Europeiska unionens L 118/2010

12.5.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/1

RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 407/2010

av den 11 maj 2010

om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 122.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)	Enligt artikel 122.2 i fördraget kan ekonomiskt bistånd från unionen beviljas en medlemsstat som har svårigheter eller allvarligt hotas av stora svårigheter till följd av exceptionella händelser utanför dess kontroll.

(2)	Sådana svårigheter kan orsakas av en allvarlig försämring i den internationella ekonomiska och finansiella miljön.

(3)	Den globala finanskris och konjunkturnedgång, utan tidigare motstycke, som drabbat världen de senaste två åren har allvarligt skadat den ekonomiska tillväxten och den finansiella stabiliteten och medfört en kraftig försämring av medlemsstaternas underskott och skuldnivåer.

(4)

Den tilltagande finansiella krisen har medfört en allvarlig försämring av lånevillkoren för flera medlemsstater, som går utöver vad som kan förklaras med ekonomiska grundprinciper. Om inte brådskande åtgärder vidtas skulle denna situation, i detta läge, kunna utgöra ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten i Europeiska unionen i dess helhet.

(5)

För att åtgärda denna exceptionella situation, som ligger utanför medlemsstaternas kontroll, framstår det som nödvändigt att omedelbart införa en unionsstabiliseringsmekanism för att bevara den finansiella stabiliteten i Europeiska unionen. En sådan mekanism skulle göra det möjligt för unionen att på ett samordnat, snabbt och effektivt sätt lösa akuta problem i en enskild medlemsstat. Den kommer att aktiveras inom ramen för ett gemensamt bistånd från EU/Internationella valutafonden (IMF).

(6)	Mot bakgrund av de speciella finansiella konsekvenserna kräver besluten om att bevilja ekonomiskt bistånd från unionen i enlighet med denna förordning genomförandebefogenheter, vilka bör tillerkännas rådet.

(7)	Aktiveringen av denna mekanism bör vara förenad med strikta villkor i fråga om den ekonomiska politiken, för att bevara de offentliga finansernas hållbarhet i den mottagande medlemsstaten och återställa dess förmåga att finansiera sig själv på finansmarknaderna.

(8)	Kommissionen bör regelbundet granska om de exceptionella omständigheter som hotar den finansiella stabiliteten för Europeiska unionen som helhet fortfarande föreligger.

(9)	Det existerande system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstater utanför euroområdet som upprättades genom rådets förordning (EG) nr 332/2002 (1) bör kvarstå.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

För att bevara den finansiella stabiliteten i Europeiska unionen fastställs i denna förordning de villkor och förfaranden enligt vilka ekonomiskt bistånd från unionen får beviljas en medlemsstat som genomgår, eller allvarligt hotas av, en allvarlig ekonomisk eller finansiell störning till följd av exceptionella händelser utanför dess kontroll, med beaktande av den eventuella tillämpningen av det befintliga systemet för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans utanför euroområdet, som upprättades genom förordning (EG) nr 322/2002.

Artikel 2

Form för det ekonomiska biståndet från unionen

1. Unionens ekonomiska bistånd enligt denna förordning ska ha formen av ett lån eller en kreditlina till den berörda medlemsstaten.

I detta syfte ska kommissionen, på grundval av ett beslut som fattats av rådet enligt artikel 3, vara bemyndigad att uppta lån på kapitalmarknaderna eller hos finansinstitut i Europeiska unionens namn.

2. Det utestående beloppet av lån eller kreditlinjer som beviljas medlemsstater enligt denna stabiliseringsmekanism ska begränsas till den tillgängliga marginalen under taket för egna medel för betalningsbemyndiganden.

Artikel 3

Förfarande

1. Den medlemsstat som ansöker om ekonomiskt bistånd från unionen ska tillsammans med kommissionen och i samarbete med Europeiska centralbanken (ECB) göra en bedömning av sina finansiella behov och lägga fram ett utkast till ekonomiskt och finansiellt saneringsprogram till kommissionen och ekonomiska och finansiella kommittén.

2. Unionens ekonomiska bistånd ska beviljas genom ett beslut som antas av rådet med kvalificerad majoritet på grundval av ett förslag från kommissionen.

3. Beslutet om att bevilja ett lån ska innehålla:

a)	beloppet, genomsnittlig löptid, beräkningsformel, högsta antal trancher, tillgänglighetsperioden för det ekonomiska biståndet från unionen och andra närmare tillämpningsföreskrifter som krävs för biståndet,

b)	de allmänna ekonomipolitiska villkor som är kopplade till unionens ekonomiska bistånd, vilka syftar till att återupprätta en sund ekonomisk eller finansiell situation i den mottagande medlemsstaten och att återställa dess förmåga att finansiera sig själv på finansmarknaderna, och

c)	ett godkännande av det saneringsprogram som har utarbetats av den mottagande medlemsstaten för att uppfylla de ekonomiska villkoren för unionens ekonomiska bistånd,

4. Beslutet om att bevilja en kreditlinje ska innehålla:

a)	beloppet, avgiften för öppnandet av kreditlinjen, den beräkningsformel som ska tillämpas på utbetalningen av medel och tillgänglighetsperioden för unionens ekonomiska bistånd och andra närmare tillämpningsföreskrifter som krävs för biståndet,

b)	de allmänna ekonomipolitiska villkor som är kopplade till unionens ekonomiska bistånd, vilka syftar till att återupprätta en sund ekonomisk eller finansiell situation i den berörda medlemsstaten; dessa villkor kommer att definieras av kommissionen i samråd med ECB, och

c)	ett godkännande av det saneringsprogram som utarbetats av den mottagande medlemsstaten för att uppfylla de ekonomiska villkoren för unionens ekonomiska bistånd.

5. Kommissionen och den berörda medlemsstaten ska ingå ett samförståndsavtal i vilket de allmänna ekonomipolitiska villkor som rådet fastställt närmare anges. Kommissionen ska översända samförståndsavtalet till Europaparlamentet och rådet.

6. Kommissionen ska, i samråd med ECB, göra en ny granskning av de allmänna ekonomiskpolitiska villkor som avses i punkterna 3 b och 4 b minst var sjätte månad och med den mottagande medlemsstaten diskutera de förändringar av dess saneringsprogram som kan behövas.

7. Rådet ska med kvalificerad majoritet och på grundval av ett förslag från kommissionen besluta om alla anpassningar som ska göras av de ursprungliga allmänna ekonomipolitiska villkoren och godkänna det reviderade saneringsprogram som utarbetas av den mottagande medlemsstaten.

8. I den händelse man planerar en finansiering utanför unionen som omfattas av ekonomipolitiska villkor, exempelvis från Internationella valutafonden, ska den berörda medlemsstaten först samråda med kommissionen. Kommissionen ska undersöka vilka möjligheter som finns tillgängliga inom ramen för unionens system för ekonomiskt bistånd och om de planerade ekonomiskpolitiska villkoren är förenliga med den berörda medlemsstatens åtaganden för genomförandet av rådets rekommendationer och rådets beslut antagna på grundval av artikel 121, artikel 126 och artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Kommissionen ska informera ekonomiska och finansiella kommittén.

Artikel 4

Utbetalning av lånet

1. Lånet ska som regel betalas ut i trancher.

2. Kommissionen ska löpande pröva om den mottagande medlemsstatens ekonomiska politik överensstämmer med dess saneringsprogram och med de villkor som fastställs av rådet i enlighet med artikel 3.3 b. Medlemsstaten ska i detta syfte ställa all nödvändig information till kommissionens förfogande och oreserverat samarbeta med kommissionen.

3. På grundval av resultaten av en sådan prövning ska kommissionen besluta om utbetalning av ytterligare trancher.

Artikel 5

Frigörande av medel

1. Den mottagande medlemsstaten ska i förväg underrätta kommissionen om sin avsikt att ta ut medel från sin kreditlinje. Närmare bestämmelser ska fastställas i det beslut som avses i artikel 3.4.

2. Kommissionen ska löpande pröva om den mottagande medlemsstatens ekonomiska politik överensstämmer med dess saneringsprogram och med de villkor som fastställs av rådet i enlighet med artikel 3.4 b. Den medlemsstaten ska för detta ändamål ställa all nödvändig information till kommissionens förfogande och oreserverat samarbeta med kommissionen.

3. På grundval av resultaten av en sådan prövning ska kommissionen besluta om frigörande av medel.

Artikel 6

Upplåning och utlåning

1. De transaktioner som sker i samband med upplåning och utlåning enligt artikel 2 ska ske i euro.

2. De närmare villkoren rörande de successiva trancher som utbetalas av unionen med hjälp av systemet för ekonomiskt bistånd ska vara föremål för förhandlingar mellan den mottagande medlemsstaten och kommissionen.

3. När beslutet om ett lån har fattats av rådet ska kommissionen ha befogenhet att ta upp lån på kapitalmarknaderna eller hos finansinstitut vid lämpligast tidpunkt mellan planerade utbetalningar för att optimera finansieringskostnaden och upprätthålla sitt rykte som unionens utfärdare på marknaderna. Medel som anskaffats, men som ännu inte betalats ut, ska vid varje tidpunkt vara insatta på ett särskilt konto för betalningsmedel eller värdepapper som hanteras i enlighet med de bestämmelser som är tillämpliga på insatser utanför budgeten och kan inte användas för något annat ändamål än för att tillhandahålla ekonomiskt bistånd till medlemsstater inom ramen för denna mekanism.

4. Om en medlemsstat beviljas ett lån som innehåller en klausul som gör det möjligt att lösa lånet i förtid och beslutar att utnyttja denna möjlighet, ska kommissionen vidta nödvändiga åtgärder.

5. På begäran av den mottagande medlemsstaten, och om omständigheterna tillåter en förbättring av lånens räntesats, får kommissionen refinansiera eller lägga om de finansiella villkoren för hela eller delar av den ursprungliga upplåningen.

6. Ekonomiska och finansiella kommittén ska hållas informerad om genomförandet av de transaktioner som avses i punkt 5.

Artikel 7

Kostnader

Unionens kostnader i samband med avslutet och genomförandet av varje transaktion ska betalas av den mottagande medlemsstaten.

Artikel 8

Administration av lånen

1. Kommissionen ska införa det system som behövs för administrationen av lånen med ECB.

2. Den mottagande medlemsstaten ska öppna ett särskilt konto hos sin nationella centralbank för förvaltningen av det medelfristiga ekonomiska biståndet från unionen. Den ska också överföra lånebeloppet samt upplupen ränta enligt låneavtalet till ett konto hos Europeiska centralbanken fjorton Target2-bankdagar före de motsvarande förfallodagarna.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 27 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken ska Europeiska revisionsrätten ha rätt att utföra de finansiella kontroller eller revisioner i den mottagande medlemsstaten som den anser vara nödvändiga i samband med förvaltningen av biståndet. Kommissionen, inklusive Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, ska särskilt ha rätt att skicka ut sina egna tjänstemän eller vederbörligen auktoriserade företrädare för att utföra tekniska och finansiella kontroller eller revisioner som den anser vara nödvändiga med avseende på detta stöd.

Artikel 9

Översyn och anpassning

1. Kommissionen ska inom sex månader efter denna förordnings ikraftträdande och, vid behov, var sjätte månad därefter, lämna en rapport till ekonomiska och finansiella kommittén och rådet om tillämpningen av denna förordning och om huruvida de exceptionella händelser som motiverar antagandet av denna förordning kvarstår.

2. Vid behov ska rapporten åtföljas av ett förslag om ändring av denna förordning för att anpassa möjligheten att bevilja ekonomiskt bistånd utan att påverka giltigheten av beslut som redan fattats.

Artikel 10

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel 11 maj 2010.

På rådets vägnar

Á. GONZÁLEZ-SINDE REIG

Ordförande

(1) Rådets förordning (EG) nr 332/2002 av den 18 februari 2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans (EUT L 53, 23.2.2002, s. 1).

12.5.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/5

RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 408/2010

av den 11 maj 2010

om ändring av rådets förordning (EG) nr 194/2008 om förlängning och skärpning av de restriktiva åtgärderna mot Burma/Myanmar

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 215.1,

med beaktande av rådets beslut 2010/232/Gusp av den 26 april 2010 om förlängning av restriktiva åtgärder mot Burma/Myanmar (1),

med beaktande av ett gemensamt förslag från Europeiska kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och

av följande skäl:

(1)	Artikel 4 i beslut 2010/232/Gusp förbjuder inköp, import och transport av vissa specificerade kategorier av varor från Burma/Myanmar till unionen.

(2)	Artikel 8 i beslut 2010/232/Gusp föreskriver att icke-humanitärt bistånd eller icke-humanitära utvecklingsprogram ska avvecklas, men undantag ska göras för projekt och program till stöd för vissa specifika mål.

(3)

Förordning (EG) nr 194/2008 (2) ger verkan åt förbudet mot inköp, import och transport av de kategorier av varor som specificeras i artikel 2.2. Det bör dock klargöras att förbudet mot inköp av dessa varor i Burma/Myanmar inte bör gälla när inköpet utgör en del av ett humanitärt biståndsprojekt eller -program, eller ett icke-humanitärt utvecklingsprojekt eller -program som stöder de mål som beskrivs i artikel 8 a, b och c i beslut 2010/232/Gusp.

(4)	Förordning (EG) nr 194/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 2 i förordning (EG) nr 194/2008 ska följande punkt läggas till:

”5. Förbudet mot inköp av de aktuella varorna enligt punkt 2 b ska inte gälla humanitära biståndsprojekt eller -program, eller icke-humanitära utvecklingsprojekt och -program, som utförs i Burma/Myanmar, för att stödja

a)	mänskliga rättigheter, demokrati, god förvaltning, förebyggande av konflikter och uppbyggnad av civil samhällskapacitet,

b)	hälso- och sjukvård, utbildning, fattigdomsminskning och i synnerhet tillgodoseende av den fattigaste och mest sårbara befolkningens grundläggande behov och försörjning, eller

c)	miljöskydd, särskilt program som avser problemet med icke-hållbar och överdriven skogsavverkning som leder till avskogning.

Den vederbörliga behöriga myndigheten enligt de webbplatser som förtecknas i bilaga IV ska på förhand ge tillstånd till inköpet av de varor som omfattas av förbudet. Den berörda medlemsstaten ska underrätta övriga medlemsstater samt kommissionen om alla tillstånd som beviljas enligt denna punkt.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 maj 2010.

På rådets vägnar

Á. GONZÁLEZ-SINDE REIG

Ordförande

(1) EUT L 105, 27.4.2010, s. 22.

(2) EUT L 66, 10.3.2008, s. 1.

12.5.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/6

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 409/2010

av den 11 maj 2010

om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Castaña de Galicia [SGB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (1), särskilt artikel 7.4 första stycket, och

av följande skäl:

(1)	I enlighet med artikel 6.2 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006 har Spaniens ansökan om registrering av beteckningen ”Castaña de Galicia” offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)	Inga invändningar enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har inkommit till kommissionen och beteckningen bör därför registreras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den beteckning som anges i bilagan till denna förordning ska föras in i registret.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 maj 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(2) EUT C 232, 26.9.2009, s. 22.

BILAGA

Jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget och som är avsedda att användas som livsmedel:

Klass 1.6 Frukt, grönsaker och spannmål, bearbetade eller obearbetade

SPANIEN

Castaña de Galicia (SGB)

12.5.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/8

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 410/2010

av den 11 maj 2010

om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Εξαιρετικό Παρθένο Ελαιόλαδο Σέλινο Κρήτης [Exeretiko partheno eleolado Selino Kritis] [SUB])

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

av följande skäl:

(1)

I enlighet med artikel 6.2 första stycket i förordning (EG) nr 510/2006, och med tillämpning av artikel 17.2 i samma förordning, har Greklands ansökan om registrering av beteckningen ”Εξαιρετικό Παρθένο Ελαιόλαδο Σέλινο Κρήτης” (Exeretiko partheno eleolado Selino Kritis) offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)	Inga invändningar enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 510/2006 har inkommit till kommissionen och därför bör denna beteckning registreras.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den beteckning som anges i bilagan till denna förordning ska föras in i registret.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 maj 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EUT L 93, 31.3.2006, s. 12.

