela en central roll i integreringen av de nya medlemsstaterna och i förverkligandet av deras ekonomiska tillväxtpotential.

6.3

Om godstransporterna skall fungera måste det finnas tillfredsställande infrastruktur. Att den befintliga vattenvägsinfrastrukturen förvaltas och underhålls på ett förnuftigt sätt och att flaskhalsarna undanröjs är en grundförutsättning för att de intermodala godstransportmodellerna och flodsjöfartens roll skall stimuleras. Kommittén menar att adekvat underhåll av vattenvägarna är en grundläggande förutsättning. Om den inte föreligger är det knappast meningsfullt att införa avancerade flodtrafikinformationstjänster. Utan denna grundförutsättning skapas redan i dag flaskhalsar som kan äventyra den inre sjöfartens framtida utveckling. Vi uppmanar medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder och ställa resurser till förfogande.

7.1

Ett införande av en rättslig ram för harmoniserade flodtrafikinformationstjänster på gemenskapens inre vattenvägar är välkommet i ovannämnda sammanhang. Harmoniserade informationstjänster på de inre vattenvägarna kan, om de får bred positiv respons, bidra till att man uppnår det uppställda målet – en övergång i riktning mot flodsjöfarten som alternativt transportslag, med tillväxtpotential och med fördelar på säkerhets- och miljöområdet.

Den viktigaste ekonomiska utmaning som Europeiska unionen står inför är att realisera tillväxtpotentialen. Den hållbara tillväxten måste följaktligen stödjas. Godstransporterna spelar en betydelsefull roll på inre marknaden. Det finns emellertid mycket omfattande problem över hela Europa, där framför allt igenproppade vägar äventyrar den ekonomiska utvecklingen inom EU. Lösningen ligger i att åstadkomma övergångar mellan transportslagen och underlätta utnyttjande av intelligenta transportlösningar.

Den ekonomiska utvecklingen i Europa är följaktligen avhängig av en kraftfull och välavvägd transportpolitik, som måste få ett helhjärtat erkännande av Europas beslutsfattare.

Här måste en adekvat ram utarbetas, och man måste säkerställa att utvecklingen av flodsjöfarten blir en politiskt prioriterad fråga.

Med tanke på framgångarna i samband med trafiköverflyttningen till sjöfarten på kortdistans är det möjligt att uppnå liknande framgångar med riktade åtgärder – och förutsatt att det politiska stödet föreligger – även på den inre sjöfartens område.

7.2

Den samhällsekonomiska nyttan av att avlasta vägarna, integreringen av de inre vattenvägarna i intermodala transportkedjor och skydd av naturtillgångarna genom ännu effektivare utnyttjande av fartygens lastkapacitet är faktorer som talar för att EU skall främja telematiklösningar inom flodsjöfarten och harmonisering av tjänsterna på de inre vattenvägarna. För ett effektivt genomförande av de åtgärder som tas upp i direktivförslaget har EESK följande rekommendationer, som vi anser nödvändiga i samband med att flodtrafikinformationstjänsterna införs:

8.1

Det behövs åtgärder som kompletterar genomförandet av direktivet ombord på flodfartygen.

Den inre sjöfarten har än så länge otillräckliga möjligheter att utnyttja RIS, samtidigt som effektiviteten i flodtrafikinformationstjänsterna är avhängig av att aktörerna inom sjöfarten utnyttjar dem så mycket som möjligt. Inom ramen för de övergripande planer som skall utarbetas måste man räkna med att möta dessa krav med riktade åtgärder. Dessa avser följande:

8.2

EESK rekommenderar dessa åtgärder i syfte att genomföra direktivförslaget på ett verksamt sätt.