5.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 215/1

(1)

I förordning (EG) nr 3223/94 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilagan till den förordningen.

(2)

Vid tillämpningen av dessa kriterier bör schablonvärdena vid import fastställas till de nivåer som anges i bilagan till denna förordning.

5.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 215/3

(1)

Förordning (EG) nr 1458/2003 (2) avser öppnande och förvaltning av tullkvoter för griskött.

(2)

I det avtal genom skriftväxling mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta stater enligt artikel XXIV:6 och artikel XXVIII i Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) 1994 (3), som godkänns genom rådets beslut 2006/333/EG (4), föreskrivs en ökning av den årliga importtullkvoten för griskött med 1 430 ton griskött.

(3)

Den hänvisning som måste göras i ansökningar om importlicens bör göras på gemenskapens samtliga officiella språk.

(4)

Med tanken på Bulgariens och Rumäniens eventuella anslutning till Europeiska unionen den 1 januari 2007 bör det föreskrivas en särskild ansökningsperiod för importlicenser under första kvartalet 2007.

(5)

Förordning (EG) nr 1458/2003 bör ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för griskött.

1.

I artikel 4 skall leden d och e ersättas med följande:

2.

I artikel 5.1 skall följande stycke läggas till:

”Avseende perioden 1 januari–31 mars 2007 får licensansökningarna emellertid lämnas in under de första femton dagarna i januari 2007.”

3.

Bilagorna I–IV skall ersättas med bilagorna till denna förordning.

5.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 215/10

(1)

I förordning (EG) nr 1774/2002 fastställs särskilda krav rörande bestämmelser om animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel.

(2)

Enligt förordning (EG) nr 1774/2002 skall animaliska biprodukter bearbetas, lagras och hållas avskilda i godkända och övervakade anläggningar som den berörda medlemsstaten utsett, eller bortskaffas på lämpligt sätt, så att man eliminerar risken för att patogener och/eller restsubstanser av ämnen sprids. I kapitlen III och IV i den förordningen fastställs krav rörande godkännandet av sådana anläggningar.

(3)

Enligt artikel 26.4 i förordning (EG) nr 1774/2002 skall medlemsstaterna upprätta förteckningar över anläggningar som godkänts i enlighet med den förordningen.

(4)

Det är därför nödvändigt att fastställa genomförandebestämmelser för dessa förteckningar över godkända anläggningar, även när det gäller hur man skall presentera uppgifterna i sådana förteckningar på nationella webbplatser som kommissionen och allmänheten har tillgång till. När det gäller dessa förteckningar är det också nödvändigt att inrätta en webbplats som kommissionen skall ansvara för.

(5)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

5.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 215/12

(1)

I artikel 27.3 i rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (1) föreskrivs att fysiska och juridiska personer eller sammanslutningar av sådana personer, som har framställt vin, skall vara skyldiga att leverera samtliga biprodukter från denna vinframställning till destillation.

(2)

I kommissionens förordning (EG) nr 1623/2000 av den 25 juli 2000 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, vad beträffar marknadsmekanismerna (2), fastställs tillämpningsföreskrifter för denna skyldighet att destillera samt, i artikel 49, vissa undantagsmöjligheter.

(3)

Ungern har antagit de åtgärder som krävs för att tillämpa skyldigheten att destillera. Destillerierna i Ungern har dock för närvarande inte tillräcklig kapacitet för att destillera samtliga biprodukter.

(4)

Genom kommissionens förordning 1990/2004 (3) ges Ungern tillstånd att för vinåret 2004/2005 undanta vissa kategorier av producenter från skyldigheten att destillera biprodukter från vinframställningen. Detta tillstånd har förlängts till att gälla vinåret 2005/2006. Mot bakgrund av den situation som beskrivs ovan bör detta tillstånd förlängas på nytt för vinåret 2006/2007.

(5)

Förordning (EG) nr 1990/2004 bör därför ändras i enlighet med detta.

(6)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för vin.

