1.         Inledning

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och utvärdering av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet (EUT L 140, 27.2.2013) trädde i kraft den 30 maj 2013. Den bygger på och kompletterar stabilitets- och tillväxtpakten inom euroområdet, som är Europas finanspolitiska tillsynsramar. Denna förordning tar ett konkret och avgörande steg mot att stärka den tillsynsmekanism som är tillämplig på alla medlemsstater i euroområdet.

De nya övervakningsfunktioner för de offentliga finanserna i medlemsstaterna i euroområdet som följer av förordning nr 473/2013 innebär ökad öppenhet om medlemsstaternas beslut i fråga om de offentliga finanserna och starkare finanspolitisk samordning mellan demmed början från och med budgetåret 2014.

Framför allt skulle de nya gemensamma budgetbestämmelserna omfatta ett nytt samordnat övervakningsförfarande som kommer att äga rum varje höst. Senast den 15 oktober varje år ska alla medlemsstater i euroområdet lämna in sina utkast till budgetplaner för det kommande året. För varje medlemsstat i euroområdet yttrar sig kommissionen om utkastet till budgetplan innan den nationella budgeten antas. Om kommissionen i exceptionella fall konstaterar särskilt allvarliga brister vad gäller efterlevnaden i en plan av förpliktelserna i de offentliga finanserna som anges i stabilitets- och tillväxtpakten kommer ett reviderat utkast till plan att begäras efter samråd med den berörda medlemsstaten. Denna nya gemensamma budgettidsfrist kommer att underlätta den strategiska samordningen mellan medlemsstaterna i euroområdet och säkerställa att rådets och kommissionens rekommendationer på lämpligt sätt integreras i medlemsstaternas budgetförfaranden.

I enlighet med artikel 6.5 i förordning nr 473/2013, ska ”det specificerade innehållet i utkastet till budgetplan anges inom en harmoniserad ram som fastställts av kommissionen i samarbete med medlemsstaterna.” I det här meddelandet föreslås en harmoniserad ram för medlemsstaterna i euroområdet för att lämna in sina utkast till budgetplaner. En rad mallar finns i bilagan med de viktigaste finanspolitiska och makroekonomiska uppgifterna för det kommande året i enlighet med förordning nr 473/2013.

Dessutom främjar förordning (EU) nr 473/2013 också en bättre samordning av planerna på emissioner av nationella statspapper och inrför en rapporteringsskyldighet för alla medlemsstater i euroområdet. I synnerhet är alla medlemsstater i euroområdet skyldiga att på förhand och i god tid rapportera om sina planer på emission av nationella statspapper. Dessa uppgifter kommer vidare att möjliggöra en tillräcklig övervakning av skuldutvecklingen i euroområdet och öka samordningen av besluten om emissioner av statspapper. I enlighet med artikel 8 i denna förordning ska det harmoniserade formatet och innehållet i dessa rapporter ”samordnas och utarbetas av kommissionen i samverkan med medlemsstaterna.” I detta meddelande lägger man också fram ett harmoniserat format för och innehåll i den rapportering som de medlemsstater i euroområdet ska göra om sina planer på emission av nationella statspapper.

2.         Specifikationer om formatet för och innehållet i utkasten till budgetplaner

De riktlinjer som anges nedan bör ses som en uppförandekod för god praxis och en checklista som medlemsstaterna ska använda vid utarbetandet av utkasten till budgetplaner. Medlemsstaterna förväntas följa riktlinjerna och att motivera eventuella avsteg från dem.

I utkasten till budgetplaner bör en uppdatering av vissa av de standardiserade tabellerna från stabilitetsprogrammen finnas med, kompletterade med detaljerade uppgifter om de åtgärder som presenterats i utkasten till budgetplaner.

I linje med nuvarande riktlinjer för stabilitets- och konvergensprogrammen bör de använda begrepp som är förenliga med de standarder som fastställts på europeisk nivå, särskilt inom ramen för det europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS).

Utkasten till budgetplaner bör möjliggöra identifiering av källor till eventuella avvikelser från den finanspolitiska strategin i det senaste stabilitetsprogrammet. Av detta skäl bör det, utöver de uppgifter som krävs för det kommande året, dvs. det år för vilket budgeten håller på att utarbetas (år t + 1 i de standardiserade tabellerna i bilagan) motsvarande beräkningar för det innevarande året (t i de standardiserade tabellerna i bilagan) också ingå, tillsammans med resultaten från det föregående året (t-1 i de standardiserade tabellerna i bilagan), som ska överensstämma med de uppgifter som rapporterats enligt förfarandet vid alltför stora underskott.

A. Oberoende makroekonomiska prognoser och antaganden — beräknad inverkan av de aggregerade finanspolitiska åtgärderna på den ekonomiska tillväxten.

Utkasten till budgetplaner ska baseras på oberoende makroekonomiska prognoser i enlighet med artikel 6.3 i förordning nr 473/2013. Följaktligen presenteras i tabellerna 1.a, 1.b, 1.c och 1.d i utkasten till budgetplaner, vilka finns upptagna i bilagan, den huvudsakliga förväntade ekonomiska utvecklingen och de viktiga ekonomiska variabler som används vid utarbetandet av utkasten till budgetplaner.

Särskilt innehåller tabell 1.a uppgifter om förändringar i real BNP som iakttagits under år t-1 och beräknade förändringar i real BNP som beräknats för åren t och t+1. Den beräknade inverkan på den ekonomiska tillväxten av de aggregerade finanspolitiska åtgärder som planeras i utkasten till budgetplaner bör ingå i dessa beräknade tillväxttakter för åren t och t+1. Därför rekommenderas, i enlighet med artikel 6.3 g i förordning nr 473/2013, att denna förväntade inverkan på den ekonomiska tillväxten specificeras i tabell 1a eller på annat sätt anges närmare i metodbilagan.

