Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En EU-strategi för utnyttja potentialen i havsbaserad förnybar energi för en klimatneutral framtid

[COM(2020) 741 final]

(2021/C 286/26)

Föredragande:

Marcin Wiesław NOWACKI

Remiss	Europeiska kommissionen, 24.2.2021
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
Antagande av sektionen	14.4.2021
Antagande vid plenarsessionen	27.4.2021
Plenarsession nr	560
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	239/1/4

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar denna strategi, som syftar till att utnyttja potentialen i havsbaserad förnybar energi för en klimatneutral framtid.

1.2

EESK välkomnar förslagen om att inkludera målen för utveckling av havsbaserad förnybar energi vid utarbetandet av nationella och regionala planer för fysisk planering i kust- och havsområden.

1.3

Kommittén anser att strategin borde innehålla beräkningar av vindkraftens bidrag när det gäller att minska växthusgasutsläppen för att uppnå klimatneutralitet senast 2050.

1.4

EESK välkomnar åsikten att en välreglerad energimarknad bör ge lämpliga investeringssignaler. Kommittén anser att en förutsägbar och stabil lagstiftning spelar en nyckelroll i utvecklingen av havsbaserad vindkraft.

1.5

Med tanke på vissa förutsättningar, såsom djup och närhet till andra länder, konstaterar EESK att hybridprojekt endast kan genomföras i Nordsjön och Östersjön. Mot bakgrund av den förväntade utvecklingshastigheten anser EESK dessutom att EU:s åtgärder och de nationella åtgärderna i första hand bör vara inriktade på att frigöra potentialen hos de mest avancerade projekten som man planerar att ansluta till det nationella elsystemet i radiell form.

1.6

Kommittén är besviken över det summariska sätt på vilket frågan om återvinning av använda vindturbiner behandlas i strategin, och rekommenderar kommissionen att ägna vederbörlig uppmärksamhet åt frågan om avvecklingskostnader. EESK vill betona det faktum att ren energi inte bara skulle förbättra luftkvaliteten i den lokala miljön, utan även miljön och klimatet som helhet.

1.7

EESK välkomnar fastställandet av den potential som finns i Nordsjön, Östersjön, Medelhavet, Svarta havet och den del av Atlanten som ligger i EU samt hos EU:s öar. Det är förståeligt att man prioriterar skapandet av nya projekt i Nordsjön med tanke på de möjligheter som den befintliga infrastrukturen i detta område erbjuder. För att säkerställa en trygg energiförsörjning och social och ekonomisk sammanhållning inom EU betonar dock kommittén behovet av proportionerliga investeringar i havsbaserade vindkraftparker i alla EU:s havsområden.

1.8

EESK stöder förslaget om att ändra förordningen om transeuropeiska energinät för att inkludera principen om en enda kontaktpunkt för havsbaserade energiprojekt.

1.9

Kommittén är bekymrad över att det saknas detaljerade beskrivningar av särskilda åtgärder och stödinstrument, vilket skulle kunna äventyra finansieringen av förnybara energikällor. Enligt kommittén bör ett enda instrument för finansiering av projekt för havsbaserad vindkraft skapas inom ramen för befintliga program. Ett sådant tillvägagångssätt bör dessutom utvidgas till att omfatta andra typer av förnybara energikällor, såsom landbaserad vindkraft och solceller, för att uppfylla ambitionerna inom ramen för den europeiska energiunionen och direktivet om förnybar energi (RED II), där man menar att just de mer decentraliserade och regionala produktionsanläggningarna bidrar till att öka potentialen för regionalt värdeskapande, skapar arbetstillfällen och sätter medborgarna i centrum för politiken samt gör dem till aktiva producenter och prosumenter. I detta avseende noterar EESK med viss oro att kommissionen för närvarande ”endast” behandlar havsbaserad teknik och vätgasteknik, men försummar de decentraliserade strategierna.