(2) EUT C 232, 26.9.2009, s. 27.

BILAGA

Jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget och som är avsedda att användas som livsmedel:

Klass 1.5 Oljor och fetter (smör, margarin, oljor etc.)

GREKLAND

Εξαιρετικό Παρθένο Ελαιόλαδο Σέλινο Κρήτης (Exeretiko partheno eleolado Selino Kritis) (SUB)

12.5.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/10

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 411/2010

av den 10 maj 2010

om ändring av rådets förordning (EG) nr 194/2008 om förlängning och skärpning av de restriktiva åtgärderna mot Burma/Myanmar

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 194/2008 om förlängning och skärpning av de restriktiva åtgärderna mot Burma/Myanmar och om upphävande av förordning (EG) nr 817/2006 (1), särskilt artikel 18.1 b, och

av följande skäl:

(1)	I bilaga VI till förordning (EG) nr 194/2008 förtecknas de personer, grupper och enheter som omfattas av frysning av tillgångar och ekonomiska resurser enligt förordningen.

(2)	I bilaga VII till förordning (EG) nr 194/2008 förtecknas de företag som ägs eller kontrolleras av Burma/Myanmars regering eller dess medlemmar eller personer som är associerade med dem, och som omfattas av investeringsrestriktioner enligt förordningen.

(3)

I bilagorna II och III till rådets beslut 2010/232/Gusp av den 26 april 2010 (2) anges de fysiska och juridiska personer som ska omfattas av restriktioner enligt artikel 10 i beslutet. Förordning (EG) nr 194/2008 ger verkan åt beslutet i den mån det krävs åtgärder på unionsnivå. Bilagorna VI och VII till förordning (EG) nr 194/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)	För att de åtgärder som föreskrivs i denna förordning ska vara verkningsfulla bör förordningen träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Bilaga VI till förordning (EG) nr 194/2008 ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

2. Bilaga VII till förordning (EG) nr 194/2008 ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 10 maj 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

João VALE DE ALMEIDA

Generaldirektör för yttre förbindelser

(1) EUT L 66, 10.3.2008, s. 1.

(2) EUT L 105, 27.4.2010, s. 22.

BILAGA I

”BILAGA VI

Förteckning över medlemmar i Burma/Myanmars regering samt personer, enheter och organ som är associerade med dem och som avses i artikel 11

Anmärkningar:

1.	Alias eller variationer när det gäller stavning anges med alias.

2.	D.o.b (date of birth) översätts med född.

3.	P.o.b (place of birth) översätts med födelseort.

4.	Om inte annat anges, är alla pass och identitetskort från Burma/Myanmar.

A. STATENS RÅD FÖR FRED OCH UTVECKLING (SPDC)

#	Namn (och ev. alias)	Identifieringsinformation (befattning/titel, födelsedatum och födelseort, pass-/ID-nummer, make/maka eller son/dotter till …)	Kön (M/F)
A1a	Förste general Than Shwe	Ordförande, född 2.2.1933	M
A1b	Kyaing Kyaing	Maka till förste general Than Shwe	F
A1c	Thandar Shwe	Dotter till förste general Than Shwe	F
A1d	Major Zaw Phyo Win	Make till Thandar Shwe, biträdande direktör vid exportavdelningen, handelsministeriet	M
A1e	Khin Pyone Shwe	Dotter till förste general Than Shwe	F
A1f	Aye Aye Thit Shwe	Dotter till förste general Than Shwe	F
A1g	Tun Naing Shwe alias Tun Tun Naing	Son till förste general Than Shwe. Ägare till J and J Company	M
A1h	Khin Thanda	Maka till Tun Naing Shwe	F
A1i	Kyaing San Shwe	Son till förste general Than Shwe, ägare till J's Donuts	M
A1j	Dr Khin Win Sein	Maka till Kyaing San Shwe	F
A1k	Thant Zaw Shwe alias Maung Maung	Son till förste general Than Shwe	M
A1l	Dewar Shwe	Dotter till förste general Than Shwe	F
A1m	Kyi Kyi Shwe alias Ma Aw	Dotter till förste general Than Shwe	F
A1n	Överstelöjtnant Nay Soe Maung	Make till Kyi Kyi Shwe	M
A1o	Pho La Pyae (Full Moon) alias Nay Shwe Thway Aung	Son till Kyi Kyi Shwe and Nay Soe Maung, direktör vid Yadanabon Cybercity	M
A2a	Vice förste general Maung Aye	Vice ordförande, född 25.12.1937	M
A2b	Mya Mya San	Maka till vice förste general Maung Aye	F
A2c	Nandar Aye	Dotter till vice förste general Maung Aye, maka till major Pye Aung (D15g). Ägare till Queen Star Computer Co.	F
A3a	General Thura Shwe Mann	Stabschef och samordnare av specialoperationer (armén, flottan och flygvapnet) född 11.7.1947	M
A3b	Khin Lay Thet	Maka till general Thura Shwe Mann, född 19.6.1947	F
A3c	Aung Thet Mann alias Shwe Mann Ko Ko	Son till general Thura Shwe Mann, Ayeya Shwe War (Wah) Company, 5, Pyay Road, Hlaing Township, Yangon och delägare i RedLink Communications Co. Ltd, No. 20, Building B, Mya Yeik Nyo Royal Hotel, Pa-Le Road, Bahan Township, Yangon, född 19.6.1977	M
A3d	Khin Hnin Thandar	Maka till Aung Thet Mann	F
A3e	Toe Naing Mann	Son till general Thura Shwe Mann, född 29.6.1978. Ägare till Global Net and Red Link Communications Co. Ltd, No. 20, Building B, Mya Yeik Nyo Royal Hotel, Pa-Le Road, Bahan Township, Yangon, Internet Service Providers	M
A3f	Zay Zin Latt	Maka till Toe Naing Mann, dotter till Khin Shwe (J5a), född 24.3.1981	F
A4a	Generallöjtnant Thein Sein	’Premiärminister’, född 20.4.1945, Pathein	M
A4b	Khin Khin Win	Maka till generallöjtnant Thein Sein	F
A5a	General (Thiha Thura) Tin Aung Myint Oo	(Thiha Thura är en titel) ’Förste sekreterare’, född 29.5.1950, ordförande i Myanmar National Olympic Council och ordförande i Myanmar Economic Corporation	M
A5b	Khin Saw Hnin	Maka till generallöjtnant Thiha Thura Tin Aung Myint Oo	F
A5c	Captain Naing Lin Oo	Son till generallöjtnant Thiha Thura Tin Aung Myint Oo	M
A5d	Hnin Yee Mon	Maka till kapten Naing Lin Oo	F
A6a	Generalmajor Min Aung Hlaing	Byråchef för specialoperationer 2 (staterna Kayah, Shan). Sedan 23.6.2008	M
A6b	Kyu Kyu Hla	Maka till generalmajor Min Aung Hlaing	F
A7a	Generallöjtnant Tin Aye	Chef för den militära upphandlingen, chef för UMEHL	M
A7b	Kyi Kyi Ohn	Maka till generallöjtnant Tin Aye	F
A7c	Zaw Min Aye	Son till generallöjtnant Tin Aye	M
A8a	Generalmajor Thar Aye alias Tha Aye	Byråchef för specialoperationer 1 (Kachin, Chin, Sagaing) sedan maj 2009, född 16.2.1945 (Tidigare A11a)	M
A8b	Wai Wai Khaing alias Wei Wei Khaing	Maka till generalmajor Thar Aye (Tidigare A11b)	F
A8c	See Thu Aye	Son till generalmajor Thar Aye (Tidigare A11c)	M
A9a	Generalmajor Hla Htay Win	Chef för utbildningen av de väpnade styrkorna. Sedan 23.6.2008. (Tidigare B1a). Ägare till Htay Co. (skogsavverkning och timmer)	M
A9b	Mar Mar Wai	Maka till generalmajor Hla Htay Win	F
A10a	Generalmajor Ko Ko	Byråchef för specialoperationer 3 (Pegu, Irrawaddy, Arakan). Sedan 23.6.2008	M
A10b	Sao Nwan Khun Sum	Maka till generalmajor Ko Ko	F
A11a	Generallöjtnant Khin Zaw	Byråchef för specialoperationer 4 (Karen, Mon, Tenas serim), sedan maj 2009, tidigare Chief of BSO 6 sedan juni 2008 (Tidigare G42a)	M
A11b	Khin Pyone Win	Maka till generallöjtnant Khin Zaw (Tidigare G42b)	F
A11c	Kyi Tha Khin Zaw	Son till generallöjtnant Khin Zaw (Tidigare G42c)	M
A11d	Su Khin Zaw	Dotter till generallöjtnant Khin Zaw (Tidigare G42d)	F
A12a	Generallöjtnant Myint Swe	Byråchef för specialoperationer 5 (Rangoon/Yangon)	M
A12b	Khin Thet Htay	Maka till generallöjtnant Myint Swe	F
A13a	Arnt Maung	Pensionerad generaldirektör, direktoratet för religiösa frågor	M
A14a	Generallöjtnant Ohn Myint	Byråchef för specialoperationer 6 (Nypyidaw och Mandalay). Sedan maj 2009 (Tidigare A8a)	M
A14b	Nu Nu Swe	Maka till generallöjtnant Ohn Myint	F
A14c	Kyaw Thiha alias Kyaw Thura	Son till generallöjtnant Ohn Myint	M
A14d	Nwe Ei Ei Zin	Maka till Kyaw Thiha	F

B. REGIONALA BEFÄLHAVARE

#	Namn	Identifieringsinformation (inkl. befälsområde)	Kön (M/F)
B1a	Generalmajor Win Myint	Rangoon (Yangon)	M
B1b	Kyin Myaing	Maka till generalmajor Win Myint	F
B2a	Generalmajor Yar Pyae alias Ya Paye, Ya Pye, Ya Pyrit, Yar Pye och Yar Pyrit	Östra befälsområdet (Shanstaten (södra))	M
B2b	Thinzar Win Sein	Maka till generalmajor Yar Pyae alias Ya Pyae, Ya Pye, Ya Pyrit, Yar Pye och Yar Pyrit	F
B3a	Generalmajor Myint Soe	Nordvästra befälsområdet (Sagaing-divisionen) och regional minister utan portfölj	M
B4a	Generalmajor Khin Zaw Oo	Kustbefälsområdet (Tanintharyi-divisionen), född 24.6.1951	M
B5a	Generalmajor Aung Than Htut	Nordöstra befälsområdet (Shanstaten (norra))	M
B5b	Cherry	Maka till generalmajor Aung Than Htut	F
B6a	Generalmajor Tin Ngwe	Centrala befälsområdet (Mandalay-divisionen)	M
B6b	Khin Thida	Maka till brigadgeneral Tin Ngwe	F
B7a	Generalmajor Thaung Aye	Västra befälsområdet (Rakhinestaten)	M
B7b	Thin Myo Myo Aung	Maka till generalmajor Thaung Aye	F
B8a	Generalmajor Kyaw Swe	Sydvästra befälsområdet (Irrawaddy-divisionen) och regional minister utan portfölj	M
B8b	Win Win Maw	Maka till generalmajor Kyaw Swe	F
B9a	Generalmajor Soe Win	Norra befälsområdet (Kachinstaten)	M
B9b	Than Than New	Maka till generalmajor Soe Win	F
B10a	Generalmajor Hla Min	Södra befälsområdet (Bago-divisionen)	M
B11a	Generalmajor Thet Naing Win	Sydöstra befälsområdet (Monstaten)	M
B12a	Generalmajor Kyaw Phyo	Triangelområdet (Shanstaten (östra))	M
B13a	Generalmajor Wai Lwin	Naypyidaw	M
B13b	Swe Swe Oo	Maka till generalmajor Wai Lwin	F
B13c	Wai Phyo Aung	Son till generalmajor Wai Lwin	M
B13d	Oanmar Kyaw Tun alias Ohnmar Kyaw Tun	Maka till Wai Phyo Aung	F
B13e	Wai Phyo	Son till generalmajor Wai Lwin	M
B13f	Lwin Yamin	Dotter till generalmajor Wai Lwin	F

C. STÄLLFÖRETRÄDANDE REGIONALA BEFÄLHAVARE

#	Namn	Identifieringsinformation (inkl. befälsområde)	Kön (M/F)
C1a	Brigadgeneral Kyaw Kyaw Tun	Rangoon (Yangon)	M
C1b	Khin May Latt	Maka till brigadgeneral Kyaw Kyaw Tun	F
C2a	Brigadgeneral Than Htut Aung	Centrala befälsområdet	M
C2b	Moe Moe Nwe	Maka till brigadgeneral Than Htut Aung	F
C3a	Brigadgeneral Tin Maung Ohn	Nordvästra befälsområdet	M
C4a	Brigadgeneral San Tun	Norra befälsområdet, född 2.3.1951, Rangoon/Yangon	M
C4b	Tin Sein	Maka till brigadgeneral San Tun, född 27.9.1950, Rangoon/Yangon	F
C4c	Ma Khin Ei Ei Tun	Dotter till brigadgeneral San Tun, född 16.9.1979, direktör för Ar Let Yone Co. Ltd	F
C4d	Min Thant	Son till brigadgeneral San Tun, född 11.11.1982, Rangoon/Yangon, direktör för Ar Let Yone Co. Ltd	M
C4e	Khin Mi Mi Tun	Dotter till brigadgeneral San Tun, född 25.10.1984, Rangoon/Yangon, direktör för Ar Let Yone Co. Ltd	F
C5a	Brigadgeneral Hla Myint	Nordöstra befälsområdet	M
C5b	Su Su Hlaing	Maka till brigadgeneral Hla Myint	F
C6a	Brigadgeneral Wai Lin	Triangelbefälsområdet	M
C7a	Brigadgeneral Chit Oo	Östra befälsområdet	M
C7b	Kyin Myaing	Maka till brigadgeneral Chit Oo	F
C8a	Brigadgeneral Zaw Min	Sydöstra befälsområdet	M
C8b	Nyunt Nyunt Wai	Maka till brigadgeneral Zaw Min	F
C9a	Brigadgeneral Hone Ngaing alias Hon Ngai	Kustbefälsområdet	M
C9b	Wah Wah	Maka till brigadgeneral Hone Ngaing alias Hon Ngai	F
C10a	Brigadgeneral Win Myint	(Tidigare C7a) Södra befälsområdet	M
C10b	Mya Mya Aye	Maka till brigadgeneral Win Myint	F
C11a	Brigadgeneral Tint Swe	Sydvästra befälsområdet	M
C11b	Khin Thaung	Maka till brigadgeneral Tint Swe	F
C11c	Ye Min alias Ye Kyaw Swar Swe	Son till brigadgeneral Tint Swe	M
C11d	Su Mon Swe	Maka till Ye Min	F
C12a	Brigadgeneral Tin Hlaing	Västra befälsområdet	M
C12b	Hla Than Htay	Maka till brigadgeneral Tin Hlaing	F