De grundläggande antaganden som de de makroekonomiska prognoserna bygger på bör presenteras i tabell 0.i) i bilagan. Ytterligare viktiga antaganden av betydelse för utarbetandet av de makroekonomiska prognoserna anges i tabell 0.ii).  Medlemsstaterna kan finna det önskvärt att kontrollera de sistnämnda när de försöker sammanfatta de antaganden som de oberoende makroekonomiska prognoserna baseras på.

Medlemsstaterna bör också göra det klart huruvida de oberoende makroekonomiska och finanspolitiska prognoserna har utarbetats eller godkänts av ett oberoende organ.

B. Målen för de offentliga finanserna

Målen för saldot i de offentliga finanserna, fördelade efter den offentliga sektorns delsektorer  (statsförvaltning, offentlig eller regional förvaltning för medlemsstater med federala eller till stor del decentraliserade institutionella bestämmelser, kommuner och socialförsäkring) ska redovisas i därtill hörande tabeller som också tagits med i bilagan. Enligt vad som anges i artikel 7.2 i förordning (EU) nr 473/2013 bör kommissionen bedöma huruvida utkastet till budgetplan uppfyller de finanspolitiska skyldigheter som fastställs i stabilitets- och tillväxtpakten. För att göra denna bedömning möjlig finns strukturella mål och för de offentliga finanserna, engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder också bland de uppgifter som krävs i detta avsnitt. Överensstämmelsen med skuldriktmärket bedöms i förhållande till uppgifterna om skuldutvecklingen, som bör vara förenliga med de tidigare detaljerade målen för de offentliga finanserna och de makroekonomiska prognoserna. Denna information, som krävs i tabellerna 2.a, 2.b och 2.c i bilagan, kan kompletteras med uppgifter om eventualförpliktelser som kan påverka den offentliga skuldställningens utveckling  på medellång sikt.

För att ge en övergripande bild av saldot i de offentliga finanserna och av strategin för de offentliga finanserna bör uppgifter lämnas om utgifts- och inkomstmål och deras centrala beståndsdelar. Dessa uppgifter finns i tabell 4.a i bilagan. Med tanke på villkoren och kriterierna för att fastställa de utgiftsökningar som ska bedömas i enlighet med artikel 5.1 i förordning (EG) nr 1466/97, som fastställer ett riktmärke för utgifterna, presenteras i utkastet till budgetplan också den planerade ökningen av de offentliga utgifterna, vilka behandlas på ett särskilt sätt vid beräkningen av riktmärket för utgifterna.

En uppdelning av de offentliga utgifterna efter ändamål finns i därtill hörande tabeller i bilagan. När så är möjligt uppmuntras medlemsstaterna att lämna dessa uppgifter uppdelade efter de kategorier som anges i ändamålsindelningen av den offentliga sektorns utgifter (Cofog). Enligt artikel 6.3 d i förordning nr 473/2013 bör relevant information om offentliga utgifter för utbildning, hälso- och sjukvård och sysselsättning lämnas, antingen i den föreslagna tabellen eller på annat sätt som anges i utkasten till budgetplaner.

C. Offentliga utgifter och inkomster enligt ett scenario med oförändrad politik och diskretionära finanspolitiska åtgärder

Varje medlemsstat bör på lämpligt sätt definiera ett scenario för utgifter och inkomster vid oförändrad politik under det kommande året (dvs. preliminär budget, med undantag för de nya åtgärder som har föreslagits som ett led i budgetprocessen) och offentliggöra de bakomliggande antaganden som gjorts, metoder som använts och relevanta parametrar. Antagandet om ”oförändrad politik” innefattar en extrapolering av inkomst- och utgiftsutvecklingen innan man lägger till effekterna av de diskretionära finanspolitiska åtgärder som beslutats inom ramen för budgetförfarandet för det kommande året. Resultaten av beräkningarna av utgifterna och inkomsterna på grundval av antagandet om oförändrad politik presenteras i tabell 3 i bilagan, medan tabellerna 5.a, 5.b och 5.c beskriver och sammanfattar de diskretionära åtgärder som håller på att antas i de olika delsektorerna för att uppnå målen för de offentliga finanserna.

Dessa tre tabeller bör innehålla en uttömmande teknisk beskrivning av de åtgärder som vidtas i de olika delsektorerna, tillsammans med uppgifter om motiveringen, utformningen och genomförandet av åtgärden. Det bör också läggas fram detaljerade uppgifter om målet med åtgärden, i ENS-termer, som anger om det är en diskretionär åtgärd på utgifts- eller inkomstsidan. Dessutom bör det anges vilken del på utgifts- eller inkomstsidan som omfattas av den diskretionära åtgärden. Detta kommer att göra jämförelsen mellan målen och resultaten av en oförändrad politik genomförbar. Med andra ord:

-  På intäktssidan bör det anges om det är en åtgärd inriktad på:

o  Skatter på produktion och import (ENS-kod: D.2)

o  Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. (ENS-kod: D.5)

o  Kapitalskatter (ENS kod:  D.91)

o  Sociala avgifter (ENS-kod:  D.61)

o  Kapitalinkomst (ENS-kod: D.4)

o  Övrigt (ENS-kod: P.11+P.12+P.131+D.39+D.7+D.9 {andra än D.91})

-  På utgiftssidan bör det anges om det är en åtgärd inriktad på:

o  Löner och kollektiva avgifter (ENS-kod:  D.1)

o  Insatsförbrukning (ENS-kod: P.2)

o  Socialförsäkringsavgifter (sociala förmåner och sociala transfereringar in natura som levereras till hushållen via marknadsproducenter, ENS-kod:  D.62, D.6311, D.63121, D.63131), varav arbetslöshetsförmåner inklusive kontantförmåner (D.621 och D.624) och naturaförmåner (D.6311, D.63131) som avser arbetslöshetsersättning bör också anges, där så är tillämpligt.