1.10

Kommittén påpekar att alla investeringar i havsbaserade vindkraftparker bör bidra så mycket som möjligt till den socioekonomiska utvecklingen i regionerna i investeringens omedelbara närhet genom att främja deltagande i projektet – den så kallade lokala innehållsfaktorn.

1.11

EESK välkomnar att strategin ska kompletteras med en plan för utveckling av färdigheter och utbildningssystem på området havsbaserad vindkraft.

1.12

Kommittén är medveten om att EU vill inta en ledande ställning inom den havsbaserade vindkraftssektorn, och stöder med glädje dess utvidgning, både på land och till havs. Kommittén förväntar sig därför att kommissionen så snart som möjligt kompletterar strategin för havsbaserad energi med en strategi för landbaserad energi.

2.   Inledning

2.1

Ämnet för detta yttrande är EU-strategin för att utnyttja potentialen i havsbaserad förnybar energi för en klimatneutral framtid, som offentliggjordes den 18 november 2020. Denna strategi är en integrerad del av den europeiska gröna given.

2.2

Konsekvensbedömningen som åtföljer klimatmålsplanen för 2030 förutser att mer än 80 % av elen bör komma från förnybara energikällor år 2030, och att det för att uppfylla klimatmålet för 2050 krävs havsbaserad vindkraft med en beräknad kapacitet på 300 GW, som kommer att behöva kompletteras med cirka 40 GW havsenergi. Strategin som diskuteras i detta yttrande visar hur EU kan uppnå detta.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

Syftet med strategin är att påskynda omställningen till ren energi samtidigt som de viktiga målen om ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen i Europa bibehålls. De huvudsakliga bakomliggande anledningarna till att införa denna strategi är — att genomföra åtagandena från det första globala avtalet om att begränsa klimatförändringarna (Paris 2015), — att återställa den europeiska ekonomins konkurrenskraft genom att öka energieffektiviteten, — att skapa nya jobb genom att öka investeringsvolymen, vilket kommer att bidra till att begränsa den socioekonomiska effekten av covid-19-pandemin och bidra till utvecklingen av den europeiska ekonomin.

3.2

Enligt denna strategi kommer den havsbaserade vindkapaciteten att öka från den nuvarande nivån på 12 GW till minst 60 GW fram till 2030 och till 300 GW fram till 2050. Dessutom har kommissionen för avsikt att lägga till 40 GW havsenergi och annan ny teknik, till exempel flytande vindkraftverk och flytande solcellsanläggningar senast 2050.

3.3

Det krävs investeringar till ett uppskattat värde av 800 miljarder euro för att uppnå dessa mål. Det krävs även större engagemang från EU och medlemsstaternas regeringar, eftersom den nuvarande och förväntade anläggningskapaciteten med nuvarande politik endast skulle leda till cirka 90 GW 2050.

3.4

EESK välkomnar framläggandet av denna strategi, som innehåller förslag på lagstiftning och åtgärder som gör det möjligt att fokusera på att utveckla, stärka och fördjupa samarbetet om havsbaserad vindkraft.

3.5

Kommittén noterar att de uppgifter och den information som nämns ovan illustrerar omfattningen av de utmaningar som investerare, EU:s industri och systemansvariga för överförings- och distributionssystem står inför. Strategin ger optimistiska utsikter, t.ex. möjligheter att öka privata investeringar eller skapa nya arbetstillfällen. Kommittén konstaterar dock att strategin endast innehåller vag information om hur utvecklingen av den havsbaserade vindkraften förväntas bidra till skapandet av arbetstillfällen. Dessutom är det viktigt att notera att ytterligare arbetstillfällen kommer att skapas inte bara inom energisektorn utan även inom landbaserad verksamhet som hamnutveckling och sjöfart. På liknande sätt tar strategin upp effekterna av branschens utveckling på EU:s BNP.