D. MINISTRAR

#	Namn	Identifieringsinformation (inkl. ministerium)	Kön (M/F)
D1a	Generalmajor Htay Oo	Jordbruks- och bevattningsministeriet (sedan 18.9.2004) (tidigare ministeriet för kooperativen sedan 25.8.2003), generalsekreterare i USDA, född 20.1.1950, födelseort Hintada, passnr DM 105413, ID nr 10/Khatana (N) 009325	M
D1b	Ni Ni Win	Maka till generalmajor Htay Oo	F
D1c	Thein Zaw Nyo	Kadett, son till generalmajor Htay Oo M	M
D2a	Brigadgeneral Tin Naing Thein	Handelsministeriet (sedan 18.9.2004), tidigare biträdande skogsbruksminister, född 1955	M
D2b	Aye Aye	Maka till brigadgeneral Tin Naing Thein	F
D3a	Generalmajor Khin Maung Myint	Byggnadsministeriet, även elkraftsministeriet 2	M
D3b	Win Win Nu	Maka till generalmajor Khin Maung Myint	F
D4a	Generalmajor Tin Htut	Ministeriet för kooperativen (sedan 15.5.2006)	M
D4b	Tin Tin Nyunt	Maka till generalmajor Tin Htut	F
D5a	Generalmajor Khin Aung Myint	Kulturministeriet (sedan 15.5.2006)	M
D5b	Khin Phyone	Maka till generalmajor Khin Aung Myint	F
D6a	Dr Chan Nyein	Utbildningsministeriet (sedan 10.8.2005), tidigare biträdande minister för vetenskap och teknik, medlem av USDA:s verkställande kommitté, född 15.12.1944	M
D6b	Sandar Aung	Maka till dr Chan Nyein	F
D7a	Överste Zaw Min	Elkraftministeriet (1) (sedan 15.5.2006), född 10.1.1949	M
D7b	Khin Mi Mi	Maka till överste Zaw Min	F
D8a	Brigadgeneral Lun Thi	Energiministeriet (sedan 20.12.1997), född 18.7.1940	M
D8b	Khin Mar Aye	Maka till brigadgeneral Lun Thi	F
D8c	Mya Sein Aye	Dotter till brigadgeneral Lun Thi	F
D8d	Zin Maung Lun	Son till brigadgeneral Lun Thi	M
D8e	Zar Chi Ko	Maka till Zin Maung Lun	F
D9a	Generalmajor Hla Tun	Finansministeriet (sedan 1.2.2003), född 11.7.1951	M
D9b	Khin Than Win	Maka till generalmajor Hla Tun	F
D10a	Nyan Win	Utrikesministeriet (sedan 18.9.2004), tidigare ställföreträdande chef för utbildningen av de väpnade styrkorna, född 22.1.1953	M
D10b	Myint Myint Soe	Maka till Nyan Win, född 15.1.1953	F
D11a	Brigadgeneral Thein Aung	Skogsbruksministeriet (sedan 25.8.2003)	M
D11b	Khin Htay Myint	Maka till brigadgeneral Thein Aung	F
D12a	Professor dr Kyaw Myint	Hälsovårdsministeriet (sedan 1.2.2003), född 1940	M
D12b	Nilar Thaw	Maka till professor Kyaw Myint	F
D13a	Generalmajor Maung Oo	Inrikesministeriet (sedan 5.11.2004) och minister för invandring och befolkning från februari 2009, född 1952	M
D13b	Nyunt Nyunt Oo	Maka till generalmajor Maung Oo	F
D14a	Generalmajor Maung Maung Swe	Ministeriet för social välfärd, bistånd och återflyttning (sedan 15.5.2006)	M
D14b	Tin Tin Nwe	Maka till generalmajor Maung Maung Swe	F
D14c	Ei Thet Thet Swe	Dotter till generalmajor Maung Maung Swe	F
D14d	Kaung Kyaw Swe	Son till generalmajor Maung Maung Swe	M
D15a	Aung Thaung	Industriministeriet 1 (sedan 15.11.1997)	M
D15b	Khin Khin Yi	Maka till Aung Thaung	F
D15c	Major Moe Aung	Son till Aung Thaung	M
D15d	Dr Aye Khaing Nyunt	Maka till major Moe Aung	F
D15e	Nay Aung	Son till Aung Thaung, affärsman, verkställande direktör, Aung Yee Phyoe Co. Ltd och direktör för IGE Co.Ltd	M
D15f	Khin Moe Nyunt	Maka till Nay Aung	F
D15g	Major Pyi Aung alias Pye Aung	Son till Aung Thaung (gift med A2c). Direktör för IGE Co.Ltd	M
D15h	Khin Ngu Yi Phyo	Dotter till Aung Thaung	F
D15i	Dr Thu Nanda Aung	Dotter till Aung Thaung	F
D15j	Aye Myat Po Aung	Dotter till Aung Thaung	F
D16a	Viceamiral Soe Thein	Industriministeriet 2 (sedan juni 2008). (Tidigare G38a)	M
D16b	Khin Aye Kyin alias Aye Aye	Maka till viceamiral Soe Thein	F
D16c	Yimon Aye	Dotter till viceamiral Soe Thein, född 12.7.1980, för närvarande i USA	F
D16d	Aye Chan	Son till viceamiral Soe Thein, född 23.9.1973	M
D16e	Thida Aye	Dotter till viceamiral Soe Thein, född 23.3.1979	F
D17a	Brigadgeneral Kyaw Hsan	Informationsministeriet (sedan 13.9.2002)	M
D17b	Kyi Kyi Win	Maka till brigadgeneral Kyaw Hsan. Chef för informationsavdelningen på Myanmars kvinnoförbund.	F
D18a	Brigadgeneral Maung Maung Thein	Boskaps- och fiskeministeriet	M
D18b	Myint Myint Aye	Maka till brigadgeneral Maung Maung Thein	F
D18c	Min Thein alias Ko Pauk	Son till brigadgeneral Maung Maung Thein	M
D19a	Brigadgeneral Ohn Myint	Gruvministeriet (sedan 15.11.1997)	M
D19b	San San	Maka till brigadgeneral Ohn Myint	F
D19c	Thet Naing Oo	Son till brigadgeneral Ohn Myint	M
D19d	Min Thet Oo	Son till brigadgeneral Ohn Myint	M
D20a	Soe Tha	Ministeriet för nationell planering och ekonomisk utveckling (sedan 20.12.1997), född 7.11.1944	M
D20b	Kyu Kyu Win	Maka till Soe Tha, född 3.11.1949	F
D20c	Kyaw Myat Soe alias Aung Myat	Son till Soe Tha, född 14.2.1973/7.10.1974, för närvarande i Australien	M
D20d	Wei Wei Lay	Maka till Kyaw Myat Soe, född 12.9.1978/18.8.1975, för närvarande i Australien	F
D20e	Aung Soe Tha	Son till Soe Tha, född 5.10.1980	M
D20f	Myat Myitzu Soe	Dotter till Soe Tha, född 14.2.1973	F
D20g	San Thida Soe	Dotter till Soe Tha, född 12.9.1978	F
D20h	Phone Myat Soe	Son till Soe Tha, född 3.3.1983	M
D21a	Överste Thein Nyunt	Ministeriet för gränsområdenas utveckling och för nationella ras- och utvecklingsfrågor (sedan 15.11.1997) och borgmästare i Naypyidaw	M
D21b	Kyin Khaing alias Kyin Khine	Maka till överste Thein Nyunt	F
D22a	Generalmajor Aung Min	Ministeriet för järnvägstransporter (sedan 1.2.2003)	M
D22b	Wai Wai Thar alias Wai Wai Tha	Maka till generalmajor Aung Min	F
D22c	Aye Min Aung	Dotter till generalmajor Aung Min	F
D22d	Htoo Char Aung	Son till generalmajor Aung Min	M
D23a	Brigadgeneral Thura Myint Maung	Ministeriet för religiösa frågor (sedan 25.8.2003)	M
D23b	Aung Kyaw Soe	Son till brigadgeneral Thura Myint Maung	M
D23c	Su Su Sandi	Maka till Aung Kyaw Soe	F
D23d	Zin Myint Maung	Dotter till brigadgeneral Thura Myint Maung	F
D24a	Thaung	Ministeriet för vetenskap och teknik (sedan november 1998), född 6.7.1937, Kyaukse	M
D24b	May Kyi Sein	Maka till Thaung	F
D24c	Aung Kyi	Son till Thaung, född 1971	M
D25a	Brigadgeneral Thura Aye Myint	Idrottsministeriet (sedan 29.10.1999)	M
D25b	Aye Aye	Maka till brigadgeneral Thura Aye Myint	F
D25c	Nay Linn	Son till brigadgeneral Thura Aye Myint	M
D26a	Brigadgeneral Thein Zaw	Minister för telekommunikationer, post och telegraf (sedan 10.5.2001)	M
D26b	Mu Mu Win	Maka till brigadgeneral Thein Zaw	F
D27a	Generalmajor Thein Swe	Transportministeriet, sedan 18.9.2004 (tidigare premiärministerns kansli sedan 25.8.2003)	M
D27b	Mya Theingi	Maka till generalmajor Thein Swe	F
D28a	Generalmajor Soe Naing	Minister för hotell och turism (sedan 15.5.2006)	M
D28b	Tin Tin Latt	Maka till generalmajor Soe Naing	F
D28c	Wut Yi Oo	Dotter till generalmajor Soe Naing	F
D28d	Kapten Htun Zaw Win	Make till Wut Yi Oo	M
D28e	Yin Thu Aye	Dotter till generalmajor Soe Naing	F
D28f	Yi Phone Zaw	Son till generalmajor Soe Naing	M
D29a	Aung Kyi	Minister för arbetsmarknadsfrågor (utnämnd till minister för relationer den 8.10.2007 med ansvar för relationerna med Aung San Suu Kyi)	M
D29b	Thet Thet Swe	Maka till Aung Kyi	F
D30a	Kyaw Thu	Ordförande i statsförvaltningens uttagnings- och utbildningsnämnd, född 15.8.1949	M
D30b	Lei Lei Kyi	Maka till Kyaw Thu	F

E. BITRÄDANDE MINISTRAR

#	Namn	Identifieringsinformation (inkl. ministerium)	Kön (M/F)
E1a	Ohn Myint	Jordbruks- och bevattningsministeriet (sedan 15.11.1997)	M
E1b	Thet War	Maka till Ohn Myint	F
E2a	Brigadgeneral Aung Tun	Handelsministeriet (sedan 13.9.2003)	M
E3a	Brigadgeneral Myint Thein	Byggnadsministeriet (sedan 5.1.2000)	M
E3b	Mya Than	Maka till brigadgeneral Myint Thein	F
E4a	Tint Swe	Byggnadsministeriet, född 7.11.1936 (sedan 7.5.1998)	M
E5a	Generalmajor Aye Myint	Försvarsministeriet (sedan 15.5.2006)	M
E6a	Brigadgeneral Aung Myo Min	Utbildningsministeriet (sedan 19.11.2003)	M
E6b	Thazin Nwe	Maka till brigadgeneral Aung Myo Min	F
E6c	Si Thun Aung	Son till brigadgeneral Aung Myo Min	M
E7a	Myo Myint	Elkraftministeriet 1 (sedan 29.10.1999)	M
E7b	Tin Tin Myint	Maka till Myo Myint	F
E8a	Brigadgeneral Than Htay	Energiministeriet (sedan 25.8.2003)	M
E8b	Soe Wut Yi	Maka till brigadgeneral Than Htay	F
E9a	Överste Hla Thein Swe	Född 8.3.1957, Finansministeriet (sedan 25.8.2003)	M
E9b	Thida Win	Maka till överste Hla Thein Swe	F
E10a	Brigadgeneral Win Myint	Elkraft (2)	M
E10b	Tin Ma Ma Than	Maka till brigadgeneral Win Myint	F
E11a	Maung Myint	Utrikesministeriet, född 21.5.1958, Mandaly (sedan 18.9.2004)	M
E11b	Dr Khin Mya Win	Född 21.1.1956, maka till Maung Myint	F
E12a	Professor dr Mya Oo	Hälsovårdsministeriet (sedan 16.11.1997), född 25.1.1940	M
E12b	Tin Tin Mya	Maka till professor Mya Oo	F
E12c	Dr Tun Tun Oo	Son till professor Mya Oo, född 26.7.1965	M
E12d	Dr Mya Thuzar	Dotter till professor Mya Oo, född 23.9.1971	F
E12e	Mya Thidar	Dotter till professor Mya Oo, född 10.6.1973	F
E12f	Mya Nandar	Dotter till professor Mya Oo, född 29.5.1976	F
E13a	Brigadgeneral Phone Swe	Inrikesministeriet (sedan 25.8.2003)	M
E13b	San San Wai	Maka till brigadgeneral Phone Swe	F
E14a	Brigadgeneral Aye Myint Kyu	Ministeriet för hotell och turism (sedan 16.11.1997)	M
E14b	Professor Khin Swe Myint	Maka till brigadgeneral Aye Myint Kyu	F
E15a	Brigadgeneral Win Sein	Ministeriet för invandring och befolkning (sedan november 2006)	M
E15b	Wai Wai Linn	Maka till brigadgeneral Win Sein	F
E16a	Brigadgeneral Thein Tun	Industriministeriet 1 (extra biträdande minister)	M
E17a	Överstelöjtnant Khin Maung Kyaw	Industriministeriet 2 (sedan 5.1.2000)	M
E17b	Mi Mi Wai	Maka till överstelöjtnant Khin Maung Kyaw	F
E18a	Generalmajor Kyaw Swa Khine	Industriministeriet 2 (sedan 24.10.2007) (Tidigare G29a) (extra biträdande minister)	M
E18b	Khin Phyu Mar	Maka till generalmajor Kyaw Swa Khine	F
E19a	Överste Tin Ngwe	Ministeriet för gränsområdenas utveckling och för nationella ras- och utvecklingsfrågor (sedan 25.8.2003)	M
E19b	Khin Mya Chit	Maka till överste Tin Ngwe	F
E20a	Thaung Lwin	Ministeriet för järnvägstransporter (sedan 16.11.1997)	M
E20b	Dr Yi Yi Htwe	Maka till Thura Thaung Lwin	F
E21a	Brigadgeneral Aung Ko	Ministeriet för religiösa frågor, USDA, medlem av den centrala verkställande kommittén (sedan 17.11.1997)	M
E21b	Myint Myint Yee alias Yi Yi Myint	Maka till brigadgeneral Thura Aung Ko	F
E22a	Kyaw Soe	Ministeriet för vetenskap och teknik, född 16.10.1944 (sedan 15.11.2004)	M
E23a	Överste Thurein Zaw	Ministeriet för nationell planering och ekonomisk utveckling (sedan 10.8.2005)	M
E23b	Tin Ohn Myint	Maka till överste Thurein Zaw	F
E24a	Brigadgeneral Kyaw Myin	Ministeriet för social välfärd, bistånd och återflyttning (sedan 25.8.2003)	M
E24b	Khin Nwe Nwe	Maka till brigadgeneral Kyaw Myin	F
E25a	Pe Than	Ministeriet för järnvägstransporter (sedan 14.11.1998)	M
E25b	Cho Cho Tun	Maka till Pe Than	F
E26a	Överste Nyan Tun Aung	Transportministeriet (sedan 25.8.2003)	M
E26b	Wai Wai	Maka till överste Nyan Tun Aung	F
E27a	Dr Paing Soe	Hälsovårdsministeriet (extra biträdande minister) (sedan 15.5.2006)	M
E27b	Khin Mar Swe	Maka till dr Paing Soe	F
E28a	Generalmajor Thein Tun	Biträdande post- och telekommunikationsminister	M
E28b	Mya Mya Win	Maka till Thein Tun	F
E29a	Generalmajor Kyaw Swa Khaing	Biträdande industriminister 2	M
E29b	Khin Phyu Mar	Maka till Kyaw Swa Khaing	F
E30a	Generalmajor Thein Htay	Biträdande försvarsminister	M
E30b	Myint Myint Khine	Maka till generalmajor Thein Htay	F
E31a	Brigadgeneral Tin Tun Aung	Biträdande arbetsmarknadsminister (sedan 7.11.2007)	M