5.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 215/13

(1)

Enligt artikel 30 i förordning (EG) nr 1493/1999 får krisdestillation ske om det uppstår en störning på marknaden till följd av ovanligt stora överskott. Åtgärden får begränsas till vissa kategorier vin eller till vissa produktionsområden, och får på begäran av den berörda medlemsstaten även tillämpas på kvalitetsviner fso.

(2)

Portugal har begärt att krisdestillation av portugisiska bordsviner skall inledas.

(3)

På marknaden för bordsvin i Portugal råder ett ovanligt stort överskott, vilket lett till sjunkande priser och en oroande ökning av lagren i slutet av vinåret 2005/2006. För att vända den negativa utvecklingen och åtgärda den svåra situationen på marknaden bör lagren av bordsvin minskas till en nivå som är lämplig för att täcka marknadsbehoven.

(4)

Eftersom villkoren i artikel 30.5 i förordning (EG) nr 1493/1999 är uppfyllda bör en krisdestillation inledas av en högsta volym på 200 000 hektoliter bordsvin.

(5)

Den krisdestillation som inleds genom denna förordning skall uppfylla kraven i kommissionens förordning (EG) nr 1623/2000 av den 25 juli 2000 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, vad beträffar marknadsmekanismerna (2) när det gäller destillation i enlighet med artikel 30 i förordning (EG) nr 1493/1999. Övriga krav i förordning (EG) nr 1623/2000 bör också gälla, särskilt bestämmelserna om leverans av alkohol till interventionsorganet och bestämmelserna om utbetalning av förskott.

(6)

Det pris som destillatören skall betala producenten måste ligga på en nivå som gör det möjligt att avhjälpa störningarna på marknaden, samtidigt som producenterna kan dra fördel av åtgärden.

(7)

Genom krisdestillation får endast råalkohol och neutral alkohol framställas och för att det inte skall uppstå störningar på marknaden för spritdrycker, som i första hand får sina leveranser genom destillation enligt artikel 29 i förordning (EG) nr 1493/1999, får alkoholen endast levereras till interventionsorganet.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för vin.

5.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 215/15

(1)

Den 5 juni 2003 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(2)

Kommissionen har på gemenskapens vägnar förhandlat fram ett avtal med Republiken Libanon om vissa luftfartsaspekter, i enlighet med mekanismerna och förhandlingsdirektiven i bilagan till rådets beslut om att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar med tredjeländer om att ersätta vissa bestämmelser i befintliga bilaterala avtal med ett gemenskapsavtal.

(3)

Med förbehåll för att det eventuellt ingås vid en senare tidpunkt bör det avtal som kommissionen har förhandlat fram undertecknas och tillämpas provisoriskt.

5.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 215/26

(1)

I reformen av Lissabonstrategin under 2005 lades tonvikten på tillväxt och sysselsättning. De riktlinjer för sysselsättningen (4) som ingår i den europeiska sysselsättningsstrategin och de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken (5) antogs som ett integrerat paket, vilket betyder att den europeiska sysselsättningsstrategin har den viktigaste rollen i genomförandet av de sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiska målen i Lissabonstrategin.

(2)

Europeiska unionen måste mobilisera alla lämpliga nationella resurser och gemenskapsresurser – inbegripet sammanhållningspolitiken – inom Lissabonstrategins tre dimensioner (den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga) för att bättre kunna utnyttja synergin inom en allmän ram för hållbar utveckling.

(3)

Riktlinjerna för sysselsättningen och de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken bör ses över i sin helhet endast vart tredje år, medan uppdateringen av dem under de mellanliggande åren till och med 2008 fortfarande bör vara strikt begränsad för att garantera den grad av stabilitet som är nödvändig för ett effektivt genomförande.

(4)

Granskningen av medlemsstaternas nationella reformprogram i kommissionens årliga lägesrapport och i den gemensamma sysselsättningsrapporten visar att medlemsstaterna bör fortsätta att göra allt för att ta itu med följande prioriterade områden:

(5)

Europeiska rådet framhöll vid mötet den 23 och 24 mars 2006 den centrala roll som sysselsättningspolitiken spelar inom ramen för Lissabonagendan och att det är nödvändigt att öka sysselsättningstillfällena för prioriterade kategorier inom ramen för en livscykelstrategi. I detta sammanhang godkände Europeiska rådet den europeiska jämställdhetspakten, som ytterligare bör förstärka jämställdhetsperspektivets profil och påskynda förbättringen av kvinnors utsikter och möjligheter på en bred front.