o  Ränta (ENS-kod:  D.41)

o  Subventioner (ENS-kod: D.3)

o Fasta bruttoinvesteringar (ENS-kod: P.51)

o Kapitaltransfereringar (ENS kod:  D.9)

o  Övrigt (ENS-kod: D.29+D.4 {andra än D.41} +D.5+D.7+P.52+P.53+K.2+D.8)

Tidsprofilen för åtgärderna bör anges för att skilja åtgärder med en övergående effekt på de offentliga finanserna som inte leder till en varaktig förändring av den offentliga sektorns finanser över tiden (dvs. den slutgiltiga nivån på intäkter eller utgifter) från dem som har en permanent effekt på de offentliga finanserna som leder till en varaktig förändring av de offentliga finansernas begränsningar över tiden (dvs. den slutgiltiga nivån på intäkter eller utgifter). Enligt förordning nr 473/2013 bör de åtgärder med en uppskattad effekt på de offentliga finanserna på över 0,1 % av BNP beskrivas i detalj, medan åtgärder med en effekt under detta gränsvärde ska identifieras och deras aggregerade effekt på de offentliga finanserna anges. I den omfattning det är möjligt kan mindre åtgärder som påverkar samma kategori av inkomster och utgifter på ett meningsfullt sätt grupperas ihop. Inom ramen för den ekonomiska och finansiella kommittén har medlemsstaterna kommit överens om att ytterligare förbättra kvaliteten på rapporteringen av de diskretionära skatteåtgärderna, som innebär att de åtar sig att i detalj beskriva alla diskretionära skatteåtgärder med en minsta effekt på de offentliga finanserna på 0,05 % av BNP. I samband de diskretionära skatteåtgärderna och för att förbättra samstämmigheten mellan rapporteringskraven, uppmuntras medlemsstaterna också att tillhandahålla detaljerade uppgifter om alla diskretionära finanspolitiska åtgärder med en uppskattad effekt på de offentliga finanserna som överstiger 0,05 % av BNP.

Utkasten till budgetplaner bör också innehålla uppgifter om de diskretionära åtgärdernas beräknade effekter på de offentliga finanserna för varje delsektor i tabellerna 5.a, 5.b och 5.c i bilagan. Effekten av alla åtgärder på de offentliga finanserna registreras som ytterligare konsekvenser — i motsats till att registrera effekterna på de offentliga finanserna i nivåer — jämfört med föregående års basprognos. Detta innebär att enkla permanenta åtgärder bör registreras med en effekt på ± X under det eller de år de införs och i övrigt som noll — dvs. en övergripande inverkan på inkomst-  eller utgiftsnivån får inte ta ut varandra. Om effekten av en åtgärd varierar över tiden registreras bara de ytterligare konsekvenserna i tabellen[1]. Genom sin natur bör engångsåtgärder alltid registreras med en effekt på ± X under året med de första effekterna på de offentliga finanserna och ± X under följande år, dvs. den samlade effekterna på inkomst- eller utgiftsnivån under två på varandra följande år ska vara noll.[2]

Beroende på varje särskild åtgärd bör medlemsstaterna anpassa storleken på dessa tre tabeller i motsvarande mån, så att de innehåller så många kolumner som behövs för att återspegla de fullständiga effekterna på de offentliga finanserna över tiden. De underliggande antaganden som använts för att uppskatta effekterna för varje åtgärd (t.ex. elasticitet eller utveckling av skatteunderlaget) bör också beskrivas i utkasten till budgetplaner. Slutligen bör det i utkasten till budgetplaner också anges utifrån vilken princip uppgifterna redovisas: i annat fall ska de redovisas på bokföringsmässiga grunder, men om detta inte är möjligt ska det uttryckligen anges att det rapporterade värdet baseras på likviditetsrapportering.

D. Unionens strategi för tillväxt- och sysselsättningsmålen och landsspecifika rekommendationer

Uppgifterna om hur de åtgärder som antas återspeglar de landsspecifika rekommendationerna eller de nationella målen i enlighet med EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning ingår i tabellerna 6.a och 6.b i bilagan.

E. Indikationer på den förväntade fördelningsmässiga effekten av de viktigaste utgifts- och inkomståtgärderna

Information om den förväntade fördelningsmässiga effekten av de viktigaste utgifts- och inkomståtgärderna bör också anges i utkasten till budgetplaner i enlighet med artikel 6.3 d i förordning (EU) nr 473/2013.

De flesta medlemsstater har redan infört kvalitativa överväganden om de fördelningsmässiga effekterna av skatteåtgärder i sina budgetar. Kvantitativa uppskattningar förekommer mycket mer sällan. Det är förvisso en stor utmaning att kvantifiera de fördelningsmässiga effekterna av de finanspolitiska åtgärderna. Av detta skäl ingår ingen standardiserad tabell i bilagan när det gäller denna aspekt av utkasten till budgetplaner. Tvärtom bör medlemsstaterna i möjligaste mån lämna kvalitativ information och kvantitativa beräkningar av fördelningseffekterna av de finanspolitiska åtgärderna som bäst passar varje medlemsstats särskilda åtgärder och tillgängliga analytiska ramar.

F. Jämförelse mellan utkasten till budgetplaner och det senaste stabilitetsprogrammet

I tabell 7 i bilagan jämförs målen för de offentliga finanserna och prognoserna vid oförändrad politik i utkasten till budgetplaner i det senaste stabilitetsprogrammet. Eventuella skillnader i tidigare och planerade uppgifter med avseende på uppgifterna i stabilitetsprogrammet bör vederbörligen förklaras.

G. Metodbilagan

Slutligen innehåller tabell 8 i bilagan de metodfrågor som bör ingå i utkasten till budgetplaner. Dessa bör innehålla närmare uppgifter om de olika beräkningsmetoder som tillämpas i budgetprocessen, tillsammans med metodens relevanta egenskaper och de antaganden som gjorts. Om den beräknade effekten av de aggregerade finanspolitiska åtgärderna för den ekonomiska tillväxten inte har rapporterats i tabell 1.a bör detta anges i denna bilaga.