3.6

EESK noterar att strategin bygger på en sammanlänkad miljö, där sektorn för havsbaserad förnybar energi måste samverka med flera sorters ”annan verksamhet till havs” (turism, fiske, vattenbruk osv.), hybridprojekt samverkar med gränsöverskridande sammanlänkningar, utvecklingen drivs av mål som fastställts i flera länder, och länder utan kust kan finansiera havsbaserade projekt. Eftersom havsbaserade projekt medfinansieras av EU rekommenderar EESK att man säkerställer insyn i frågan om fördelning av bördor och nytta.

3.7

Kommittén är besviken över att strategin inte innehåller beräkningar av vindkraftens bidrag när det gäller att minska växthusgasutsläppen för att uppnå klimatneutralitet senast 2050. Att bara fokusera på installerad kapacitet innebär att denna nyckelfaktor för att uppnå målen för den gröna given förbises.

4.   Teknik för havsbaserad förnybar energi – en framåtblickande översikt

4.1

EU:s havsbaserade anläggningar genererar 12 GW, vilket motsvarar 42 % av världens havsbaserade vindkraftskapacitet. I de flesta projekten är turbinerna placerade på havsbotten. Kommittén anser att denna teknik har nått en viss mognad, vilket illustreras av en minskning på 44 % i LCOE-värdet för havsbaserad vindkraft på tio år.

4.2

Kommittén tvivlar på om strategin för utveckling av havsbaserad vindkraft bör bygga på teknik i utveckling, som till exempel hybridprojekt, och uppmärksammar behovet av att generera konkurrenskraftigt prissatt energi som gör det möjligt att återuppbygga EU:s ekonomi efter covid-19-krisen.

5.   EU:s havsområden: en enorm och varierad potential för utbyggnad av havsbaserad förnybar energi

5.1

EESK välkomnar fastställandet av den potential som finns i Nordsjön, Östersjön, Medelhavet, Svarta havet och den del av Atlanten som ligger i EU samt hos EU:s öar. Att bestämma potentialen för havsområden i strategin gör att lagstiftningsåtgärder kan planeras på ett lämpligt sätt och att målen kan uppnås.

5.2

Det är förståeligt att man prioriterar skapandet av nya projekt i Nordsjön med tanke på de möjligheter som den befintliga infrastrukturen i detta område erbjuder. För att säkerställa en trygg energiförsörjning och social och ekonomisk sammanhållning inom EU betonar dock kommittén behovet av en energimix som inte i alltför hög grad är beroende av en enskild energikälla, samt proportionerliga investeringar i havsbaserade vindkraftparker i alla EU:s havsområden.

5.3

Samtidigt noterar kommittén att strategin för utveckling av havsbaserad vindkraft går i riktning mot regionalisering.

6.   Havsplanering för hållbar förvaltning av utrymme och resurser

6.1

För att påskynda vindkraftens utveckling är det nödvändigt att säkerställa en rimlig samexistens mellan anläggningar till havs och annan användning av områden till havs, och att samtidigt skydda den biologiska mångfalden. EESK välkomnar förslagen om att inkludera målen för utveckling av havsbaserad förnybar energi vid utarbetandet av nationella och regionala planer för fysisk planering i kust- och havsområden, men uppmanar samtidigt kommissionen att uttryckligen ange att de uppskattningsvis 3 % av det europeiska havsområdet som krävs för att expandera industrin för havsbaserad förnybar energi är en genomsnittlig siffra, och att särskilda faktorer såsom vindens karaktär och skillnader i miljön måste beaktas.

6.2

EESK instämmer i att utvecklingen och offentliggörandet av förvaltningsplaner skulle signalera regeringarnas avsikter till företag och investerare när det gäller den framtida utvecklingen av sektorn för havsbaserad förnybar energi, och därmed underlätta planeringen inom offentlig och privat sektor.

6.3

Anläggningarnas miljöpåverkan är för närvarande föremål för en grundlig och långdragen bedömning i samband med arbetet för att erhålla alla nödvändiga administrativa beslut. Därför stöder EESK förslaget om att ändra förordningen om transeuropeiska energinät för att inkludera principen om en enda kontaktpunkt för havsbaserade energiprojekt.