(6)

Undanröjandet av hinder för arbetstagares rörlighet i enlighet med fördragen, inbegripet anslutningsfördragen, bör förstärka den inre marknadens funktion och stödja dess tillväxt- och sysselsättningspotential.

(7)

Mot bakgrund av såväl kommissionens granskning av de nationella reformprogrammen som Europeiska rådets slutsatser bör ett effektivt och skyndsamt genomförande sättas i fokus med särskilt beaktande av överenskomna kvantitativa mål i enlighet med riktlinjerna för sysselsättningen för 2005–2008 och i linje med Europeiska rådets slutsatser.

(8)

Medlemsstaterna bör beakta riktlinjerna för sysselsättningen när de planerar sitt utnyttjande av gemenskapens finansiering, särskilt genom Europeiska socialfonden.

(9)

Med hänsyn till att riktlinjerna utgör ett integrerat paket bör medlemsstaterna fullt ut genomföra de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken.

5.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 215/28

(1)

Enligt direktiv 2002/53/EG får rådet avgöra om de officiella sortundersökningar som utförts i ett tredjeland ger samma garantier som de som utförs i medlemsstaterna.

(2)

Enligt bestämmelserna för de officiella sortundersökningar som utförts i Kroatien av vete, korn och majs skall ett godkännande i fråga om särskiljbarhet, stabilitet och enhetlighet baseras på resultaten från officiella undersökningar, i synnerhet odlingsförsök, avseende ett tillräckligt antal egenskaper för att beskriva sorten.

(3)

En granskning av dessa bestämmelser och hur de tillämpats i Kroatien för de tre ovannämnda arterna har visat att de ger samma garantier som undersökningar som utförts i medlemsstaterna, förutsatt att vissa ytterligare villkor är uppfyllda.

(4)

Detta beslut utesluter inte att gemenskapens avgöranden om likvärdighet återkallas om de villkor som de bygger på inte uppfylls eller inte längre uppfylls.

(5)

Eftersom de tekniska bestämmelserna i bilagorna kan behöva ändras ofta bör detta ske i enlighet med förfarandet i artikel 4 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (2).

5.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 215/30

5.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 215/31

(1)

Den 27 januari och den 28 februari 2006 vidarebefordrade Italien till kommissionen infrastruktur- och transportministeriets dekret nr 35 och 36 av den 29 december 2005 (offentliggjorda i Gazzetta Ufficiale della Repubblica Italiana den 11 januari 2006) som inför allmän trafikplikt på sammanlagt 16 flyglinjer mellan Sardinien och de viktigaste nationella flygplatserna och uppmanade kommissionen att offentliggöra ett meddelande i Europeiska unionens officiella tidning i enlighet med artikel 4.1 a i förordning (EEG) nr 2408/92.

(2)

Den 24 mars 2006 offentliggjorde kommissionen ett meddelande om den allmänna trafikplikt som införts genom dekret nr 35 (”Meddelandet av den 24 mars 2006”) (2) om följande sex linjer:

(3)

Den 21 april 2006 offentliggjorde kommissionen ett annat meddelande om den allmänna trafikplikt som införts genom dekret nr 36 (”Meddelandet av den 21 april 2006”) (3) om följande tio linjer:

(4)

De viktigaste kännetecknen för den allmänna trafikplikten som offentliggjordes i de två meddelandena är följande:

(5)

Redan före införandet av den trafikplikt som är föremål för detta beslut hade Italien genom dekret från den 1 augusti 2000 och den 21 december 2000 infört trafikplikt på sex linjer mellan flygplatserna på Sardinien och Rom respektive Milano. Dessa trafikplikter offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning av den 7 oktober 2000 (4) (”Meddelandet av den 7 oktober 2000”). I enlighet med artikel 4.1 d i förordning (EEG) nr 2408/92 genomfördes ett anbudsförfarande för de berörda linjerna. Syftet var att välja ut de trafikföretag som skulle få tillstånd att ensamma och mot ekonomisk ersättning bedriva lufttrafik på linjerna (5).