F. ÖVRIGA TURISTRELATERADE UTNÄMNINGAR

#	Namn	Identifieringsinformation (inkl. innehavd tjänst)	Kön (M/F)
F1a	Hla Htay	Generaldirektör vid direktoratet för hotell och turism (verkställande direktör för hotell och turism i Burma/Myanmar fram till augusti 2004)	M
F2a	Tin Maung Shwe	Biträdande generaldirektör vid direktoratet för hotell och turism	M
F3a	Soe Thein	Verkställande direktör för hotell och turism i Burma/Myanmar sedan oktober 2004 (tidigare administrativ chef)	M
F4a	Khin Maung Soe	Administrativ chef	M
F5a	Tint Swe	Administrativ chef	M
F6a	Överstelöjtnant Yan Naing	Administrativ chef vid ministeriet för hotell och turism	M
F7a	Kyi Kyi Aye	Direktör för turistreklam, ministeriet för hotell och turism	F

G. HÖGRE OFFICERARE

#	Namn	Identifieringsinformation (inkl. befattning)	Kön (M/F)
G1a	Generalmajor Hla Shwe	Vice generaladjutant	M
G2a	Generalmajor Soe Maung	Chefsjurist vid krigsrätten	M
G2b	Nang Phyu Phyu Aye	Maka till generalmajor Soe Maung	F
G3a	Generalmajor Thein Htaik alias Hteik	Generalinspektör	M
G4a	Generalmajor Saw Hla	Militärpolischef	M
G4b	Cho Cho Maw	Maka till generalmajor Saw Hla	F
G5a	Generalmajor Htin Aung Kyaw	Vice generalintendent	M
G5b	Khin Khin Maw	Maka till generalmajor Htin Aung Kyaw	F
G6a	Generallöjtnant Lun Maung	Chefsrevisor	M
G6b	May Mya Sein	Maka till generallöjtnant Lun Maung	F
G7a	Generalmajor Nay Win	Adjutant till SPDC:s ordförande	M
G8a	Generalmajor Hsan Hsint	Chef för militära utnämningar, född 1951	M
G8b	Khin Ma Lay	Maka till generalmajor Hsan Hsint	F
G8c	Okkar San Sint	Son till generalmajor Hsan Hsint	M
G9a	Generalmajor Hla Aung Thein	Lägerkommendant, Rangoon	M
G9b	Amy Khaing	Maka till Hla Aung Thein	F
G10a	Generallöjtnant Ye Myint	Chef för militära säkerhetsfrågor	M
G10b	Myat Ngwe	Maka till generallöjtnant Ye Myint	F
G11a	Brigadgeneral Mya Win	Kommendant för nationella försvarshögskolan	M
G12a	Brigadgeneral Maung Maung Aye	Kommendant för högskolan för generalstaben (sedan juni 2008)	M
G12b	San San Yee	Maka till brigadgeneralMaung Maung Aye	F
G13a	Brigadgeneral Tun Tun Oo	Direktör för PR och psykologisk krigföring	M
G14a	Generalmajor Thein Tun	Direktör för signaltjänsten, ledamot av nationalkonventets förvaltningsutskott	M
G15a	Generalmajor Than Htay	Direktör för leveranser och transporter	M
G15b	Nwe Nwe Win	Maka till generalmajor Than Htay	F
G16a	Generalmajor Khin Maung Tint	Direktör för säkerhetstryckeriet	M
G17a	Generalmajor Sein Lin	Direktör vid försvarsministeriet (exakt befattning okänd, tidigare direktör vid materielverket)	M
G18a	Generalmajor Kyi Win	Direktör för artilleri- och vapenförråd, styrelseledamot i UMEHL	M
G18b	Khin Mya Mon	Maka till generalmajor Kyi Win	F
G19a	Generalmajor Tin Tun	Direktör för militäringenjörer	M
G19b	Khin Myint Wai	Maka till generalmajor Tin Tun	F
G20a	Generalmajor Aung Thein	Direktör för återflyttning	M
G20b	Htwe Yi alias Htwe Htwe Yi	Maka till generalmajor Aung Thein	F
G21a	Brigadgeneral Than Maung	Ställföreträdande kommendant för nationella försvarshögskolan	M
G22a	Brigadgeneral Win Myint	Rektor för försvarets tekniska akademi	M
G23a	Brigadgeneral Tun Nay Lin	Rektor/Kommendant för försvarets medicinska akademi	M
G24a	Brigadgeneral Than Sein	Kommendant för militärsjukhuset, Mingaladon, född 1.2.1946, födelseort Bago	M
G24b	Rosy Mya Than	Maka till brigadgeneral Than Sein	F
G25a	Brigadgeneral Win Than	Direktör för försvarets upphandling och verkställande direktör för Union of Myanmar Economic Holdings (tidigare generalmajor Win Hlaing, K1a)	M
G26a	Brigadgeneral Than Maung	Direktör för folkmilisen och gränsstyrkorna	M
G27a	Generalmajor Khin Maung Win	Direktör för försvarsindustrierna	M
G28a	Brigadgeneral Win Aung	Ledamot i statsförvaltningens uttagnings- och utbildningsnämnd	M
G29a	Brigadgeneral Soe Oo	Ledamot i statsförvaltningens uttagnings- och utbildningsnämnd	M
G30a	Brigadgeneral Nyi Tun alias Nyi Htun	Ledamot i statsförvaltningens uttagnings- och utbildningsnämnd	M
G31a	Brigadgeneral Kyaw Aung	Ledamot i statsförvaltningens uttagnings- och utbildningsnämnd	M
G32a	Generallöjtnant Myint Hlaing	Stabschef (luftförsvaret)	M
G32b	Khin Thant Sin	Maka till generallöjtnant Myint Hlaing	F
G32c	Hnin Nandar Hlaing	Dotter till generallöjtnant Myint Hlaing	F
G32d	Thant Sin Hlaing	Son till generallöjtnant Myint Hlaing	M
G33a	Generalmajor Mya Win	Direktör för artilleriförråd, försvarsministeriet	M
G34a	Generalmajor Tin Soe	Direktör för pansarfordon, försvarsministeriet	M
G35a	Generalmajor Than Aung	Direktör, försvarsministeriet, direktoratet för medicinsk personal	M
G36a	Generalmajor Ngwe Thein	Försvarsministeriet	M
G37a	Överste Thant Shin	Generaldirektör vid premiärministerns kontor	M
G38a	Generallöjtnant Thura Myint Aung	Generaladjutant (tidigare B8a, befordrad från sydvästa regionala befälsområdet)	M
G39a	Generalmajor Maung Shein	Försvarsmaktsinspektionen och riksrevisionen	M
G40a	Generalmajor Tha Aye	Försvarsministeriet	M
G41a	Överste Myat Thu	Befälhavare för militärregion 1 Rangoon (norra Rangoon)	M
G42a	Överste Nay Myo	Befälhavare för militärregion 2 (östra Rangoon)	M
G43a	Överste Tin Hsan	Befälhavare för militärregion 3 (västra Rangoon)	M
G44a	Överste Khin Maung Htun	Befälhavare för militärregion 4 (södra Rangoon)	M
G45a	Överste Tint Wai	Befälhavare för operationskontrollkommando nr. 4 (Mawbi)	M
G46a	San Nyunt	Befälhavare för militära understödsenheten nr 2 för militära säkerhetsfrågor	M
G47a	Överstelöjtnant Zaw Win	Befälhavare för Lon Htein-battaljonen bas 3 Shwemyayar	M
G48a	Major Mya Thaung	Befälhavare för Lon Htein-battaljonen bas 5 Mawbi	M
G49a	Major Aung San Win	Befälhavare för Lon Htein-battaljonen bas 7 Thanlin township	M

Flottan

#	Namn	Identifieringsinformation (inkl. befattning)	Kön (M/F)
G50a	Konteramiral Nyan Tun	Överbefälhavare (flottan). Sedan juni 2008. Styrelseledamot i UMEHL. (Tidigare G39a).	M
G50b	Khin Aye Myint	Maka till Nyan Tun	F
G51a	Kommendör Win Shein	Befälhavare för flottans utbildningshögkvarter	M
G52a	Kommendör och brigadgeneral Thura Thet Swe	Befälhavare för flottans regionala befälsområde Taninthayi	M
G53a	Kommendör Myint Lwin	Befälhavare för flottregion Irrawaddy	M

Flyget

#	Namn	Identifieringsinformation (inkl. befattning)	Kön (M/F)
G54a	Generallöjtnant Myat Hein	Överbefälhavare (flyget)	M
G54b	Htwe Htwe Nyunt	Maka till generallöjtnant Myat Hein	F
G55a	Generalmajor Khin Aung Myint	Stabschef (flyget)	M
G56a	Brigadgeneral Ye Chit Pe	Överbefälhavarens stab (flyget), Mingaladon	M
G57a	Brigadgeneral Khin Maung Tin	Kommendant vid Shande flygskola, Meiktila	M
G58a	Brigadgeneral Zin Yaw	Befälhavare för flygbasen Pathein, stabschef (flyget), styrelseledamot i UMEHL	M
G58b	Khin Thiri	Maka till brigadgeneral Zin Yaw	F
G58c	Zin Mon Aye	Dotter till brigadgeneral Zin Yaw, född 26.3.1985	F
G58d	Htet Aung	Son till brigadgeneral Zin Yaw, född 9.7.1988	M

Infanteriet

#	Namn	Identifieringsinformation (inkl. befattning)	Kön (M/F)
G59a	Brigadgeneral Than Htut	11:a infanteriet	M
G60a	Brigadgeneral Tun Nay Lin	22:a infanteriet	M
G61a	Brigadgeneral Kyaw Htoo Lwin	33:e infanteriet, Sagaing	M
G62a	Brigadgeneral Taut Tun	44:a infanteriet	M
G63a	Brigadgeneral Aye Khin	55:e infanteriet, Lalaw	M
G64a	Brigadgeneral San Myint	66:e infanteriet, Pyi	M
G65a	Brigadgeneral Tun Than	77:e infanteriet, Bago	M
G66a	Brigadgeneral Aung Kyaw Hla	88:e infanteriet, Magwe	M
G67a	Brigadgeneral Tin Oo Lwin	99:e infanteriet, Meiktila	M
G68a	Brigadgeneral Sein Win	101:e infanteriet, Pakokku	M
G69a	Överste Than Han	LID 66	M
G70a	Överstelöjtnant Htwe Hla	LID 66	M
G71a	Överstelöjtnant Han Nyunt	LID 66	M
G72a	Överste Ohn Myint	LID 77	M
G73a	Överstelöjtnant Aung Kyaw Zaw	LID 77	M
G74a	Major Hla Phyo	LID 77	M
G75a	Överste Myat Thu	Taktisk befälhavare för 11:e LID	M
G76a	Överste Htein Lin	Taktisk befälhavare för 11:e LID	M
G77a	Överstelöjtnant Tun Hla Aung	Taktisk befälhavare för 11:e LID	M
G78a	Överste Aung Tun	Brigad 66	M
G79a	Kapten Thein Han	Brigad 66	M
G79b	Hnin Wutyi Aung	Maka till kapten Thein Han	F
G80a	Överstelöjtnant Mya Win	Taktisk befälhavare för 77:e LID	M
G81a	Överste Win Te	Taktisk befälhavare för 77:e LID	M
G82a	Överste Soe Htway	Taktisk befälhavare för 77:e LID	M
G83a	Överstelöjtnant Tun Aye	Befälhavare för702:a lätta infanteribattaljonen	M
G84a	Nyan Myint Kyaw	Befälhavare för infanteribattaljon 281 (Mongyang Shanstaten östra)	M

Andra brigadgeneraler

#	Namn	Identifieringsinformation (inkl. befattning)	Kön (M/F)
G85a	Brigadgeneral Htein Win	Taikkyi-stationen	M
G86a	Brigadgeneral Khin Maung Htay	Befälhavare för Meiktila-stationen	M
G87a	Brigadgeneral Kyaw Oo Lwin	Befälhavare för Kalay-stationen	M
G88a	Brigadgeneral Khin Zaw Win	Khamaukgyi-stationen	M
G89a	Brigadgeneral Kyaw Aung	Södra militärregionen, befälhavare för Toungoo-stationen	M
G90a	Brigadgeneral Myint Hein	Militäroperationskommando 3, Mogaung-stationen	M
G91a	Brigadgeneral Tin Ngwe	Försvarsministeriet	M
G92a	Brigadgeneral Myo Lwin	Militäroperationskommando 7, Pekon-stationen	M
G93a	Brigadgeneral Myint Soe	Militäroperationskommando 5, Taungup-stationen	M
G94a	Brigadgeneral Myint Aye	Militäroperationskommando 9, Kyauktaw-stationen	M
G95a	Brigadgeneral Nyunt Hlaing	Militäroperationskommando 17, Mong Pan-stationen	M
G96a	Brigadgeneral Ohn Myint	Monstaten, medlem i USDA:s centrala verkställande kommitté	M
G97a	Brigadgeneral Soe Nwe	Militäroperationskommando 21 Bhamo-stationen	M
G98a	Brigadgeneral Than Tun	Befälhavare för Kyaukpadaung-stationen	M
G99a	Brigadgeneral Than Tun Aung	Regionala operationskommandot, Sittwe	M
G100a	Brigadgeneral Thet Naing	Befälhavare för Aungban-stationen	M
G101a	Brigadgeneral Thein Hteik	Militäroperationskommando 13, Bokpyin-stationen	M
G102a	Brigadgeneral Thura Myint Thein	Taktiska operationskommandot, Namhsan, nu verkställande direktör Myanmar Economic Corporation (MEC)	M
G103a	Brigadgeneral Win Aung	Befälhavare för Mong Hsat-stationen	M
G104a	Brigadgeneral Myo Tint	Officer med specialuppdrag, transportministeriet	M
G105a	Brigadgeneral Thura Sein Thaung	Officer med specialuppdrag, ministeriet för social välfärd	M
G106a	Brigadgeneral Phone Zaw Han	Borgmästare i Mandalay sedan februari 2005 och ordförande för dess utvecklingskommitté, f.d. befälhavare för Kyaukme	M
G106b	Moe Thidar	Maka till brigadgeneral Phone Zaw Han	F
G107a	Brigadgeneral Win Myint	Befälhavare för Pyinmana-stationen	M
G108a	Brigadgeneral Kyaw Swe	Befälhavare för Pyin Oo Lwin-stationen	M
G109a	Brigadgeneral Soe Win	Befälhavare för Bahtoo-stationen	M
G110a	Brigadgeneral Thein Htay	Vice chef för militär vapenframställning, Försvarsministeriet	M
G111a	Brigadgeneral Myint Soe	Befälhavare för Rangoon-stationen	M
G112a	Brigadgeneral Myo Myint Thein	Kommendant för försvarets sjukhus Pyin Oo Lwin	M
G113a	Brigadgeneral Sein Myint	Ordförande för Bago (Pegu)-divisionens freds- och utvecklingsråd	M
G114a	Brigadgeneral Hong Ngai (Ngaing)	Ordförande i Chin-statens freds- och utvecklingsråd	M
G115a	Brigadgeneral Win Myint	Ordförande i Kayah-statens freds- och utvecklingsråd	M

H. MILITÄRA BEFÄLHAVARE ANSVARIGA FÖR FÄNGELSER OCH POLIS

#	Namn	Identifieringsinformation (inkl. befattning)	Kön (M/F)
H1a	Brigadgeneral Khin Yi	Generaldirektör för Burma/Myanmars poliskår, född 29.12.1952	M
H1b	Khin May Soe	Maka till brigadgeneral Khin Yi	F
H2a	Zaw Win	Generaldirektör för departementet för fängelser (inrikesministeriet) sedan augusti 2004, tidigare biträdande generaldirektör för Burma/Myanmars poliskår, och tidigare brigadgeneral, f.d. militär	M
H2b	Nwe Ni San	Maka till Zaw Win	F
H3a	Aung Saw Win	Generaldirektör för byrån för särskilda utredningar	M
H4a	Polisbrigadgeneral Khin Maung Si	Chef för polishögkvarteret	M
H5a	Överstelöjtnanat Tin Thaw	Befälhavare för regeringens tekniska institut	M
H6a	Maung Maung Oo	Chef för militära säkerhetstjänstens förhörsgruppen vid Insein-fängelset	M
H7a	Myo Aung	Direktör för Rangoons interneringsanstalter	M
H8a	Brigadgeneral i polisen Zaw Win	Biträdande polisdirektör	M
H9a	Överstelöjtnant i polisen Zaw Min Aung	Underrättelsetjänsten	M