7.   En ny strategi för havsbaserad förnybar energi och nätinfrastruktur

7.1

De flesta havsbaserade vindkraftparkerna som är i drift har varit nationella projekt, med direkt anslutning till land via radiella förbindelser. För att påskynda utvecklingen av havsbaserad vindkraft, minska kostnaderna och minska det använda havsområdet föreslås dock att man fokuserar på hybridprojekt. Ett sådant system är ett mellanting mellan traditionella projekt som är radiellt anslutna till det nationella elsystemet och en modell med ett fullt utbyggt masknät. Strategin bygger också på det rätt optimistiska antagandet att grannmedlemsstater gemensamt bör fastställa långtgående mål för havsbaserad vindkraft.

7.2

Med tanke på vissa förutsättningar, såsom djup och närhet till andra länder, konstaterar EESK att hybridprojekt endast kan genomföras i Nordsjön och Östersjön. Mot bakgrund av den förväntade utvecklingshastigheten anser EESK dessutom att EU:s åtgärder och de nationella åtgärderna i första hand bör vara inriktade på att frigöra potentialen hos de mest avancerade projekten som man planerar att ansluta till det nationella elsystemet i radiell form.

8.   Ett tydligare EU-regelverk för havsbaserad förnybar energi

8.1

EESK välkomnar ståndpunkten att en välreglerad energimarknad bör ge rätt investeringssignaler. Kommittén anser att en förutsägbar och stabil lagstiftning spelar en nyckelroll i utvecklingen av havsbaserad vindkraft.

8.2

Den förväntade ökningen av gränsöverskridande energiprojekts betydelse innebär att det krävs ett förtydligande av reglerna för elmarknaden, vilket gavs i det arbetsdokument som åtföljer denna strategi.

8.3

I den nuvarande rättsliga ramen föreskrivs inte innovativ teknik såsom hybridenergiöar eller havsbaserad vätgasproduktion. Kommissionen föreslår ett separat havsmarknadsområde, med möjlighet att omfördela en del av intäkterna från överbelastning till producenterna, som den bästa modellen för att reglera hybridprojekt. EESK stöder målet om att skapa havsbaserade elområden baserat på antagandet att de kommer att förenkla regleringen av energimarknaden.

8.4

EESK välkomnar de insatser som syftar till att säkerställa stabilitet på inkomstsidan för investerare. Kommittén efterlyser flexibla möjligheter att främja utvecklingen av havsbaserad vindkraft i medlemsstater där denna teknik befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede, även genom att ge direkt stöd utan behov av ett konkurrensförfarande, i enlighet med bestämmelserna i direktivet om förnybar energi.

9.   Mobilisering av investeringar från den privata sektorn i havsbaserade förnybara energikällor: EU-finansieringens roll

9.1

Investeringsbehovet för att genomföra strategin uppskattas till nästan 800 miljarder euro, varav cirka två tredjedelar skulle användas för att finansiera tillhörande nätinfrastruktur och en tredjedel för havsbaserad produktion. Investeringarna i nät för land- och havsbaserad förnybar energi i Europa mellan 2010 och 2020 uppgick till ca 30 miljarder euro. Strategin förutser en ökning till mer än 60 miljarder euro under det kommande decenniet och en ännu större ökning efter 2030. I strategin uttrycks dessutom förväntningen att de flesta av dessa investeringar ska komma från privat kapital. Dokumentet visar dock att kommissionen, Europeiska investeringsbanken och andra finansinstitut kommer att samarbeta för att stödja strategiska investeringar i havsbaserad vindkraft.

9.2

Kommittén är bekymrad över att det saknas närmare detaljer om särskilda åtgärder och stödinstrument, vilket skulle kunna äventyra det fortsatta främjandet av förnybara energikällor. På grundval av den nuvarande strategin kommer åtta olika EU-fonder att vara tillgängliga för investerare. De förväntade proportionerna i detta sammanhang anges inte, och det är i synnerhet inte känt hur stor andelen EU-medel är. Kommittén anser att inrättandet av ett enda instrument för finansiering av projekt för havsbaserad vindkraft inom ramen för befintliga program är avgörande för att projekten ska kunna finansieras och utvecklas snabbt. Dessutom bör ett sådant tillvägagångssätt utvidgas till att omfatta andra typer av förnybara energikällor.