(6)

Följande lufttrafikföretag fick då tillstånd att bedriva lufttrafik i enlighet med den allmänna trafikplikten:

(7)

Dessa bestämmelser ersattas av den allmänna trafikplikt som införts genom det italienska dekretet av den 8 november 2004 och som offentliggjordes i Europeiska unionen officiella tidning av den 10 december 2004 (”Meddelandet av den 10 december 2004”) (6). Efter ett beslut i Lazios regiondomstol av den 17 mars 2005 genom vilket dekretet av den 8 november 2004 delvis upphävdes informerade de italienska myndigheterna kommissionen att de hade ”hävt” denna trafikplikt. Ett meddelande om detta offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning av den 1 juli 2005 (7). Den 6 december 2005 informerade de italienska myndigheterna kommissionen att dekretet av den 8 november 2004 hade upphävts från och med den 15 november 2004.

(8)

Den 28 februari 2006 informerade de italienska myndigheterna kommissionen att de hade antagit ett dekret den 23 februari 2006 om ändring av dekret nr 35 av den 29 december 2005 genom vilket dekreten av den 1 augusti 2000 och den 21 december 2000 upphävdes från och med den 2 maj 2006.

(9)

I ett meddelande till kommissionen från den 22 mars 2005 uppgav de italienska myndigheterna att den allmänna trafikplikt som offentliggjorts i meddelandet av den 7 oktober 2000 tillämpades ”på frivillig bas”. Detta var första gången som de italienska myndigheterna informerade kommissionen om att denna allmänna trafikplikt fortfarande tillämpades.

(10)

Reglerna för den allmänna trafikplikten fastställs i förordning (EEG) nr 2408/92 (”förordningen”), där villkoren för tillämpningen av principen om friheten att tillhandahålla tjänster definieras för luftfartssektorn.

(11)

Den allmänna trafikplikten är definierad som ett undantag från förordningens princip som säger att ”om inte annat följer av denna förordning skall de berörda medlemsstaterna tillåta EG-flygtrafikföretag att utöva trafikrättigheter på flyglinjer inom gemenskapen” (8).

(12)

Villkoren för införandet av allmän trafikplikt fastställs i artikel 4. Den allmänna trafikplikten måste ges en strikt tolkning med hänsyn till principerna om icke-diskriminering och proportionalitet. Den måste på ett tillfredsställande sätt motiveras på grundval av de kriterier som nämns i samma artikel.

(13)

Enligt reglerna för den allmänna trafikplikten gäller följande: En medlemsstat får inom sitt territorium införa allmän trafikplikt med avseende på regelbunden lufttrafik till ett ytterområde eller ett utvecklingsområde eller på en flyglinje med låg trafikintensitet till en regional flygplats, om flyglinjen anses väsentlig för den ekonomiska utvecklingen i den region där flygplatsen är belägen. Detta får göras i den utsträckning som är nödvändig för att på denna flyglinje säkerställa ett adekvat utbud av regelbunden lufttrafik som uppfyller fastställda normer för kontinuitet, regelbundenhet, kapacitet och prissättning. Detta är normer som lufttrafikföretagen inte skulle uppfylla om de enbart tog hänsyn till sina kommersiella intressen.

(14)

Frågan om vilket utbud av regelbunden lufttrafik som är adekvat skall bedömas av medlemsstaterna med beaktande av bland annat allmänhetens intresse, möjligheten att anlita andra transportmedel och dessas ändamålsenlighet när det gäller att tillgodose de aktuella transportbehoven samt det samlade resultatet av insatserna från alla lufttrafikföretag som utövar eller avser att utöva lufttrafik på förbindelsen.