I. UNION SOLIDARITY AND DEVELOPMENT ASSOCIATION (USDA)

(personer med hög tjänst inom USDA som inte angetts någon annanstans)

#	Namn	Identifieringsinformation (inkl. befattning)	Kön (M/F)
I1a	Brigadgeneral Aung Thein Lin alias Aung Thein Lynn	Borgmästare i Yangon City och ordförande i dess utvecklingskommitté (sekreterare) och medlem av USDA:s centrala verkställande kommitté, född 1952	M
I1b	Khin San Nwe	Maka till brigadgeneral Aung Thein Lin	F
I1c	Thidar Myo	Dotter till brigadgeneral Aung Thein Lin	F
I2a	Överste Maung Par alias Maung Pa	Vice borgmästare i Yangon City Development I (medlem i centrala verkställande kommittén I)	M
I2b	Khin Nyunt Myaing	Maka till överste Maung Par	F
I2c	Naing Win Par	Son till överste Maung Par	M
I3a	Nyan Tun Aung	Medlem i den centrala verkställande kommittén	M
I4a	Aye Myint	Medlem i verkställande kommittén för Rangoon	M
I5a	Tin Hlaing	Medlem i verkställande kommittén för Rangoon	M
I6a	Soe Nyunt	Stabsofficer för Yangon östra	M
I7a	Chit Ko Ko	Ordförande i freds- och utvecklingsrådet i Mingala Taungnyunt township	M
I8a	Soe Hlaing Oo	Sekreterare i freds- och utvecklingsrådet i Mingala Taungnyunt township	M
I9a	Kapten Kan Win	Chef för polisstyrkan i Mingala Taungnyunt township	M
I10a	That Zin Thein	Chef för Mingala Taungnyunts kommitté för utvecklingsfrågor	M
I11a	Khin Maung Myint	Chef för Mingala Taungnyunts immigrations-och befolkningsdepartement	M
I12a	Zaw Lin	Sekreterare i Mingala Taungnyunt township USDA	M
I13a	Win Hlaing	Biträdande sekreterare för Mingala Taungnyunt township USDA	M
I14a	San San Kyaw	Stabsofficer vid informations- och PR-departementet, informationsministeriet i Mingala Taungnyunt township	F
I15a	Generallöjtnant Myint Hlaing	Försvarsministeriet och USDA-medlem	M

J. PERSONER SOM DRAR NYTTA AV REGERINGENS EKONOMISKA POLITIK OCH ANDRA PERSONER MED KOPPLINGAR TILL REGIMEN

#	Namn	Identifieringsinformation (inkl. företag)	Kön (M/F)
J1a	Tay Za	Verkställande direktör, Htoo Trading Co; Htoo Construction Co., född 18.7.1964; Identitetskort MYGN 006415. Ägare av fotbollsklubben Yangon United. Far: U Myint Swe (6.11.1924) Mor: Daw Ohn (12.8.1934)	M
J1b	Thidar Zaw	Maka till Tay Za; född 24.2.1964, Identitetskort KMYT 006865. Föräldrar: Zaw Nyunt (avliden), Htoo (avliden)	F
J1c	Pye Phyo Tay Za	Son till Tay Za, född 29.1.1987	M
J1d	Ohn	Mor till Tay Za, född 12.8.1934	F
J2a	Thiha	Bror till Tay Za (J1a), född 24.6.1960. Direktör Htoo Trading. Distributör av London cigarettes (Myawaddy Trading)	M
J2b	Shwe Shwe Lin	Maka till Thiha	F
J3a	Aung Ko Win alias Saya Kyaung	Kanbawza Bank och även Myanmar Billion Group, Nilayoma Co. Ltd, East Yoma Co. Ltd samt agent för London Cigarettes i Shan- och Kayah-staterna och ägare till fotbollsklubben Kanbawza	M
J3b	Nan Than Htwe alias Nan Than Htay	Maka till Aung Ko Win	F
J3c	Nang Lang Kham alias Nan Lan Khan	Dotter till Aung Ko Win, född 1.6.1988	F
J4a	Tun Myint Naing alias Steven Law, Htun Myint Naing, Htoon Myint Naing	Asia World Co., född 15.5.1958 eller 27.8.1960 ägare av fotbollsklubben Magway	M
J4b	Ng Seng Hong alias Seng Hong, Cecilia Ng eller Ng Sor Hon	Maka till Tun Myint Naing. Verkställande direktör för Golden Aaron Pte Ltd (Singapore)	F
J4c	Lo Hsing-han	Far till Tun Myint Naing alias Steven Law, Asia World Co., född 1938 eller 1935	M
J5a	Khin Shwe	Zaykabar Co, född 21.1.1952. Se även A3f	M
J5b	San San Kywe	Maka till Khin Shwe	F
J5c	Zay Thiha	Son till Khin Shwe, född 1.1.1977, generaldirektör för Zaykabar Co Ltd	M
J5d	Nandar Hlaing	Maka till Zay Thiha	F
J6a	Htay Myint	Yuzana Co. samt Yuzana Supermarket, Yuzana Hotel, Yuzana Oil Palm Project och ägare av fotbollsklubben Southern Myanmar United, född 6.2.1955	M
J6b	Aye Aye Maw	Maka till Htay Myint, född 17.11.1957	F
J6c	Win Myint	Bror till Htay Myint, född 29.5.1952, direktör för Yuzana Co.	M
J6d	Lay Myint	Bror till Htay Myint, född 6.2.1955, direktör för Yuzana Co.	M
J6e	Kyin Toe	Bror till Htay Myint, född 29.4.1957, direktör för Yuzana Co.	M
J6f	Zar Chi Htay	Dotter till Htay Myint, direktör för Yuzana Co., född 17.2.1981	F
J6g	Khin Htay Lin	Direktör för Yuzana Co., född 14.4.1969	M
J7a	Kyaw Win	Shwe Thanlwin Trading Co. (ensam distributör av Thaton Tires, industriministeriet 2)	M
J7b	Nan Mauk Loung Sai alias Nang Mauk Lao Hsai	Maka till Kyaw Win	F
J8a	Generalmajor (pensionerad) Nyunt Tin	F.d. minister för jordbruk och bevattning, pensionerad i september 2004	M
J8b	Khin Myo Oo	Maka till generalmajor (pensionerad) Nyunt Tin	F
J8c	Kyaw Myo Nyunt	Son till generalmajor (pensionerad) Nyunt Tin	M
J8d	Thu Thu Ei Han	Dotter till generalmajor (pensionerad) Nyunt Tin	F
J9a	Than Than Nwe	Maka till general Soe Win, f.d. premiärminister (avliden)	F
J9b	Nay Soe	Son till general Soe Win, f.d. premiärminister (avliden)	M
J9c	Theint Theint Soe	Dotter till general Soe Win, f.d. premiärminister (avliden)	F
J9d	Sabai Myaing	Maka till Nay Soe	F
J9e	Htin Htut	Make till Theint Theint Soe	M
J10a	Maung Maung Myint	Generaldirektör för Myangon Myint co Ltd	M
J11a	Maung Ko	Direktör, Htarwara mining company	M
J12a	Zaw Zaw alias Phoe Zaw	Generaldirektör för Max Myanmar, född 22.10.1966	M
J12b	Htay Htay Khine (Khaing)	Maka till Zaw Zaw	F
J13a	Chit Khaing alias Chit Khine	Generaldirektör för företagsgruppen Eden och ägare av fotbollsklubben Delta United	M
J14a	Maung Weik	Maung Weik & Co Ltd	M
J15a	Aung Htwe	Verkställande direktör för byggföretaget Golden Flower	M
J16a	Kyaw Thein	Direktör och partner i Htoo Trading, född 25.10.1947	M
J17a	Kyaw Myint	Ägare, Golden Flower Co. Ltd, 214 Wardan Street, Lamadaw, Yangon	M
J18a	Nay Win Tun	Ruby Dragon Jade and Gems Co. Ltd	M
J19a	Win Myint	Ordförande i Myanmars riksförbund för handels- och industrikammare (UMFCCI) och ägare till Shwe Nagar Min Co och ägare av fotbollsklubben Zeya Shwe Myay	M
J20a	Eike (Eik) Htun alias Ayke Htun alias Aik Tun alias Patric Linn	Född 21.10.1948, födelseort Mongkai. Verkställande direktör för Olympic Construction Co. och Shwe Taung Development Co. Ltd (584, 5F High Tech Tower Corner 7th Street and Strand Road, Lanmadaw Township, Yangon) och Asia Wealth Bank	M
J20b	Sandar Tun	Dotter till Eike Htun, född 23.8.1974 Yangon	F
J20c	Aung Zaw Naing	Son till Eike Htun	M
J20d	Mi Mi Khaing	Son till Eike Htun	M
J21a	’Dagon’ Win Aung	Dagon International Co. Ltd, född 30.9.1953, födelseort Pyay, identitetskort nr: PRE 127435	M
J21b	Moe Mya Mya	Maka till ’Dagon’ Win Aung, född 28.8.1958, Identitetskort: B/RGN 021998	F
J21c	Ei Hnin Pwint alias Christabelle Aung	Dotter till ’Dagon’ Win Aung, född 22.2.1981, direktör för Palm Beach Resort Ngwe Saung	F
J21d	Thurane Aung alias Christopher Aung, Thurein Aung	Son till ’Dagon’ Win Aung, född 23.7.1982	M
J21e	Ei Hnin Khine alias Christina Aung	Dotter till ’Dagon’ Win Aung, född 18.12.1983, för närvarande i Förenade Kungariket	F
J22a	Aung Myat alias Aung Myint	Mother Trading	M
J23a	Win Lwin	Kyaw Tha Company	M
J24a	Dr. Sai Sam Tun	Loi Hein Co. i samarbete med industriministeriet nr 1, ägare av fotbollsklubben Yadanabon	M
J25a	San San Yee (Yi)	Super One Group of Companies	F
J26a	Aung Zaw Ye Myint	Ägare till Yetagun Construction Co.	M

Domstolsväsendet

#	Namn	Identifieringsinformation (inkl. företag)	Kön (M/F)
J27a	Aung Toe	Ordförande i högsta domstolen	M
J28a	Aye Maung	Attorney General	M
J29a	Thaung Nyunt	Juridisk rådgivare	M
J30a	Dr Tun Shin	Född 2.10.1948, biträdande Attorney General	M
J31a	Tun Tun Oo alias Htun Htun Oo	Biträdande Attorney General	M
J32a	Tun Tun Oo	Vice ordförande i högsta domstolen	M
J33a	Thein Soe	Vice ordförande i högsta domstolen	M
J34a	Tin Aung Aye	Domare i högsta domstolen	M
J35a	Tin Aye	Domare i högsta domstolen	M
J36a	Myint Thein	Domare i högsta domstolen	M
J37a	Chit Lwin	Domare i högsta domstolen	M
J38a	Domare Thaung Lwin	Kyauktada townshipdomstolen	M
J39a	Thaung Nyunt	Domare i Norra distriktsdomstolen, även sekreterare i nationalkonventets sammankallande kommitté	M
J40a	Nyi Nyi Soe	Domare i Västra distriktsdomstolen Adress: 39, Ni-Gyaw-Da Street, (corner of Sake-Ta-Thu-Kha Street), Kyar-Kwet-Thit Ward, Tamway Township, Rangoonm Burma	M
J41a	Myint Kyine	Allmän åklagare, Norra distriktsdomstolen	M

K. FÖRETAG SOM ÄGS AV MILITÄRER

Enskilda personer

#	Namn	Identifieringsinformation (inkl. företag)	Kön (M/F)
K1a	Generalmajor (pensionerad) Win Hlaing	F.d. verkställande direktör, Union of Myanmar Economic Holdings, Myawaddy Bank	M
K1b	Ma Ngeh	Dotter till generalmajor (pensionerad) Win Hlaing	F
K1c	Zaw Win Naing	Verkställande direktör för Kambawza (Kanbawza) Bank. Make till Ma Ngeh (K1b) och syskonbarn till Aung Ko Win (J3a)	M
K1d	Win Htway Hlaing	Son till generalmajor (pensionerad) Win Hlaing, företrädare för KESCO company	M
K2a	Överste Myo Myint	Verkställande direktör, Union of Myanmar Economic Holding LTD (UMEHL)	M
K2b	Khin Htay Htay	Maka till överste Myo Myint	F
K3a	Överste Ye Htut	Myanmar Economic Corporation	M
K4a	Överste Myint Aung	Verkställande direktör för Myawaddy Trading Co., född 11.8.1949	M
K4b	Nu Nu Yee	Maka till Myint Aung, laboratorietekniker, född 11.11.1954	F
K4c	Thiha Aung	Son till Myint Aung, anställd av Schlumberger, född 11.6.1982	M
K4d	Nay Linn Aung	Son till Myint Aung, sjöman, född 11.4.1981	M
K5a	Överste Myo Myint	Verkställande direktör för Bandoola Transportation Co.	M
K6a	Överste (pensionerad) Thant Zin	Verkställande direktör för Myanmar Land and Development	M
K7a	Överstelöjtnant (pensionerad) Maung Maung Aye	Verkställande direktör för Union of Myanmar Economic Holdings Ltd. (UMEHL)	M
K8a	Överste Aung San	Verkställande direktör för Hsinmin Cement Plant Construction Project	M
K9a	Generalmajor Maung Nyo	Styrelsen, Union of Myanmar economic holdings Ltd	M
K10a	Generalmajor Kyaw Win	Styrelsen, Union of Myanmar economic holdings Ltd	M
K11a	Brigadgeneral Khin Aung Myint	Styrelsen, Union of Myanmar economic holdings Ltd	M
K12a	Överste Nyun Tun (marinen)	Styrelsen, Union of Myanmar economic holdings Ltd	M
K13a	Överste Thein Htay (pensionerad)	Styrelsen, Union of Myanmar economic holdings Ltd	M
K14a	Överstelöjtnant Chit Swe (pensionerad)	Styrelsen, Union of Myanmar economic holdings Ltd	M
K15a	Myo Nyunt	Styrelsen, Union of Myanmar economic holdings Ltd	M
K16a	Myint Kyine	Styrelsen, Union of Myanmar economic holdings Ltd	M
K17a	Överstelöjtnant Nay Wynn	Verkställande avdelningsdirektör för Myawaddy trading	M

Regeringens finansinstitut

#	Namn	Identifieringsinformation (inkl. företag)	Kön (M/F)
K18a	Than Nyein	Chef för centralbanken i Myanmar (under finansministeriet)	M
K19a	Maung Maung Win	Vice chef för centralbanken i Myanmar (under finansministeriet)	M
K20a	Mya Than	Tillförordnad verkställande direktör för Myanmar Investment and Commercial Bank (MICB)	M
K21a	Soe Min	Administrativ chef för MICB	M

Företag

Namn

Adress

Direktör/ägare/ ytterligare information

Datum för uppförande på förteckningen

I. UNION OF MYANMAR ECONOMIC HOLDINGS LTD. (UMEHL) alias UNION OF MYANMA ECONOMIC HOLDINGS LTD.

K22a

Union Of Myanmar Economic Holdings Ltd. Alias Union Of Myanma Economic Holdings Ltd. (UMEHL)

189/191, Mahabandoola Road, Corner of 50th Street Yangon

Ordförande: Generallöjtnant Tin Aye, Verkställande direktör: Generalmajor Win Than

13.8.2009

TILLVERKNING

K22b

Myanmar Ruby Enterprise alias Mayanma Ruby Enterprise

24/26, 2nd fl, Sule Pagoda Road, Yangon (Midway Bank Building)

13.8.2009

K22c

Myanmar Imperial Jade Co. Ltd alias Myanma Imperial Jade Co.