3.         Riktlinjer om formatet för och innehållet i rapporter om emissioner av statspapper

Enligt artikel 8.2 i förordning nr 473/2013 ges i detta avsnitt ett harmoniserat format för och ett harmoniserat innehåll för den rapportering som ska ligga till grund för hur medlemsstaterna i euroområdet ska rapportera om sina nationella planer på emission av statspapper.

För att sätta de nationella planerna på emission av statspapper inom ramarna för den finanspolitiska tillsynen bör de åtföljas av allmän information om statsbudgetens samlade finansieringsbehov. Därför ska två rapporter lämnas in: en årlig rapport och en kvartalsrapport.

Mot bakgrund av behovet av flexibilitet i en situation med förändrade marknadsvillkor ska den framåtblickande informationen i dessa rapporter vara vägledande och motsvara marknadsvillkoren.

1.         Den årliga rapporten bör innehålla

- allmän information om de samlade finansieringsbehoven i statsbudgeten, såsom i) inlösen av värdepapper med en ursprunglig löptid av ett år eller mer, ii) värdepapper med en ursprunglig löptid på mindre än ett år, iii) nettokassaflöde från finansieringsverksamhet, iv) likviditetsunderskott och v) nettoförvärv av finansiella tillgångar, exklusive nettokassaflöde från finansieringsverksamhet,

- planer för emissioner under nästa år inklusive uppdelning i kortfristiga och medelfristiga till långfristiga värdepapper som följer mallen nedan.

Tabell III — Mall som ska ingå i årliga rapporterna om emissioner av statspapper[3].

Totala finansieringskrav (miljoner euro) || Finansieringsplan (miljoner euro)

Inlösen av värdepapper med en ursprunglig löptid på ett år eller mer (1) || Bestånd av statsskuldväxlar och företagscertifikat vid slutet av föregående år (2) || Nettokassaflöde från finansieringsverksamhet (3) || Totala refinansieringsbehov (4 = 1+2 +3) || Likviditets-underskott/ överskott (5) || Nettoförvärv av finansiella tillgångar, med undantag av nettokassaflöde från finansieringsverksamhet (6) || Övriga (7) || Totalt (8 = 4+5 +6+7) || Förändring i kortfristiga (statsskuldväxlar och företagscertifikat) (9) || Medellång till lång sikt (10) || Övrigt (11) || Totalt (12 = 2+9+ 10+11)

|| || || || || || || || || || ||

Rapporten ska lämnas till kommissionen senast en vecka innan utgången av kalenderåret.

2.         Kvartalsrapporten bör innehålla planer på emissioner, per kvartal (icke-kumulativa) inklusive uppdelning i kortfristiga och medelfristiga till långfristiga värdepapper. Planer på emissioner för kommande kvartal bör åtföljas av en rapport om faktiska emissioner under föregående kvartal samt uppskattning av emissioner för det innevarande kvartalet som följer mallen nedan. I princip, och under mera normala marknadsförhållanden, bör planerade emissioner rapporteras för flera kvartal framåt. Under nuvarande marknadsvillkor kan sådana prognoser om emissioner dock vara svåra att göra eller ha ett begränsat informationsvärde.  Därför föreslås att bara det omedelbart förestående kvartalet ska bli föremål för sådan rapportering.

Tabell IV — Mall som ska ingå i de kvartalsvisa rapporterna om emissioner av statspapper[4],[5].

Finansieringsplan (miljoner euro)

|| Kortfristiga (statsskuldväxlar och företagscertifikat)* (1) || Medellång till lång sikt (2) || Övriga (3) || Totalt (4=1+2+3)

q-1 (föregående kvartal, aktuella uppgifter) || aktuella uppgifter || aktuella uppgifter || aktuella uppgifter || aktuella uppgifter

q (innevarande kvartal, uppskattning) || uppskattning || uppskattning || uppskattning || uppskattning

q+1 (nästa kvartal, planerade) || planerade || planerade || planerade || planerade

* Vänligen ange den aktuella emissionen här, dvs. inklusive särskild avräkning av förnyelse av 1 månads statsskuldväxlar 

Rapporten ska lämnas till kommissionen senast en vecka innan början på nästa kvartal.

Den kvartalsvisa rapporteringen av planerna på emissioner skapar rätt balans mellan, å ena sidan, en ökning av insynen och förutsägbarheten i finansieringsplanerna och lämnar, å andra sidan, tillräcklig flexibilitet vid emissionsstrategier och emissionsförfaranden.

Alla belopp ska uttryckas i miljoner euro.

Om uppgifter finns tillgängliga uppmuntras medlemsstaterna att tillhandahålla jämförbara mallar med liknande uppgifter om nationella organ och regionala eller lokala myndigheter.

BILAGA. Modell och tabeller som ska ingå i utkasten till budgetplaner.[6]

A. MALL FÖR UTKAST TILL BUDGETPLANER

1. Makroekonomiska prognoser.

2. Mål för de offentliga finanserna.

3. Utgifts- och inkomstberäkningar enligt ett scenario där politiken inte ändras.

4. Utgifts- och inkomstmål. Offentliga sektorns utgifter fördelade på ändamål.

5. Diskretionära åtgärder som ingår i budgetförslaget.

6. Eventuella samband mellan utkastet till budgetplan och de mål som fastställs i EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning och de landspecifika rekommendationerna.

7. Jämförelse med det senaste stabilitetsprogrammet.

8. Fördelningsmässiga effekter av de huvudsakliga utgifts- och inkomståtgärderna.

Bilaga: Metodfrågor, inklusive den beräknade effekten av aggregerade finanspolitiska åtgärder på den ekonomiska tillväxten.