(15)

I artikel 4 fastställs ett förfarande i två steg: Enligt artikel 4.1 a får den berörda medlemsstaten i ett första steg införa allmän trafikplikt på en eller flera flyglinjer som är öppna för alla EG-lufttrafikföretag under förutsättning att de uppfyller kraven. Om inget lufttrafikföretag anmäler sig för att utöva regelbunden lufttrafik på den flyglinje för vilken den allmänna trafikplikten gäller, får medlemsstaten enligt artikel 4.1 d i ett andra steg begränsa tillträdet till flyglinjen till endast ett lufttrafikföretag för en förnybar period på högst tre år. Lufttrafikföretaget måste väljas ut inom ramen för ett EU-täckande anbudsförfarande. Det valda företaget kan sedan få ekonomisk ersättning för att det uppfyller den allmänna trafikplikten.

(16)

På begäran av en medlemsstat, eller på eget initiativ, har kommissionen enligt artikel 4.3 behörighet att efter en undersökning bestämma om den allmänna trafikplikten skall fortsätta att gälla. Kommissionen måste underrätta rådet och medlemsstaterna om sitt beslut. På en medlemsstats begäran får rådet med kvalificerad majoritet fatta ett annat beslut.

(17)

Enligt artikel 4.1 a i förordningen skall trafikplikten bland annat uppfylla följande kumulativa kriterier:

(18)

Vidare måste trafikplikten uppfylla de grundläggande principerna om icke-diskriminering och proportionalitet (se exempelvis domstolens dom av den 20 februari 2001 i mål C-205/99, Asociación Profesional de Empresas Navieras de Líneas Regulares [Analir] m.fl. mot Administración General del Estado, REG 2001, s. I-01271).

(19)

I föreliggande fall innehåller de meddelanden om införande av trafikplikt som på Italiens begäran har offentliggjorts i EUT flera bestämmelser som allvarligt ifrågasätter trafikpliktens överensstämmelse med artikel 4 i förordningen. Särskilt följande:

(20)

Kravet på att intresserade lufttrafikföretag skall bedriva lufttrafik på sex av de linjer som den allmänna trafikplikten tillämpas för eftersom paketet med flyglinjer i hög grad kan begränsa friheten att tillhandahålla tjänster. Det verkar inte ha någon grund i artikel 4.1 i förordningen och kan vara ett brott mot principerna om proportionalitet och icke-diskriminering. bland annat på grund av följande:

(21)

Den möjlighet som nämns i punkt 1.6 i båda meddelandena, nämligen att om flera lufttrafikföretag godtar att bedriva trafik på en flyglinjer som är föremål för allmän trafikplikt skall ENAC ”anpassa””fördelningen av flyglinjer och turtäthet” för att undvika ”överkapacitet” bland de berörda lufttrafikföretagen, verkar det inte finnas någon grund för i artikel 4.1 i förordningen och den kan strida mot artikel 3.1 om dessa åtgärder begränsar friheten för varje lufttrafikföretag att välja vilka flyglinjer de vill bedriva trafik på och vilken turtäthet denna trafik skall ha. Dessutom verkar det som att förekomsten av ”överkapacitet” tyder på att det inte finns något behov av regleringsåtgärder för att säkerställa att transportoperatörerna uppfyller det grundläggande behovet.

(22)

Det verkar inte finnas någon välgrundad motivering för kravet i punkt 4.8 i båda meddelandena om att rabatterade priser skall tillämpas för vissa passagerare bara på grund av deras födelseort (i detta fallet Sardinien) och det kan utgöra olaglig indirekt diskriminering på grund av nationalitet (se exempelvis mål C-388/01, kommissionen mot Italien, REG 2003, s. I-00721).

(23)

Ingen adekvat förklaring har getts för att motivera att

(24)

Trots att kommissionen har försökt att göra de italienska myndigheterna uppmärksamma på dessa problem och att den gett uttryck för tvivel om huruvida meddelandena genom vilka den allmänna trafikplikten införs överensstämmer med förordningen beslöt Italien att offentliggöra dem.

(25)

Sedan offentliggörandet har flera berörda parter tagit kontakt med kommissionen för att informellt ge uttryck för sin oro och sina klagomål vad gäller trafikpliktens oproportionella och diskriminerande karaktär.