Ltd 24/26, 2nd fl, Sule Pagoda Road, Yangon (Midway Bank Building)

13.8.2009

K22d

Myanmar Rubber Wood Co. Ltd. alias Myanma Rubber Wood Co. Ltd.

13.8.2009

K22e

Myanmar Pineapple Juice Production alias Myanma Pineapple Juice Production

13.8.2009

K22f

Myawaddy Clean Drinking Water Service

4/A, 3, Main Road, Mingalardon Tsp, Yangon

13.8.2009

K22g

Sin Min (King Elephants) Cement Factory (Kyaukse)

189/191, Mahabandoola Road, Corner of 50th Street, Yangon

Överste Maung Maung Aye, verkställande direktör

13.8.2009

K22h

Tailoring Shop Service

13.8.2009

K22i

Ngwe Pin Le (Silver Sea) Livestock Breeding And Fishery Co.

1093, Shwe Taung Gyar Street, Industrial Zone Ii, Ward 63, South Dagon Tsp, Yangon

13.8.2009

K22j

Granite Tile Factory (Kyaikto)

189/191, Mahabandoola Road, Corner of 50th Street, Yangon

13.8.2009

K22k

Soap Factory (Paung)

189/191, Mahabandoola Road, Corner of 50th Street, Yangon

Överste Myint Aung, verkställande direktör

13.8.2009

HANDEL

K22l

Myawaddy Trading Ltd

189/191, Mahabandoola Road, Corner of 50th Street, Yangon

Överste Myint Aung, verkställande direktör

13.8.2009

TJÄNSTER

K22m

Bandoola Transportation Co. Ltd

399, Thiri Mingalar Road, Insein Tsp. Yangon och/eller Parami Road, South Okkalapa, Yangon

Överste Myo Myint, verkställande direktör

13.8.2009

K22n

Myawaddy Travel Services

24-26, Sule Pagoda Road, Yangon

13.8.2009

K22o

Nawaday Hotel And Travel Services

335/357, Bogyoke Aung San Road, Pabedan Tsp. Yangon

Överste (pensionerad) Maung Thaung, verkställande direktör

13.8.2009

K22p

Myawaddy Agriculture Services

189/191, Mahabandoola Road, Corner of 50th Street, Yangon

13.8.2009

K22q

Myanmar Ar (Power) Construction Services alias Myanma Ar (Power) Construction Services

189/191, Mahabandoola Road, Corner of 50th Street, Yangon

13.8.2009

Samriskföretag

TILLVERKNING

Namn

Adress

Direktör/ägare/ ytterligare information

Datum för uppförande på förteckningen

K22r

Myanmar Segal International Ltd. alias Myanma Segal International Ltd.

Pyay Road, Pyinmabin Industrial Zone, Mingalardon Tsp Yangon

Be Aung, direktör

13.8.2009

K22s

Myanmar Daewoo International alias Myanma Daewoo International

Pyay Road, Pyinmabin Industrial Zone, Mingalardon Tsp Yangon

13.8.2009

K22t

Rothman Of Pall Mall

Myanmar Private Ltd. Alias

Rothman Of Pall Mall

Myanma Private Ltd.

38, Virginia Park, 3,

Trunk Road, Pyinmabin

Industrial Zone, Yangon

Verkställande direktör, Lai Wei Chin

13.8.2009

K22u

Myanmar Brewery Ltd. Alias

Myanma Brewery Ltd.

45, 3, Trunk Road

Pyinmabin Industrial Zone,

Mingalardon Tsp, Yangon

Överstelöjtnant (pensionerad) Ne Win,

ordförande alias Nay Win

13.8.2009

K22v

Myanmar Posco Steel Co. Ltd.

alias Myanma Posco Steel Co.

Ltd.

Plot 22, 3, Trunk Road,

Pyinmabin Industrial Zone,

Mingalardon Tsp Yangon

13.8.2009

K22w

Myanmar Nouveau Steel Co.

Ltd. alias Myanma Nouveau

Steel Co. Ltd.

3, Trunk Road,

Pyinmabin Industrial Zone,

Mingalardon Tsp Yangon

13.8.2009

K22x

Berger Paint Manufactoring

Co. Ltd.

Plot 34/A, Pyinmabin

Industrial Zone, Mingalardon

Tsp Yangon

13.8.2009

K22y

The First Automotive Co. Ltd.

Plot 47, Pyinmabin

Industrial Zone, Mingalardon

Tsp, Yangon

U Aye Cho och/eller överstelöjtnant Tun Myint, verkställande direktör

13.8.2009

B. TJÄNSTER

K22z

National Development Corp.

3/A, Thamthumar Street, 7 Mile, Mayangone Tsp, Yangon

Dr Khin Shwe, ordförande

13.8.2009

K22aa

Hantha Waddy Golf Resort

och Myodaw (City) Club Ltd.

1, Konemyinttha Street, 7

Mile, Mayangone Tsp, Yangon

respektive Thiri Mingalar Road,

Insein Tsp, Yangon

13.8.2009

II. MYANMAR ECONOMIC CORPORATION (MEC) alias MYANMA ECONOMIC CORPORATION (MEC)

K23a

Myanmar Economic

Corporation (MEC) alias

Myanma Economic

Corporation (MEC)

Shwedagon Pagoda Road

Dagon Tsp, Yangon

Ordförande generallöjtnant Tin Aung

Myint Oo,

Överste Ye Htut eller brigadgeneral

Kyaw Win,

verkställande direktör: brigadgeneral (pensionerad) Thura Myint Thein

13.8.2009

K23b

Myaing Galay (Rhino Brand

Cement Factory)

Factories Dept. Mec Head

Office, Shwedagon Pagoda

Road, Dagon Tsp, Yangon

Överste Khin Maung Soe

13.8.2009

K23c

Dagon Brewery

555/B, 4, Highway Road,

Hlaw Gar Ward, Shwe Pyi

Thar Tsp, Yangon

13.8.2009

K23d

Mec Steel Mills (Hmaw Bi/Pyi/Ywama

Factories Dept. Mec Head

Office, Shwedagon Pagoda

Road, Dagon Tsp, Yangon

Överste Khin Maung Soe

13.8.2009

K23e

Mec Sugar Mill

Kant Balu

13.8.2009

K23f

Mec Oxygen and Gases Factory

Mindama Road, Mingalardon Tsp, Yangon

13.8.2009

K23g

Mec Marble Mine

Pyinmanar

13.8.2009

K23h

Mec Marble Tiles Factory

Loikaw

13.8.2009

K23i

Mec Myanmar Cable Wire Factory alias Mec Myanma Cable Wire Factory

48, Bamaw A Twin Wun Road, Zone (4), Hlaing Thar Yar Industrial Zone, Yangon

13.8.2009

K23j

Mec Ship Breaking Service

Thilawar, Than Nyin Tsp

13.8.2009

K23k

Mec Disposable Syringe Factory

Factories Dept, Mec Head Office, Shwedagon Pagoda Road, Dagon Tsp, Yangon

13.8.2009

K23l

Gypsum Mine

Thibaw

13.8.2009

III. REGERINGSÄGDA AFFÄRSFÖRETAG

K24a

Myanma Salt and Marine Chemicals Enterprise alias Myanmar Salt and Marine Chemicals Enterprise

Thakayta Township, Yangon

Verkställande direktör: Win Htain (gruvministeriet)

13.8.2009

K25a

Myanmar Defence Products Industry alias Myanma Defence Products Industry

Ngyaung Chay Dauk

(Försvarsministeriet)

13.8.2009

K26a

Myanma Timber Enterprise alias Myanma Timber Enterprise

Myanma Timber Enterprise Head Office, Ahlone, Yangon respektive 504-506, Merchant Road, Kyauktada, Yangon

Verkställande direktör: Win Tun

13.8.2009

K27a

Myanmar Gems Enterprise alias Myanma Gems Enterprise

(Ministry of Mines), Head Office Building 19, Naypyitaw

Verkställande direktör: Thein Swe

13.8.2009

K28a

Myanmar Pearls Enterprise alias Myanma Pearls Enterprise

(Ministry of Mines), Head Office Building 19, Naypyitaw

Verkställande direktör: Maung Toe

13.8.2009

K29a

Myanmar Mining Enterprise Number 1 alias Myanma Mining Enterprise Number 1

(Ministry of Mines), Head Office Building 19, Naypyitaw

Verkställande direktör: Saw Lwin

13.8.2009

K30a

Myanmar Mining Enterprise Number 2 alias Myanma Mining Enterprise Number 2

(Ministry of Mines), Head Office Building 19, Naypyitaw

Verkställande direktör: Hla Theing

13.8.2009

K31a

Myanmar Mining Enterprise Number 3 alias Myanma Mining Enterprise Number 1

(Ministry of Mines), Head Office Building 19, Naypyitaw

Verkställande direktör: San Tun

13.8.2009

K32a

Myanma Machine Tool and Electrical Industries (MTEI) alias Myanmar Machine Tool and Electrical Industries (MTEI)

Block 12, Parami Road, Hlaing Township Yangon, Myanmar Tfn: 095-1-660437, 662324, 650822

Verkställande direktör: Kyaw Win

Direktör: Win Tint

13.8.2009

K33a

Myanmar Paper & Chemical Industries alias Myanma Paper & Chemical Industries

Verkställande direktör: Nyunt Aung

13.8.2009

K34a

Myanma General and Maintenance Industries alias Myanmar General and Maintenance Industries

Verkställande direktör: Aye Mauk

13.8.2009

K35a

Road Transport Enterprise

(Ministry of Transport)

Verkställande direktör: Thein

Swe

13.8.2009

K36a

Inland Water Transport

50, Pansodan Street, Kyauktada Township, Yangon, Union of Myanmar

Verkställande direktör: Soe Tint

13.8.2009

K37a

Myanma Shipyards, alias Myanmar Shipyards, Sinmalike

Bayintnaung Road, Kamayut Township Yangon

Verkställande direktör: Kyi Soe

13.8.2009

K38a

Myanma Five Star Line, alias Myanmar Five Star Line

132-136, Theinbyu Road, P.O. Box 1221,Yangon

Verkställande direktör: Maung Maung Nyein

13.8.2009

K39a

Myanma Automobile and Diesel Engine Industries alias Myanmar Automobile and Diesel Engine Industries

56, Kaba Aye Pagoda Road, Yankin Township, Yangon

Verkställande direktör: Hla Myint Thein

13.8.2009

K40a

Myanmar Infotech alias Myanma Infotech

(Ministeriet för post och telekommunikation)

13.8.2009

K41a

Myanma Industrial Construction Services alias Myanmar Industrial Construction Services

1, Thitsa Road, Yankin

Township, Yangon, Myanmar

Verkställande direktör: Soe Win

13.8.2009

K42a

Myanmar Machinery and Electric Appliances Enterprise alias Myanmar Machinery and Electric Appliances Enterprise

Hlaing Township, Yangon

13.8.2009

IV. STATLIGT ÄGDA FÖRETAG SOM MEDVERKAR TILL ATT FRÄMJA REGIMENS POLITIK OCH PROPAGANDA

K43a

Myanmar News and Periodicals Enterprise alias Myanma News and Periodicals Enterprise

212 Theinbyu Road, Botahtaung Township, Yangon (tfn: +95-1-200810, +95-1-200809)

Verkställande direktör: Soe Win (maka: Than Than Aye, medlem i MWAF)

13.8.2009

K44a

Myanmar Radio and Television (MRTV) alias Myanma Radio and Television (MRTV)

Pyay Road, Kamayut Township, Yangon (tfn: +95-1-527122, +95-1-527119)

Generaldirektör: Khin Maung Htay (maka: Nwe New, medlem i MWAF)

13.8.2009

K45a

Myawaddy Television, Tatmadaw Telecasting Unit

Hmawbi Township,

Yangon (tfn: +95-1-600294)

13.8.2009

K46a

Myanma Motion Picture Enterprise, alias Myanmar Motion Picture Enterprise

Verkställande direktör: Aung Myo Myint (maka: Malar Win, medlem i MWAF)

13.8.2009”

BILAGA II

”BILAGA VII

Förteckning över företag som ägs eller kontrolleras av Burma/Myanmars regering eller av dess medlemmar eller personer som är associerade med dem och som avses i artikel 15

Namn

Adress

Direktör/ägare/ytterligare information

Datum för uppförande på förteckningen

I. UNION OF MYANMAR ECONOMIC HOLDING LTD. (UMEHL)

TJÄNSTER

Myawaddy Bank Ltd

2426 Sule Pagoda Road,

Yangon

Brigadgeneral Win Hlaing (K1a, bilaga II) och U Tun Kyi, verkställande direktörer

25.10.2004

II. MYANMAR ECONOMIC CORPORATION (MEC)

Innwa Bank

554556, Merchant Street,

Corner of 35th Street,

Kyauktada Tsp, Yangon

U Yin Sein, administrativ chef

25.10.2004

III. REGERINGSÄGDA AFFÄRSFÖRETAG

1.	Myanma Electric Power Enterprise

(Elkraftsministeriet 2)

verkställande direktör: dr San Oo alias Sann Oo

29.4.2008

2.	Electric Power Distribution Enterprise

(Elkraftsministeriet 2)

verkställande direktör: Tin Aung

27.4.2009

3.	Myanma Agricultural Produce Trading

Verkställande direktör: Kyaw Htoo (Handelsminister)

29.4.2008

4.	Myanmar Tyre and Rubber Industries

30, Kaba Aye Pagoda Road, Mayangone Township, Yangon, Myanmar

(Industriministeriet 2) verkställande direktör: Oo Zune

29.4.2008

5.	Co-Operative Import Export Enterprise

(Ministeriet för kooperativen),

verkställande direktör: Hla Moe

29.4.2008

IV. ÖVRIGA

1.	Htoo Trading Co

5, Pyay Road, Hlaing Township, Yangon

Tay Za (J1a, bilaga II)

10.3.2008

2.	Htoo Group of Companies

5 Pyay Road, Hlaing Township Yangon

(1)

3.	Htoo Transportation Services

Tay Za

10.3.2008

4.	Htoo Furniture, alias Htoo Wood Products, alias Htoo Wood based Industry, alias Htoo Wood

21, Thukha Waddy Rd, Yankin Township, Yangon och 5 Pyay Road, Hlaing Township Yangon

Tay Za

29.4.2008

5.	Treasure Hotels and Resorts (inbegripet Myanmar Treasure Resort, Ngwe Saung: Myanmar Treasure Resort, Bagan: Myanmar Treasure Resort, Inle;)

41, Shwe Taung Gyar Street, Bahan Township, Yangon

Tay Za

10.3.2008

6.	Aureum Palace Hotels And Resorts (inbegripet Aureum Palace Hotels and Resort, Ngapali: Aureum Palace Hotels and Resort, Naypyitaw: Aureum Palace Hotels and Resort, Bagan: Aureum Palace Hotels and Resort, Pyin Oo Lwin: Aureum Resort and Spa, Ngwe Saung)

41, Shwe Taung Gyar Street, Bahan Township, Yangon

Tay Za

10.3.2008

7.	Malikha Lodge, Putao: Popa Mountain Resort; Kandawgyi Hill Resort, Pyin Oo Lwin

No 41 Shwe Taung Gyar Street, bahan Township, Yangon

Tay Za

(1)

8.	Espace Avenir

523, Pyay Road Kamayut Township, Yangon

Tay Za

(1)

9.	Yangon United Fotball Club

No. 718, Ywar Ma Kyaung Street, One Ward, Hlaing Township Yangon, Myanmar

Tay Za

(1)

10.