B. TABELLER SOM SKA INGÅ I UTKASTEN TILL BUDGETPLANER

1. Makroekonomiska prognoser

Tabell 0.i) Grundläggande antaganden

|| År t-1 || År t || År t+1

Kortfristig räntenivå1 (årligt genomsnitt) || || ||

Långfristig räntenivå (årligt genomsnitt) || || ||

Växelkursen mellan US-dollarn och euron (årligt genomsnitt)  || || ||

Nominell effektiv växelkurs || || ||

Global BNP-tillväxt, exklusive EU || || ||

EU:s BNP-tillväxt || || ||

Tillväxten på relevanta utländska marknader || || ||

Globala importvolymer, exklusive EU || || ||

Oljepriserna (Brent, US-dollar/fat) || || ||

1 Om nödvändigt, rent tekniska antaganden. || ||

Tabell 0.ii). Viktigaste antaganden. Icke-uttömmande checklista. (Liknande upplysningar kan lämnas i olika format)

|| År t-1 || År t || År t+1

1. Extern omgivning ||

a. Priserna på råvaror || || ||

b. Spread för tyska obligationer || || ||

|| || ||

2. Finanspolitik ||

a.  Offentliga sektorns nettoutlåning/nettoupplåning || || ||

b. Offentlig bruttoskuld || || ||

|| || ||

3. Penningpolitiken/finanssektorn/antaganden om räntenivåer ||

a. Räntor: || || ||

i. Euribor || || ||

ii. Inlåningsräntor || || ||

iii. Räntesatser för lån || || ||

iv. Avkastning fram till förfallodagen för tioåriga statsobligationer || || ||

b. Utvecklingen av insättningar || || ||

c.  Utvecklingen av lån || || ||

d. Utvecklingen av nödlidande lån || || ||

|| || ||

4. Demografisk utveckling ||

a.  Utveckling av befolkningen i arbetsför ålder || || ||

b.  Försörjningskvoter || || ||

|| || ||

5. Strukturpolitik ||

|| || ||

Tabell 1 a: Makroekonomiska utsikter

|| ENS-kod || År t-1 || År t-1 || År t || År t+1

|| || Nivå || ‑{}‑Förändringstakt || Förändringstakt ||

1. Real BNP || B1*g || || || ||

varav ||

1.1. Som hänför sig till de offentliga finansernas inverkan  på den ekonomiska tillväxten1 || || --- || --- || ||

2. Potentiell BNP || || || || ||

Bidrag: || || || || ||

- arbete || || || || ||

- kapital || || || || ||

- total faktorproduktivitet || || || || ||

3. Nominell BNP-tillväxt || B1*g || || || ||

Komponenter av real BNP ||

4. Privata slutliga konsumtionsutgifter || P.3 || || || ||

5. Offentliga slutliga konsumtionsutgifter || P.3 || || || ||

6. Fast bruttoinvestering || P.51 || || || ||

7. Lagerinventering och nettoanskaffning av värdeföremål (i % av BNP) || P.52 + P.53 || || || ||

8. Export av varor och tjänster || P.6 || || || ||

9. Import av varor och tjänster || P.7 || || || ||

Bidrag till real BNP-tillväxt ||

10. Slutlig inhemsk efterfrågan || || || - || ||

11. Lagerinvestering samt anskaffning minus avyttring av värdeföremål || P.52 + P.53 || || - || ||

12. Utrikessaldo för varor och tjänster || B.11 || || - || ||

1/ Rapportera den reala BNP-tillväxtens beräknade inverkan på de aggregerade åtgärderna för de offentliga finanserna som ingår i utkasten till budgetplaner.

Tabell 1.b. Prisutveckling                                                                                                                                   

|| ENS-kod || År t-1 || År t-1 || År t || År t+1

|| || Nivå || Förändringstakt || Förändringstakt || Förändringstakt

1. BNP-deflator || || || || ||

2. Deflator för privat konsumtion || || || || ||

3. HIKP || || || || ||

4. Offentlig konsumtionsdeflator || || || || ||

5. Investeringsdeflator || || || || ||

6. Exportprisdeflator (varor och tjänster) || || || || ||

7. Importprisdeflator (varor och tjänster) || || || || ||

                                                                                                                                    

Tabell 1.c. Utvecklingen på arbetsmarknaden

|| ENS-kod || År t-1 || År t-1 || År t || År t+1

|| || Nivå || Förändringstakt || Förändringstakt || Förändringstakt

1. Sysselsättning, personer1 || || || || ||

2. Sysselsättning, antal arbetade timmar2 || || || || ||

3. Arbetslöshetsnivå (%)3 || || || || ||

4. Arbetsproduktivitet, personer4 || || || || ||

5. Arbetsproduktivitet, antal arbetade timmar || || || || ||

6. Löner och socialförsäkringsavgifter || D.1 || || || ||

7. Ersättning per anställd || || || || ||

|| || || || ||

|| || || || ||

|| || || || ||

|| || || - || ||

|| || || - || ||

1/ Arbetskraft, inhemskt begrepp enligt den definition som används i nationalräkenskaperna.

2/ Definition som används i nationalräkenskaperna.

3/ Harmoniserad definition, Eurostat; nivåer.

4/ Real BNP per anställd.

5/ Real BNP per arbetad timme.             

                                                                                                                                                              

Tabell 1.d. Sektorsspecifika saldon                                                                                                              

|| ENS-kod || År t-1 || År t || År t+1

1. Finansiellt nettosparande (saldo i bytes- och kapitalbalans) || B.9 || i % av BNP || i % av BNP || i % av BNP

varav: ||

- Saldo för varor och tjänster || || || ||

- Primärinkomstsaldo och överföringar || || || ||

- Kapitalbalans || || || ||

2. Den privata sektorns nettoutlåning/nettoupplåning || B.9 || || ||

3. Den offentliga sektornsnettoutlåning/nettoupplåning || EDP B.9 || || ||

4. Statistisk avvikelse || || || ||

2. Målen för de offentliga finanserna

Tabell 2.a: De allmänna målen för de offentliga finanserna uppdelade efter delsektor