9.3

EESK påpekar att alla investeringar i havsbaserade vindkraftparker bör bidra så mycket som möjligt till den socioekonomiska utvecklingen i regionerna i investeringens omedelbara närhet genom att främja deltagande i projektet – den så kallade lokala innehållsfaktorn.

9.4

I strategin räknar man med att en finansieringsmekanism för förnybar energi kan erbjuda möjligheter att dela med sig av fördelarna med havsbaserade energiprojekt till medlemsstater som saknar kust. Enligt kommittén är antagandet att medlemsstater som saknar kust vill finansiera vindkraft med egna resurser i utbyte mot statistiska fördelar för optimistiskt.

10.   Riktad forskning och innovation för stöd till havsbaserade projekt

10.1

Kommittén är djupt besviken över det summariska sätt på vilket frågan om återvinning av använda vindturbiner behandlas i strategin. I strategin anges att det behövs en mer systematisk integrering av principen om ”inbyggd cirkularitet” i forskning och innovation om förnybar energi. Den innehåller dock inga detaljer om det potentiella genomförandet av denna princip. Kommittén noterar att hanteringen av uttjänta blad från vindkraftverk på land är ett växande problem i bland annat Tyskland, där man överväger möjligheten att gräva ned dem. Det är värt att notera att havsbaserade vindkraftverk är mycket större, vilket direkt återspeglas i problemets omfattning.

10.2

EESK vill betona det faktum att ren energi inte bara skulle förbättra luftkvaliteten i den lokala miljön, utan även miljön och klimatet som helhet. EESK protesterar mot den snabba utveckling av havsbaserad vindkraft som sker utan det tas någon hänsyn till dess potentiella inverkan på miljön, och rekommenderar kommissionen att ägna vederbörlig uppmärksamhet åt frågan om avvecklingskostnader: i de fall där projekt finansieras med EU-medel borde dessa kostnader i själva verket redan utvärderas i förväg och den vederbörliga ansvarsfördelningen respekteras.

10.3

EESK välkomnar att den nya strategin ska kompletteras med en plan för utveckling av färdigheter och utbildningssystem på området havsbaserad vindkraft som utarbetas av GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering och GD Havsfrågor och fiske. Kompetensutveckling är en grundläggande faktor i utvecklingen av denna sektor. En hållbar och snabb utveckling av denna sektor kräver att utbildningsprogram genomförs i medlemsstater där denna teknik fortfarande befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede. Strategin visar att befintliga EU-instrument och medel kan användas för detta ändamål. Kommittén anser att vikten av att utveckla kompetensen inom havsbaserad vindkraft kräver att särskilda instrument och fonder skapas på EU-nivå.

11.   En starkare försörjnings- och värdekedja i hela Europa

11.1

För att stärka försörjningskedjan krävs en total investering på cirka 0,5–1 miljard euro. EESK beklagar avsaknaden av en tydlig indikation på hur dessa medel skulle mobiliseras eller en tidshorisont.

11.2

EESK välkomnar planen att stärka industriforumet för ren energi och att inrätta en särskild arbetsgrupp för havsbaserad förnybar energi inom forumet under 2021.

11.3

Kommittén är djupt bekymrad över planen att kommissionen och Entso för el ska främja standardisering och driftskompatibilitet mellan omriktare från olika tillverkare senast 2028. Detta datum är för avlägset, särskilt med tanke på att de havsbaserade vindkraftparkernas kapacitet ska ökas till 60 GW fram till 2030. Kommittén efterlyser ett datum som lämnar utrymme för en realistisk tidsram för utvecklingen av standarder för utrustning.