Air Bagan

56, Shwe Taung Gyar Street, Bahan Township, Yangon

10.3.2008

11.	Myanmar Avia Export

Tay Za

10.3.2008

12.	Pavo Aircraft Leasing PTE Ltd alias Pavo Trading Pte Ltd.

Tay Za

29.4.2008

13.	Kanbawza Bank

Head Office: 615/1 Pyay Road, Kamaryut township, Yangon

Aung Ko Win (J3a, bilaga II)

10.3.2008

14.	Zaykabar Co

3, Main Road, Mingalardon Garden City, Mingalardon, Yangon

Ordförande: Khin Shwe (J5a, bilaga II) Verkställande direktör: Zay Thiha (J5c, bilaga II)

10.3.2008

15.	Shwe Thanlwin Trading Co

262, Pazundaung Main Road Lower, Pazundaung, Yangon

Kyaw Win (J7a, bilaga II)

10.3.2008

16.	Max Myanmar Co. Ltd (inbegripet Hotel Max, Chaungtha Beach; Royal Kumudra Hotel, Naypyitaw; Max Myanmar Construction Co. Ltd)

1, Ywama Curve, Bayint Naung Road, Blk (2), Hlaing Township, Yangon

U Than Zaw alias Phoe Zaw (J12a, bilaga II), Daw Htay Htay Khaing (J12b, bilaga II), maka till Zaw Zaw. Verkställande direktör: U Zaw Zaw

10.3.2008

17.	Hsinmin Cement Plant

Construction Project

Union of Myanmar Economic Holdings Ltd, Kyaukse

Col Aung San (K8a, bilaga II)

10.3.2008

18.	Ayer Shwe Wa (Wah, War)

5, Pyay Road, Hlaing Township, Yangon

Aung Thet Mann alias Shwe Mann Ko Ko (A3c, bilaga II) och Tay Za

10.3.2008

19.	Myanmar Land And Development

Överste (pensionerad) Thant Zin (K6a, bilaga II)

10.3.2008

20.	Eden Group of Companies

30-31, Shwe Padauk Yeikmon Bayint Naung Road Kamayut Tsp Yangon

Chit Khaing alias Chit Khine (J13a, bilaga II)

10.3.2008

21.	Eden Hotels and Resorts (inbegripet Marina Residence, Kaba Aye Pagoda Road, Yangon; The Tingaha Hotel, Naypyitaw; Aye Thar Yar Golf Resort, Taunggyi; Signature Restaurant and Garden Café Bistro, Yangon; Eden BBB Restaurant, Bagan)

Unit 107, Marina Residence Kaba Aye Pagoda Road Yangon

Verkställande direktör för Chit Khaing alias Chit Khine (J13a, bilaga II)

(1)

22.	Golden Flower Co. Ltd

214, Wardan Street, Lamadaw, Yangon

Verkställande direktör: Aung Htwe

(J15a, bilaga II), ägare: Kyaw Myint (J17a, bilaga II)

10.3.2008

23.	Maung Weik Et Co., Ltd.

334/344 2nd Floor, Anawratha Road, Bagan Bldg, Lamadaw, Yangon

Maung Weik (J14a, bilaga II)

10.3.2008

24.	National Development

Company Ltd.

3/A, Thathumar Rd, Cor of Waizayantar Road, Thingangyun, Yangon

10.3.2008

25.	A1 Construction And Trading Co. Ltd

41, Nawady St, Alfa Hotel Building, Dagon, Yangon

Tfn: 00-95-1-241905/245323/254812

Fax: 00 95 1 252806

Email: aone@mptmail.net.mm

Verkställande direktör: U Yan Win

10.3.2008

26.	Asia World Co. Ltd

6062, Wardan Street, Bahosi Development, Lamadaw, Yangon och 61-62 Bahosi Development Housing, Wadan Street, Lanmadaw Township, Yangon

Tun Myint Naing alias Steven Law (J4a, bilaga II)

10.3.2008

27.

Subsidiaries of Asia World:

Asia World Industries

Asia Light Co. Ltd.

Asia World Port

Management Co.

Ahlon Warves

61-62 Bahosi Development Housing, Wadan Street, Lanmadaw Township, Yangon

Ordförande/direktör: Tun Myint Naing alias Steven Law (J4a, bilaga II)

29.4.2008

28.	Leo Express Bus

23/25 Upper Pansodan Street, Aung San Stadium (East Wing),

Mingalar Taungnyunt Township, Yangon

Ordförande/direktör: Tun Myint Naing alias Steven Law (J4a, bilaga II)

(1)

29.	Yuzana Co. Ltd

No 130 Yuzana Centre, Shwegondaing Road, Bahan Township, Yangon

Ordförande/direktör: Htay Myint (J6a, bilaga II)

10.3.2008

30.	Yuzana Construction

130, Yuzana Centre, Shwegondaing Road, Bahan Township, Yangon

Ordförande/direktör: Htay Myint (J6a, bilaga II)

10.3.2008

31.	Yuzana Hotels (inbegripet Yuzana Hotel, Yangon; Yuzana Garden Hotel, Yangon; Yuzana Resort Hotel, Ngwe Saung)

130, Shwegondine Shwegondaing Road,

Bahan Township,

Yangon

Ordförande/direktör: Htay Myint

(1)

32.	Myangonmyint Co (enterprise held by the USDA)

10.3.2008

33.	Dagon International/Dagon Timber Ltd,

262-264, Pyay Road,

Dagon Centre,

Sanchaung,

Yangon

Direktörer: ’Dagon’ Win Aung (J21a, bilaga II) och Daw Moe Mya Mya (J21b, bilaga II)

29.4.2008

34.	Palm Beach Resort

Ngwe Saung

Ägt av Dagon Internationals direktörer, ’Dagon’ Win Aung (J21a, bilaga II),

Daw Moe Mya Mya (J21b, bilaga II) och Ei Hnin Pwint alias Chistabelle Aung (J21c, bilaga II)

29.4.2008

35.	IGE Co Ltd

27-B, Kaba Aye Pagoda

Road, Bahan Township,

Yangon

Tfn: 95-1-558266

Fax: 95-1-555369

och

H-11, Naypyitaw,

Naypuitaw,

Tfn: 95-67-41-4211

Direktörer Nay Aung (D15e, bilaga II) och Pyi (Pye) Aung (D15g, bilaga II) och

verkställande direktör Win Kyaing

29.4.2008

36.	Aung Yee Phyo Co.

Ägt av Aung Thaungs familj (industriministeriet 1) (D15a, bilaga II)

27.4.2009

37.	Queen Star Computer Company

Ägt av Nandar Aye (A2c, bilaga II), dotter till Maung Aye

27.4.2009

38.

Htay Co.

Ägt av generalmajor Hla Htay Win (A9a, bilaga II)

27.4.2009

39.	Mother Trading and Construction

77/78, Wadan Street, Bahosi

Ward, Lanmadaw, Yangon

Tfn: 95-1-21-0514

Email:

mother.trade@mptmail.net.mm

Direktör Aung Myat alias Aung Myint (J22a, bilaga II)

29.4.2008

40.	Kyaw Tha Company och Kyaw Tha Construction Group

No. 98, 50th Street,

Pazundaung Township,

Yangon,

Tfn: 95-1-296733

Fax: 95-1-296914

E-mail:

kyawtha.wl@mptmail.net.mm

Website: http://www.kyawtha.com

Direktör: U Win Lwin (J23a, bilaga II),

verkställande direktör: Maung Aye

29.4.2008

41.	Ye Ta Khun (Yetagun) Construction Group

Yuzana Plaza West,

Tamwe Township,

Yangoon

Ägare: Aung Zaw Ye Myint (J26a, bilaga II) son till general Ye Myint (Tidigare A9a)

29.4.2008

42.	J’s Donuts

26-28, Lanmadaw Street

Lanmadaw Tsp, Yangon

Tfn: 95-1-710242

Junction 8, Shopping Centre, 8th Mile, Mayangon Tsp, Yangon

Tfn: 95-1-650771

(2nd floor.) Yuzana Plaza,

Banyar Dala Road,

Mingalar Taung Nyunt Tsp,

Yangon

Tfn: 95-1-200747

173-175, Pansodan Street,

Kyauktada Tsp, Yangon

Tfn: 95-1-287525

381-383, Near Bogyoke Aung

San Market Shwebontha Street,

Pabedan Tsp, Yangon

Tfn: 95-1-243178

Ägare: Kyaing San Shwe (A1i, bilaga II) son till Förste general Than Shwe (A1a, bilaga II)

29.4.2008

43.	Sun Tac eller Sun Tec Suntac Int'l Trading Co. Ltd.

151 (B), Thiri Mingalar Lane,

Mayangon Township,

Yangon

Tfn: 01-650021 654463

Ägare: Sit Taing Aung, son till Aung Phone (f.d. biträdande skogsbruksminister)

29.4.2008

44.	(MMS) Min Min Soe Group of Companies

23-A, Inya Myaing Street,

Bahan Tsp. Tfn: 95-1-511098,

514262 E-mail:

mms@mptmail.net.mm

Aktieägare Kyaw Myo Nyunt (J8c, bilaga II) son till general Nyunt Tin, jordbruksminster (pensionerad) (J8a, bilaga II)

29.4.2008

45.	Myanmar Information and Communication Technology alias Myanmar Infotech

MICT Park, Hlaing University

Campus

Delägare: Aung Soe Tha (D20e, bilaga II)

29.4.2008

46.	MNT (Myanmar New Technology)

Ägare: Yin Win Thu, partner Nandar

Aye (A2c, bilaga II)

29.4.2008

47.	Forever Group

14 02/03, Olympic Tower I, Corner of Boaungkyaw

Street and Mahabandoola Street,

Kyauktada Township,

Yangon

Tfn: 95-1-204013,

95-1-204107

email Address:

forevergroup@mptmail.net.mm

Verkställande direktör: Daw Khin Khin Lay, styrelseledamot: Khin Maung Htay,

högre chef: Kyaw Kyaw

29.4.2008

(1) EUT: Var god för in datum för antagandet av detta beslut.”

12.5.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/43

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 412/2010

av den 11 maj 2010

om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1),

med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1580/2007 av den 21 december 2007 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordningar (EG) nr 2200/96, (EG) nr 2201/96 och (EG) nr 1182/2007 avseende sektorn för frukt och grönsaker (2), särskilt artikel 138.1, och

av följande skäl:

I förordning (EG) nr 1580/2007 anges som tillämpning av resultaten av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan kriterierna för kommissionens fastställande av schablonvärdena vid import från tredje land för de produkter och de perioder som anges i bilaga XV, del A till den förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

De schablonvärden vid import som avses i artikel 138 i förordning (EG) nr 1580/2007 ska fastställas i bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den 12 maj 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 maj 2010.

För kommissionen, på ordförandens vägnar

Jean-Luc DEMARTY

Generaldirektör för jordbruk och landsbygdsutveckling

(1) EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2) EUT L 350, 31.12.2007, s. 1.

BILAGA

Fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker

(EUR/100 kg)
KN-nr	Kod för tredjeland (1)	Schablonvärde vid import
0702 00 00	MA	65,5
	TN	120,6
	TR	73,2
	ZZ	86,4
0707 00 05	EG	140,2
	MA	41,0
	MK	54,8
	TR	118,3
	ZZ	88,6
0709 90 70	TR	102,7
0709 90 70	ZZ	102,7
0805 10 20	EG	48,5
	IL	62,7
	MA	53,2
	TN	46,4
	TR	51,4
	US	67,7
	ZZ	55,0
0805 50 10	TR	68,2
	ZA	78,6
	ZZ	73,4
0808 10 80	AR	87,0
	BR	76,9
	CA	119,3
	CL	80,6
	CN	78,9
	CR	59,1
	MK	22,1
	NZ	113,0
	US	126,3
	UY	72,1
	ZA	86,3
	ZZ	83,8

(1) Landsbeteckningar som fastställs i kommissionens förordning (EG) nr 1833/2006 (EUT L 354, 14.12.2006, s. 19). Koden ”ZZ” betecknar ”övrigt ursprung”.

12.5.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/45

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 9 mars 2010

om det stöd som har beviljats Farm Dairy Flevoland (C 45/08)

[delgivet med nr K(2010) 1240]

(Endast den nederländska texten är giltig)

(2010/269/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) (1), särskilt artikel 108.2 första stycket,

efter att i enlighet med nämnda artikel ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig och med beaktande av dessa synpunkter, och

av följande skäl:

I. Förfarande

(1)

Vid granskningen av ett formulär med upplysningar som skickats in inom ramen för en ansökan om undantag på grundval av kommissionens förordning (EG) nr 68/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd till utbildning (2) fick kommissionen information om ett stöd som hade beviljats eller skulle komma att beviljas till förmån för Farm Dairy Flevoland. Genom en skrivelse av den 29 juni 2004 (ref. AGR/16887) begärde kommissionen uppgifter från Nederländerna om denna åtgärd.

(2)	De nederländska myndigheterna svarade genom en skrivelse av den 28 november 2005, diarieförd den 29 november 2005.

(3)	Kommissionen begärde ytterligare upplysningar genom en skrivelse av den 22 maj 2007, som Nederländerna besvarade genom en skrivelse av den 22 juni 2007, diarieförd den 25 juni 2007.

(4)	Åtgärden har förts in i registret över icke anmälda stöd med numret NN 97/05.

(5)	Kommissionens beslut om att inleda förfarandet antogs den 26 november 2008 och har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (3). Kommissionen har uppmanat övriga medlemsstater och berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet i fråga.

(6)	Nederländerna inkom med sina kommentarer genom en skrivelse av den 19 januari 2009, vilken diariefördes samma dag.

(7)

Genom en skrivelse av den 18 maj 2009 mottog kommissionen synpunkter från Farm Dairy i dess egenskap av berörd part. I enlighet med en begäran om förlängd tidsfrist och mot bakgrund av de särskilda omständigheter som angetts av Farm Dairy översändes bilagorna till skrivelsen av den 18 maj 2009 till kommissionen genom en skrivelse av den 15 juni 2009, vilken diariefördes den 18 juni 2009. Dessa synpunkter översändes till de nederländska myndigheterna genom en skrivelse av den 24 juni 2009. De nederländska myndigheterna svarade i sin tur genom en skrivelse av den 17 juli 2009, vilken diariefördes samma dag.

(8)

Genom en skrivelse av den 18 september 2009 ställde kommissionen kompletterande frågor till Nederländerna. Genom en skrivelse av den 16 oktober 2009 begärde Nederländerna en förlängd tidsfrist för att inkomma med svar, till och med den 18 november 2009. Förlängd tidsfrist beviljades genom en skrivelse av den 10 november 2009. Genom en skrivelse av den 23 november, vilken diariefördes samma dag, inkom Nederländerna med ytterligare uppgifter.

II. Beskrivning

II.1 Bakgrund till åtgärden

(9)

Farm Dairy är ett företag som framställer mjölkprodukter. Företaget flyttade till sitt nuvarande läge i Lelystad, Flevoland, som är en region som klassificeras som mål 1-område. Den 24 augusti 1998 lämnade Farm Dairy in en ansökan om investeringsstöd i enlighet med punkt 3.3 i det samlade programdokumentet för provinsen Flevoland. Företagets etablering förväntades skapa direkta och indirekta arbetstillfällen i regionen.

(10)

Den 23 september 1998 avgav provinsen Flevoland ett positivt yttrande om företagets stödansökan. Provinsen grundade sitt beslut bland annat på de positiva förväntade effekterna på sysselsättningen och miljön, de minskade transportkostnaderna för mjölk (dittills hade den mjölk som producerades i Flevoland behandlats utanför Flevoland och till och med i Belgien) och företagets förväntade lönsamhet. Farm Dairy avsåg att ha avtal med mjölkproducenterna i Flevoland samt överenskommelser med en ansedd kedja av stormarknader, vilket skulle garantera mjölkprodukternas avsättning. Farm Dairy avsåg att behandla 48 miljoner kilo mjölk per år.