|| ENS-kod || År t || År t+1

|| || i % av BNP || i % av BNP

Nettoutlåning (+)/nettoupplåning (-) (B.9) per delsektor || || ||

1. Offentlig sektor || S.13 || ||

2. Statsförvaltningen || S.1311 || ||

 3. Delstat || S.1312 || ||

4. Kommuner || S.1313 || ||

5. Socialförsäkring || S.1314 || ||

6.  Räntekostnader || D.41 || ||

7. Primärt saldo2 || || ||

8. Engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder3 || || ||

9. Real BNP-tillväxt (i %) (= 1 i tabell 1a) || || ||

10. Potentiell BNP-tillväxt (i %) (= 2 i tabell 1.a) || || ||

Bidrag: ||

- arbete || || ||

- kapital || || ||

- total faktorproduktivitet || || ||

11. Produktionsgap (i % av potentiell BNP) || || ||

12. Konjunkturrelaterad komponent i de offentliga finanserna (i % av potentiell BNP) || || ||

13. Konjunkturrensat saldo (1-12) (i % av potentiell BNP) || || ||

14. Konjunkturrensat primärsaldo (13 + 6) (i % av potentiell BNP) || || ||

15. Strukturellt saldot (13-8) (i % av potentiell BNP) || || ||

1/ TR-TE = B.9.

2/ Primärsaldot beräknas som (B.9, punkt 8) plus (D.41, punkt 9).

3/ Ett plustecken innebär underskottsminskande engångsåtgärder.

Tabell 2.b. Utveckling av den offentliga sektorns skuldsättning

|| ENS-kod || År t || År t+1

|| || i % av BNP || i % av BNP

1. Bruttoskuld1 || || ||

2. Förändring av skuldkvoten || || ||

Bidrag till förändringar i bruttoskuld ||

3. Primärsaldo (= punkt 10 i tabell 2.a.i) || || ||

4. Räntekostnader (= punkt 9 i tabell 2.a.i) || D.41 || ||

5. Stock-/flödesjustering || || ||

varav: ||

- Differenser mellan kassa- och periodiseringskonton2 || || ||

- Finansiella tillgångars nettoökning3 || || ||

varav: ||

- Privatiseringsintäkter || || ||

- Värderingseffekter och övrigt4 || || ||

p.m.: Implicit räntesats på skuld5 || || ||

Andra relevanta variabler ||

6. Likvida finansiella tillgångar6 || || ||

7. Finansiella nettoskulder (7 = 1-6) || || ||

8. Skuldamortering (befintliga obligationer) sedan slutet av föregående år || || ||

9. Andel av skulden angiven i utländsk valuta || || ||

10. Genomsnittlig löptid || || ||

1/ Enligt definitionen i förordning 479/2009.

2/ Skillnader i ränteutgifter, övriga utgifter och inkomster kan urskiljas när det är relevant eller om skuldkvoten ligger över referensvärdet.

3/ Likvida tillgångar (valuta), statspapper, tillgångar på tredjeländer, statligt kontrollerade företag och skillnaden mellan noterade och onoterade tillgångar kan urskiljas när det är relevant eller om skuldkvoten ligger över referensvärdet.

4/ Förändringarna beror på valutakursvariationer och att verksamhet på andrahandsmarknaden kan urskiljas när det är relevant eller om skuldkvoten ligger över referensvärdet.

5/ Anges i ränteutgifter dividerade med skuldnivån från föregående år.

6/ Likvida tillgångar definieras här som AF1, AF2, AF3 (konsoliderade för statsförvaltningen, dvs. kvittning av finansiella ställningar mellan statliga enheter), AF.511, AF.52 (bara om börsnoterade).

Tabell 2.c Eventualförpliktelser

|| År t || År t+1

|| i % av BNP || i % av BNP

Offentliga garantier || ||

varav: kopplade till finanssektorn || ||

3. Utgifts- och inkomstberäkningar enligt ett scenario där politiken inte ändras[7].

Tabell 3. Offentliga utgifts- och inkomstberäkningar vid oförändrad politik uppdelade efter huvudkomponenter.

|| ENS-kod || År t || År t+1

Offentlig sektor (S13) || || i % av BNP || i % av BNP

1. Totala inkomster vid oförändrad politik || TR || ||

varav ||

1.1. Skatter på produktion och import || D.2 || ||

1.2. Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. || D.5 || ||

1.3. Kapitalskatter || D.91 || ||

1.4. Sociala avgifter || D.61 || ||

1.5. Kapitalinkomst  || D.4 || ||

1.6. Övriga1 || || ||

p.m.: Skattebörda (D.2+D.5+D.61+D.91-D.995)2 || || ||

2. Totala utgifter vid oförändrad politik || TE3 || ||

varav ||

2.1. Löner och socialförsäkringsavgifter  || D.1 || ||

2.2. Insatsförbrukning || P.2 || ||

2.3. Sociala ersättningar || D.62, D.63 || ||

        av vilka arbetslöshetsersättningar4 ||

2.4. Ränteutgifter || EDP D.41 || ||

2.5. Subventioner || D.3 || ||

2.6. Fast bruttoinvestering || P.51 || ||

2.7. Kapitaltransfereringar || D.9 || ||

2.8. Övriga5 || || ||

1/ Enligt ENS95:D.6311, D.63121; D.63131pay. I ENS2010 D.632pay.