(26)

Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 4.3 i förordningen får kommissionen genomföra en undersökning för att fastställa om utvecklingen av en eller flera flyglinjer på ett orimligt sätt begränsas av införandet av trafikplikten i syfte att besluta om trafikplikten bör fortsätta att gälla för de berörda flyglinjerna.

(27)

I enlighet med artikel 12 i förordningen uppmanade kommissionen de italienska myndigheterna den 9 mars 2006 att tillhandahålla viss information avseende den berörda allmänna trafikplikten. De italienska myndigheternas svar från den 22 mars 2006 var ofullständigt.

—

En detaljerad förklaring av de socioekonomiska mål som eftersträvas genom införandet av den allmänna trafikplikt som avses i artikel 1 och en motivering till varför en sådan trafikplikt är adekvat och proportionell för att uppnå dessa mål – särskilt vad gäller de nya tio flyglinjer som inte omfattas av meddelandet av den 7 oktober 2000.

—

En detaljerad förklaring av hur åtgärderna i punkt 1.6 i de två meddelanden som avses i artikel 1 i syfte att undvika ”överkapacitet” om flera lufttrafikföretag godtar en flyglinje som är föremål för allmän trafikplikt kommer att fungera i praktiken och en motivering till dessa åtgärder i enlighet med artikel 4.1 i förordning (EEG) nr 2408/92.

—

En rättslig analys, avseende gemenskapslagstiftningen, som motiverar de olika villkor i den allmänna trafikplikten som avses i artikel 1, särskilt följande:

—

En ingående analys av de ekonomiska förbindelserna mellan de regioner på Sardinien och i övriga Italien där de flygplatser som berörs av den allmänna trafikplikt som avses i artikel 1 är belägna.

—

En ingående analys av det nuvarande utbudet av lufttrafik mellan flygplatserna på Sardinien och i övriga Italien som berörs av den allmänna trafikplikt som avses i artikel 1, inklusive utbudet av indirekta flygningar, samt en uppgift om när dekret nr 36 trädde i kraft.

—

En ingående analys av möjligheten att anlita andra transportmedel samt deras kapacitet att tillgodose de aktuella transportbehoven.

—

En analys av den nuvarande efterfrågan på lufttrafik för varje flyglinje som berörs av denna trafikplikt, inbegripet verksamhetsprognoser (passagerar- och godstrafik, finansiella prognoser osv.) från lufttrafikföretaget/lufttrafikföretagen.

—

En noggrann beskrivning av den restid och turtäthet som behövs för vägförbindelser mellan de olika flygplatser på Sardinien som berörs av denna trafikplikt.

—

En beskrivning av den rådande situationen den dag då detta beslut meddelas när det gäller uppfyllandet av trafikplikten och identiteten på den eller de lufttrafikföretag som bedriver trafiken i enlighet med ordningen för den allmänna trafikplikten.

—

Förekomsten av en eventuell talan vid nationell domstol och det rättsliga läget i fråga om införandet av allmän trafikplikt den dag då beslutet meddelas.

—

En förklaring om huruvida den allmänna trafikplikt som offentliggjordes i meddelandet av den 7 oktober 2000 fortsatte att gälla efter det att de skyldigheter som offentliggjordes i meddelandet av den 10 december 2004 hade hävts och upphävts och i så fall, på vilken rättslig grund, samt skälen till att de italienska myndigheterna inte omgående informerade kommissionen om detta.

5.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 215/38

(1)

Enligt artikel 2.1 i kommissionens bestämmelser om säkerhet i bilagan till kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom (1) skall den ledamot av kommissionen som ansvarar för säkerhetsfrågor vidta lämpliga åtgärder för att se till att kommissionens säkerhetsbestämmelser iakttas inom kommissionen och av leverantörer utanför kommissionen när sekretessbelagda EU-uppgifter hanteras.

(2)

Enligt artikel 2.2 i kommissionens säkerhetsbestämmelser skall medlemsstaterna, andra institutioner, organ och kontor som upprättats genom eller på grundval av fördragen ha tillåtelse att ta emot sekretessbelagda EU-uppgifter under förutsättning att de ser till att motsvarande bestämmelser följs i deras enheter och lokaler, särskilt av medlemsstaternas externa leverantörer.

(3)

Kommissionens säkerhetsbestämmelser omfattar för närvarande inte några inslag om hur de grundläggande principerna och miniminormerna skall tillämpas när kommissionen, genom kontrakt eller bidragsöverenskommelser, tilldelar externa leverantörer uppdrag som innebär, medför eller innehåller sekretessbelagda EU-uppgifter.

(4)

Därför är det nödvändigt att i detta sammanhang införa särskilda miniminormer i kommissionens säkerhetsbestämmelser och i säkerhetsreglerna till dessa.

(5)

Dessa gemensamma miniminormer skall också efterlevas av medlemsstaterna när det gäller åtgärder som vidtas inom ramen för nationella arrangemang, där medlemsstaterna genom kontrakt eller bidragsöverenskommelser tilldelar sådana externa leverantörer som avses i artikel 2.2 i kommissionens säkerhetsbestämmelser uppdrag som innebär, medför eller innehåller sekretessbelagda EU-uppgifter.

(6)

Dessa gemensamma miniminormer skall tillämpas utan att de påverkar tillämpliga rättsakter, i synnerhet Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenad, varor och tjänster (2), rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (3) samt kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 (4) om genomförandebestämmelser för rådets förordning och de multilaterala kontrakt som avses i artiklarna 106 och 107 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.

1.

I artikel 2.1 skall följande punkt läggas till:

”När ett kontrakt eller en bidragsöverenskommelse mellan kommissionen och en leverantör eller bidragsmottagare utanför kommissionen inbegriper hantering av sekretessbelagda EU-uppgifter i leverantörens eller bidragsmottagarens byggnader, skall det framgå av kontraktet eller bidragsöverenskommelsen att lämpliga åtgärder skall vidtas av nämnda externa leverantör eller bidragsmottagare för att se till att de bestämmelser som avses i artikel 1 efterlevs när sekretessbelagda EU-uppgifter hanteras.”

2.

Säkerhetsbestämmelserna i bilagan till kommissionens säkerhetsförslag skall ändras på följande sätt:

5.8.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 215/44

(1)

Enligt artikel 52 i stadgan skall ECB-rådet vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa att sedlar utställda i valutor med oåterkalleligen låsta växelkurser växlas av de nationella centralbankerna i deltagande medlemsstater till parivärdet. Sådana åtgärder inbegriper växling av sedlar utgivna av en ny deltagande medlemsstat a) till eurosedlar och euromynt, eller b) att beloppet krediteras ett konto. I de fall då en ny deltagande medlemsstat har en övergångsperiod, skall åtgärderna under denna period i stället omfatta växling av sedlar a) till den nya deltagande medlemsstatens nationella valuta, eller b) att beloppet krediteras ett konto.

(2)

Rådets förordning (EG) nr 974/98 av den 3 maj 1998 om införande av euron (1) förutser olika möjliga metoder för övergången till eurokontanter för de medlemsstater som inför euron. Denna riktlinje skall säkerställa att växling av sedlar från nya deltagande medlemsstater kan äga rum oavsett vilken metod för övergången till eurokontanter som en medlemsstat väljer.

(3)

Vissa kategorier av sedlar, särskilt svårt skadade sedlar samt sedlar som märkts inom ramen för ett nationellt märkningsprogram ämnat att underlätta och skydda indragningen av nationella sedlar får normalt inte växlas in och kan därför inte heller växlas in inom ramen för denna riktlinje.

(4)

I de fall då en ny deltagande medlemsstat har en övergångsperiod skall varaktigheten på de åtgärder som föreskrivs i denna riktlinje förlängas eftersom de tar hänsyn till övergångsperioden i den medlemsstaten, en sådan övergångsperiod bör emellertid inte förlänga perioden för växling av sedlar från andra nya deltagande medlemsstater.

i)

i en given transaktion, eller

ii)

under en given dag

a)

från och med dagen för införandet av euron i den nya deltagande medlemsstaten,

b)

tills alla de sedlar växlats in som lämnats in före utgången av en tvåmånadersperiod efter dagen för övergången till eurokontanter i den nya deltagande medlemsstaten.