4. Utgifts- och inkomstmål

Tabell 4.A Offentliga utgifts- och inkomstmål, uppdelade efter huvudkomponenter.

|| ENS-kod || År t || År t+1

Offentlig sektor (S13) || || i % av BNP || i % av BNP

1. Totala vinstmål || TR || ||

varav ||

1.1. Skatter på produktion och import || D.2 || ||

1.2. Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter etc. || D.5 || ||

1.3. Kapitalskatter || D.91 || ||

1.4. Sociala avgifter || D.61 || ||

1.5. Kapitalinkomst  || D.4 || ||

1.6. Övriga 1 || || ||

p.m.: Skattebörda (D.2+D.5+D.61+D.91-D.995)2 || || ||

2. Totala utgiftsmål || TE3 || ||

varav ||

2.1. Löner och socialförsäkringsavgifter  || D.1 || ||

2.2. Insatsförbrukning || P.2 || ||

2.3. Sociala ersättningar || D.626, D.632 || ||

        varav arbetslöshetsersättningar4 ||

2.4. Ränteutgifter || EDP D.41 || ||

2.5. Subventioner || D.3 || ||

2.6. Fast bruttoinvestering || P.51 || ||

2.7. Kapitaltransfereringar || D.9 || ||

2.8. Övriga5 || || ||

1/ P.11+P.12+P.131+D.39rec+D.7rec+D.99rec (andra än D.91rec)

2/ Inklusive de som uppbärs av EU och inklusive en justering för icke uppburna skatter och sociala avgifter D.995), om tillämpligt.

3/ Anpassad till nettoflödet i swapprelaterade flöden, så att TR-TE=EDP B.9.

4/Inkluderar kontantförmåner (D.621 och D.624) eller som naturaförmåner (D.631 i ENS2010 D.632) som gäller arbetslöshetsersättning.

5/D.29pay + D4pay (andra än D.41pay) + D.5pay + D.7pay + P.52 + P.53 +K.2+D.8.

6/I ENS95:D6311, D63121, D3131pay, I ESA2010:D632pay.

Tabell 4.b Belopp som ska undantas från riktmärket för utgifter

|| || ||

|| ENS-kod || År t-1 || År t-1 || År t || År t+1 ||

|| || Nivå || i % av BNP || i % av BNP || i % av BNP ||

1. Utgifter för EU-program som motsvaras fullt av inkomster från EU-medel || || || || || ||

2. Utgifter för arbetslöshetsersättning i samband med konjunkturarbetslöshet1 || || || || || ||

3. Effekten av de diskretionära åtgärder på inkomstsidan2 || || || || || ||

4. Inkomstökningar som fastställs genom lagstiftning || || || || || ||

1/Ge en detaljerad redogörelse för de metoder som använts för att få fram den konjunkturberoende komponenten i utgifterna för arbetslöshetsersättning. Den bör bygga på utgifterna för arbetslöshetsersättning enligt definitionen i Cofog enligt kod 10.5.

2/ Inkomstökningar som föreskrivs enligt lag bör inte inkluderas i de diskretionära åtgärdernas effekt på inkomstsidan: de uppgifter som rapporteras i raderna 3 och 4 bör vara ömsesidigt uteslutande.

Tabell 4.c Offentliga utgifter per verksamhetsområde.

4.c.i) Offentliga utgifter för utbildning, hälso- och sjukvård och sysselsättning

|| År t || År t+1

|| i % av BNP || % av offentliga utgifter || i % av BNP || % av offentliga utgifter

Utbildning1 || || || ||

Hälso- och sjukvårdssystem1 || || || ||

Sysselsättning2 || || || ||

1/Dessa utgiftskategorier bör motsvara punkt 9 respektive 7 i tabell 4.c.ii).

2/ Denna utgiftskategori bör bland annat innehålla statliga utgifter för arbetsmarknadspolitik, inklusive offentliga arbetslöshetsförmedlingar. Däremot bör inte ersättning av offentliganställda eller yrkesutbildningsprogram ingå här.

4.c.ii) Ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter

Offentliga sektorns utgifter || Cofog-kod || År t || År t+1

|| || i % av BNP || i % av BNP

1. Allmänna offentliga tjänster || 1 || ||

2. Försvar || 2 || ||

3. Samhällsskydd och rättsskipning || 3 || ||

4. Näringslivsfrågor || 4 || ||

4. Miljöskydd || 5 || ||

6. Bostadsförsörjning och samhällsutveckling || 6 || ||

7. Hälsofrågor || 7 || ||

8. Fritidsverksamhet, kultur och religion || 8 || ||

9. Utbildning || 9 || ||

10. Socialt skydd || 10 || ||

11. Utgifter totalt (= punkt 2 i tabell 2.c.i) || TE || ||

5. Beskrivning av diskretionära åtgärder som ingår i budgetförslaget

Tabell 5.a Diskretionära åtgärder som vidtagits av den offentliga sektorn

Förteckning över åtgärder || Detaljeradbeskrivning || Mål (utgifts-/intäktskomponent) ENS-kod || Redovisningsprincip || Godkännandestatus || Budgetkonsekvenser

|| År t || År t+1 || År t+2 || År t+..

|| i % av BNP || i % av BNP || i % av BNP || i % av BNP

(1) || || || || || || || ||

(2) || || || || || || ||

… || || || || || || || ||

|| TOTALT || || || ||

1/Beskriv närmare om större finanspolitiska reformplaner kan ha spridningseffekter på andra medlemsstater som har euron som valuta.

Tabell 5.b Diskretionära åtgärder som vidtagits av staten

Förteckning över åtgärder || Detaljeradbeskrivning1 || Mål (utgifts-/intäktskomponent) ENS-kod || Redovisningsprincip || Godkännandestatus || Budgetkonsekvenser

|| År t || År t+1 || År t+2 || År t+..

|| i % av BNP || i % av BNP || i % av BNP || i % av BNP

(1) || || || || || || || ||

(2) || || || || || || ||

… || || || || || || || ||

|| TOTALT || || || ||

1/Beskriv närmare om större finanspolitiska reformplaner kan ha spridningseffekter på andra medlemsstater som har euron som valuta.

Tabell 5.c Diskretionära åtgärder som vidtagits per statlig delsektor1.

Förteckning över åtgärder || Detaljerad beskrivning2 || Mål (utgifts-/intäktskomponent) ENS-kod || Redovisningsprincip || Godkännandestatus || Budgetkonsekvenser

|| År t || År t+1 || År t+2: || År t+..

|| i % av BNP || i % av BNP || i % av BNP || i % av BNP

(1) || || || || || || || ||

(2) || || || || || || ||

… || || || || || || || ||

|| TOTALT || || || ||

1/ Ange namn på delstater, kommuner och/eller socialförsäkring.

2/Beskriv närmare om större finanspolitiska reformplaner kan ha spridningseffekter på andra medlemsstater som har euron som valuta.

6. Information om hur åtgärderna i utkasten till budgetplaner återspeglar de landsspecifika rekommendationerna och de mål som fastställs i EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning

Tabell 6.a Landsspecifika rekommendationer

Landsspecifikt nummer || Förteckning över åtgärder || Beskrivning av direkt relevans för målet

|| ||

|| ||

|| ||

Tabell 6.b Mål som fastställs i EU:s strategi för tillväxt och sysselsättning.

Nationella 2020-strategins överordnade mål || Förteckning över åtgärder || Beskrivning av direkt relevans för målet

Nationella 2020-strategins sysselsättningsmål [...] || ||

Nationella 2020-strategins mål för FoU [...] || ||

Mål för att minska utsläppen av växthusgaser [...] || ||

Mål för förnybar energi […] || ||

Nationella energieffektivitetsmålet [...] || ||

Nationella mål rörande skolavhopp [...] || ||

Nationellt mål rörande högskoleutbildning [...] || ||

Nationellt mål rörande fattigdom [...] || ||

7. Avvikelser från senaste stabilitetsprogrammet

Tabell 7. Avvikelser från senaste stabilitetsprogrammet.

|| ENS-kod || År t-1 || År t || År t+1

|| || i % av BNP || i % av BNP || i % av BNP

Mål offentliga sektorns finansiella sparande ||  B.9 ||

Stabilitetsprogram || || || ||

Utkast till budgetplan || || || ||

Skillnad || || || ||

Offentliga sektorns nettoutlåningsprognoser vid oförändrad politik || B.9 ||

Stabilitetsprogram || || || ||

Utkast till budgetplan || || || ||

Skillnad1 || || || ||

1/Denna skillnad kan avse både avvikelser som härrör från förändringar i det makroekonomiska scenariot och de effekter som härrör från effekterna av politiska åtgärder som vidtagits mellan inlämnandet av stabilitetsprogrammet och inlämning av utkasten till budgetplaner. Skillnader väntas på grund av det faktum att en oförändrad politik definieras på olika sätt i denna uppförandekod i förhållande till stabilitetsprogrammet.

8. Fördelningsmässiga effekter av de huvudsakliga utgifts- och inkomståtgärderna

I enlighet med artikel 6.3 d i förordning 473/2013 bör medlemsstaterna i möjligaste mån lämna kvalitativ information och kvantitativa beräkningar av fördelningseffekterna av de finanspolitiska åtgärderna som bäst passar varje medlemsstats särskilda åtgärder och tillgängliga analytiska ramar.

Det är förvisso så att kvantifiera de fördelningsmässiga effekterna av de finanspolitiska åtgärderna är en stor utmaning. Av detta skäl ingår ingen standardiserad tabell när det gäller denna aspekt av utkasten till budgetplaner i bilagan. Kvantitativa beräkningar av de fördelningsmässiga effekterna av de finanspolitiska åtgärderna kan bedömas genom att man gör beräkningarna av de förväntade förändringarna genom en koncentrationkoefficient (Gini index) med indikatorn S80/S20 eller fattigdomsnivå som resultat. Denna metod kan användas som en av många andra.

Bilaga till utkast till budgetplan: Metod, ekonomiska modeller och antaganden som ligger till grund för uppgifterna i utkast till budgetplan.

Tabell 8. Metodaspekter.

Beräkningsteknik || Steg i den budgetprocess för vilken den användes1 || De viktigaste inslagen i den modell/teknik som använts || Antaganden

Verktyg nr.1 || || ||

Verktyg nr.2 || || ||

… || || ||

1/Mallverktyg kan ha använts i samband med:

- Utarbetandet av makroekonomiska prognoser.

- Vid uppskattningen av utgifter och inkomster under antagandet om ett scenario med oförändrad politik.

- Vid uppskattningen av de fördelningsmässiga effekterna av de viktigaste utgifts- och inkomståtgärderna.

- Vid kvantifieringen av de utgifts- och inkomståtgärder som ska tas med i budgetförslaget.

- Vid uppskattningen av hur reformerna i utkasten till budgetplaner behandlar de mål som fastställs i EUu:s strategi för tillväxt och sysselsättning och i de landspecifika rekommendationerna.

                                          

[1] Till exempel får en åtgärd som träder i kraft i juli år t ha en total effekt på 100 under det första året och 200 under åren därefter. I rapporteringstabellerna ska detta bokföras som + 100 under år t och + 100 (ökningen) under år t + 1. Den samlade inverkan av en åtgärd under ett visst år kan härledas som den sammanlagda effekten av ökningarna  sedan den infördes

[2] Engångsåtgärder som omfattar mer än ett år (t.ex. en skatteamnesti som genererar inkomster under två år i följd) ska registreras som två separata åtgärder, den ena som en åtgärd med sina första effekter i t och en med sina första effekter i t + 1.

[3] Tillhandahållande av uppgifter om variabler som här anges med fetstil är ett krav.

Överlämnande av uppgifter om andra variabler är frivilligt, men mycket önskvärt.

[4]Rapporteringens giltighetstid kommer att ses över beroende på en stabilisering av villkoren på de europeiska marknaderna för statspapper.

[5] Tillhandahållande av uppgifter om variabler som här anges med fetstil är ett krav. Överlämnande av uppgifter om andra variabler är frivilligt, men mycket önskvärt

[6] Tillhandahållande av uppgifter om variabler som här anges med fetstil är ett krav.

Överlämnande av uppgifter om andra variabler är frivilligt, men mycket önskvärt.

[7] Observera att en oförändrad politik inbegriper extrapolering av inkomster och utgifter trender innan effekterna av de åtgärder som ingår i det kommande årets budget läggs till.