(11)

Provinsen lämnade in en begäran om medfinansiering från jordbruksministeriet (Ministerie van Landbouw, Natuur en Voedselkwaliteit – LNV) samt en begäran om bedömning av projektet. Provinsen och jordbruksministeriets ”Directie Noordwest” var av olika uppfattning när det gällde begäran om medfinansiering, särskilt i fråga om projektets innovativa karaktär. Av detta skäl avgav IKC ett andra yttrande. I detta andra yttrande, som överlämnades den 17 december 1998, betonades projektets fördelar när det gällde sysselsättning, avsättningsmöjligheter och lönsamhet. Det konstateras emellertid också att projektet hade en svag innovativ karaktär. Produktionsprocessen i sig var inte innovativ även om man använde den mest avancerade tekniken, men projektet innehöll vissa marknadsinnovationer. I detta andra yttrande beaktades flera kriterier, till exempel utvecklingen av regionen och projektets ekonomiska utsikter. Med beaktande av att projektet skulle ha positiva effekter framför allt på provinsnivå (mindre på nationell nivå), ändrades den normala fördelningen av medfinansieringen av stödet så att provinsen betalade en större andel.

(12)

Efter detta ställningstagande av LNV utfärdade provinsen ett beslut om att bevilja stöd till Farm Dairy på ett sammanlagt belopp av 1 575 000 nederländska gulden, dvs. 715 909 euro, och underrättade Farm Dairy om sin avsikt att bevilja stödet den 3 mars 1999. Stödet skulle finansieras genom bidrag från Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), centrala myndigheter och provinsen.

(13)	Till följd av tvivel beträffande möjligheterna att erhålla godkännande av stödet från Europeiska kommissionen beslutade LNV att inte bevilja någon offentlig finansiering och underrättade provinsen om detta genom en skrivelse av den 14 september 1999.

(14)

Efter det att generaldirektoratet för jordbruk utfört en kontroll beslutade generaldirektoratet att projektet inte kunde finansieras inom ramen för det samlade programdokumentet och att EUGFJ:s andel av finansieringen följaktligen inte skulle beviljas. Provinsen underrättades om beslutet genom en skrivelse av den 25 juni 1999.

(15)	Provinsen beslutade emellertid att finansiera projektet med enbart egna medel. Farm Dairy informerades om det definitiva beviljandet av stödet och utbetalningen av det genom en skrivelse av den 20 november 2000.

(16)

Den 23 februari 2001 hölls ett informellt möte mellan tjänstemän från GD Jordbruk och företrädare för provinsen Flevoland, på de sistnämndas begäran. Vid mötet ska tjänstemännen ha meddelat att stödet till Farm Dairy inte var förenligt och måste återkrävas samt att medlen skulle användas inom ramen för ett annat projekt.

(17)

Provinsen valde att bevilja stödet i form av skadestånd till Farm Dairy för den skada företaget hade lidit på grund av att beslutet om beviljande av stödet hade dragits tillbaka. Skadeståndet motsvarade det belopp som Farm Dairy skulle ha fått om stödet hade godkänts. Provinsen ansåg att eftersom det i beslutet om beviljande av stödet inte angavs att stödet kunde dras tillbaka, var provinsen bunden av beslutet och skyldig att bevilja stödet, i annat fall kunde Farm Dairy vidta rättsliga åtgärder. Provinsen överlämnade sitt förslag till skadestånd till Farm Dairy genom en skrivelse av den 10 maj 2001. Farm Dairy godtog förslaget genom en skrivelse av den 21 maj 2001.

II.2 Rättslig grund

(18)	Stödet beviljades ursprungligen som investeringsstöd i enlighet med punkt 3.3 i programplaneringsdokumentet för provinsen Flevoland. Av de skäl som anges ovan beviljades stödet sedan som skadestånd för de förluster som företaget lidit till följd av beslutet om att dra tillbaka stödet.

II.3 Stödbelopp

(19)	Stödet uppgår till 1 575 000 nederländska gulden, dvs. 715 909 euro. Beloppet motsvarar 8,5 % av de sammanlagda investeringarna, som uppgår till 18 597 000 nederländska gulden eller 8 438 951 euro.

II.4 Stödmottagare

(20)	Stödmottagare är Farm Dairy Holding BV i Lelystad. Det är ett företag som framställer mjölkprodukter (bl.a. yoghurt och mjölkbaserade efterrätter).

II.5 Stödåtgärdens varaktighet

(21)	Stödet har beviljats för perioden den 1 oktober 1998–1 maj 2000, vilket motsvarar start- och slutdatum för projektet Farm Dairy. Själva beslutet om att bevilja stödet antogs den 3 mars 1999.

III. Kommissionens argument vid inledandet av granskningsförfarandet

(22)	Kommission inledde granskningsförfarandet i enlighet med artikel 108.2 i EUF-fördraget, eftersom den allvarligt betvivlade att stödet var förenligt med den inre marknaden.

(23)	I den inledande fasen granskade kommissionen framför allt stödåtgärdens förenlighet som investeringsstöd respektive skadestånd.

(24)

När det gäller investeringsstödet tillämpade kommissionen de bestämmelser som gällde vid den tidpunkt då stödet beviljades, dvs. rambestämmelserna för det statliga stödet till investeringar för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter (4) (nedan kallade rambestämmelserna), eftersom det rörde sig om en investering. Enligt rambestämmelserna ska stöd i allmänhet inte beviljas till investeringar i sektorn för komjölk och produkter av komjölk, utom i de undantagsfall som anges i punkt 2.3 i bilagan till kommissionens beslut 94/173/EG av den 22 mars 1994 om de urvalskriterier som skall fastställas för investeringar avsedda att förbättra villkoren för förädling och saluföring av jordbruks- och skogsbruksprodukter (5). Dessa undantag avser bland annat investeringar som innebär en väsentlig innovation. I detta hänseende konstaterade kommissionen i beslutet om att inleda förfarandet att den inte innehade tillräckliga uppgifter för att dra slutsatsen att stödet i fråga uppfyllde villkoren för att omfattas av ett av de föreskrivna undantagen. I punkt 3 d i rambestämmelserna föreskrivs att vissa stöd kan anses förenliga om de berättigar till medfinansiering. Kommissionen konstaterade i beslutet om att inleda förfarandet att denna möjlighet inte var tillämplig i förevarande fall, eftersom kommissionen i en skrivelse till Nederländerna av den 25 juni 1999 hade vägrat att bevilja finansiering inom ramen för det samlade programdokumentet.

(25)

Kommissionen granskade även de nederländska myndigheternas argument att stödet hade beviljats som skadestånd för de skador som företaget lidit till följd av myndighetens misstag att först bevilja ett stöd som senare visade sig vara olagligt och eventuellt oförenligt. Kommissionen konstaterade emellertid att det stödmottagande företaget inte kunde ha berättigade förväntningar på att stödet var lagligt, om det inte hade beviljats i enlighet med det föreskrivna förfarandet. Kommissionen var följaktligen tveksam till att åtgärden i fråga skulle betraktas som skadestånd och tvivlade på att detta rättfärdigade den slutsatsen att åtgärden inte kunde betraktas som stöd.

(26)	Eftersom de nederländska myndigheterna inte hade anfört någon annan rättslig grund, konstaterade kommissionen att tvivlen kvarstod beträffande den aktuella stödåtgärdens förenlighet och ansåg att det inte var uteslutet att det rörde sig om driftsstöd.

IV. Synpunkter från berörda parter

(27)

Farm Dairy har inledningsvis angett att det var en överraskning för företaget när beslutet om att inleda det formella granskningsförfarandet offentliggjordes. Farm Dairy var nämligen övertygat om att ärendet var avslutat för länge sedan. Farm Dairy har vidare invänt mot att företaget inte hade möjlighet att påverka skriftväxlingen mellan provinsen Flevoland och kommissionen, eftersom det inte informerades om kommissionens utredning förrän när det formella granskningsförfarandet inleddes.

(28)

Farm Dairys synpunkter är indelade i fyra delar: för det första den allmänna bakgrunden till stödåtgärden och stödmottagarens berättigade förväntningar, för det andra tillämpningen av åtgärderna i det samlade programdokumentet för Flevoland, för det tredje bedömningen mot bakgrund av beslut 94/173/EG och för det fjärde invändningar mot att sammansatt ränta tillämpas i fall av ett negativt beslut som omfattar krav på återbetalning.

IV.1 Allmän bakgrund till stödåtgärden

(29)

I augusti 1998 lämnade Farm Dairy in en ansökan om stöd till provinsen Flevoland inom ramen för det samlade programdokumentet 1994–1999. I det samlade programdokumentet betonades särskilt nödvändigheten att utöka möjligheterna till bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter i provinsen Flevoland. Projektet Farm Dairy föreföll särskilt lovande, eftersom det syftade till att bygga en oberoende mjölkbearbetningsanläggning i Lelystad.

(30)

Farm Dairy har i efterhand framhävt de positiva resultat som byggandet av anläggningen i Lelystad har lett till: uppkomsten av konkurrens på den nederländska marknaden för mjölkprodukter vilken tidigare dominerades av Friesland Coberco och Campina Melkunie, närheten till mjölkleverantörerna, innovationer (ett system för framställning av produkter på beställning), införandet av tvålitersförpackningar på den nederländska marknaden, ökad sysselsättning i ett mål 1-område och stimulans av den ekonomiska tillväxten i regionen. Vid den tidpunkten hade Farm Dairy för avsikt att utveckla en linje med nya specialprodukter för den nederländska marknaden.

(31)

Farm Dairy har angett att ansökan om stöd bedömdes positivt av provinsen och jordbruksministeriet (LNV) på grundval av ett oberoende yttrande från IKC, som ansåg att projektet var delvis innovativt. Den 24 februari 1999 undertecknades följaktligen en överenskommelse mellan provinsen Flevoland och Farm Dairy om beviljande av stöd inom ramen för åtgärd 3.3 i det samlade programdokumentet för Flevoland. Farm Dairy har betonat att det var först 2001 som företaget underrättades av provinsen Flevoland om att stödet inte var godkänt enligt bestämmelserna om statligt stöd. För att undvika en rättslig process föreslog provinsen att den skulle betala skadestånd. Farm Dairy har påpekat att det i beslutet om att inleda granskningsförfarandet anges att det vid ett samtal mellan provinsen och kommissionen påtalades att stödet var oförenligt. Provinsen uppgav emellertid för Farm Dairy att en tjänsteman från kommissionen hade låtit förstå att skadestånd kunde utbetalas. Farm Dairy anser att företaget mot bakgrund av dessa omständigheter kunde ha berättigade förväntningar på att ärendet var avslutat.

(32)

När det gäller stödnivån har Farm Dairy angett att den slutliga stödnivån var […] (6) % av de faktiska investeringskostnaderna, i stället för 8,5 % av de uppskattade investeringskostnaderna. Denna stödnivå ligger betydligt lägre än den tillåtna stödnivån (till exempel för små och medelstora företag).

IV.2 Synpunkter från Farm Dairy på en bedömning mot bakgrund av det samlade programdokumentet för Flevoland

(33)

Provinsen Flevoland bedömde åtgärden mot bakgrund av åtgärd 3.3 i det samlade programdokumentet för Flevoland, som syftar till att stimulera ny jordbruksverksamhet samt uppnå fastställda sysselsättningsmål och miljömål. Farm Dairy har uttryckt sin förvåning över att kommissionen ansåg att åtgärden skulle bedömas mot bakgrund av punkt 3.2 i det samlade programdokumentet för Flevoland i vilken det hänvisas till rådets förordning (EEG) nr 866/90 av den 29 mars 1990 om förbättring av villkoren för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter (7). En bedömning ur detta perspektiv innebär att de kriterier för investeringar som anges i punkt 2.3 i bilagan till beslut 94/173/EG måste uppfyllas.

(34)

Farm Dairy anser att villkoren i punkt 3.3 i det samlade programdokumentet för Flevoland är uppfyllda: särskilt ska nämnas att Farm Dairy år 2000 skapade 61 arbetstillfällen (i stället för 35 som ursprungligen förväntats) och investerade sammanlagt […] miljoner nederländska gulden (i stället för 18,5 miljoner som förväntats). Investeringen var dessutom positiv ur miljösynpunkt: den ledde till minskade koldioxidutsläpp och minskad bränsleanvändning tack vare närheten till mjölkleverantörerna. Det innovativa konceptet med framställning på beställning minskade behovet av kylanläggningar, som använder mycket energi.

(35)	Farm Dairy anser avslutningsvis att kommissionen borde ha bedömt stödet mot bakgrund av åtgärd 3.3 i stället för åtgärd 3.2 i det samlade programdokumentet för Flevoland.

IV.3 Synpunkter från Farm Dairy på en bedömning mot bakgrund av beslut 94/173/EG

(36)

Farm Dairy anser att stödet är förenligt med kriterierna i punkt 1.1 i beslut 94/173/EG. Som det anges ovan var investeringen positiv för miljön och innehöll teknologiska innovationer. Närheten till mjölkleverantörerna gjorde det dessutom möjligt att minska de mellanliggande kostnaderna för insamling av mjölk och konceptet för centralisering av produktionskedjan till ett enda företag möjliggjorde direkt distribution.

(37)	Farm Dairy anser i andra hand att det aktuella stödet uppfyller de krav som anges i kriterierna i punkt 2.3 i bilagan till beslut 94/173/EG.

(38)

Farm Dairy anser särskilt att investeringen innebär en väsentlig innovation, och detta av två skäl: för det första grundar sig företagets interna process på ett system där produkterna framställs på beställning. Detta innebär att råvaran, dvs. mjölken, bearbetas inom företaget till en slutlig produkt, som paketeras på plats och omedelbart lastas i kyllastbilar. Detta eliminerar följaktligen behovet av ett distributionscentrum. Med detta system är det även möjligt att se till att den mängd mjölk som bearbetas exakt motsvarar den för tillfället beställda produktmängden. Detta minskar kraftigt kylkostnaderna i samband med transport av mjölk från anläggningen. Farm Dairy har betonat att företaget har investerat i moderna pastöriseringslinjer som har större kapacitet jämfört med energibehovet. Denna framställningsprocess har bidragit till en hög kvalitet på Farm Dairys produkter.

(39)

Vidare har företaget även infört innovationer på produktionsnivån genom att saluföra tvålitersförpackningar av polyeten på den nederländska marknaden. År 1999 var Farm Dairy först bland mjölkproduktföretagen med att införa denna förpackning på marknaden. Vid den tiden fanns det endast mindre förpackningar av kartong på marknaden. Farm Dairy importerade en särskild maskin från Förenta staterna för att tillverka förpackningarna. År 1999 var efterfrågan på dessa förpackningar ännu inte särskilt stor. Det var först 2004 som efterfrågan ökade kraftigt. Sedan 2004 levererar Farm Dairy mer än […] miljoner liter mjölk i tvålitersförpackningar, vilket utgör […] % av företagets sammanlagda mjölkproduktion. Farm Dairy har till sina synpunkter bifogat en tidningsartikel om innovationen samt statistik från företaget som visar den växande andelen mjölk som sålts i tvålitersförpackningar under perioden 1999–2008.

(40)

Farm Dairy har till sina synpunkter även bifogat en rapport med titeln Innovations par Farm Dairy à l’époque de la demande DOCUP en 1998 (”Farm Dairys innovationer när företaget 1998 ansökte om stöd inom ramen för det samlade programdokumentet”), som skrivits av […], som vid den tiden var […] hos konkurrenten […]. Farm Dairy har betonat att det i denna oberoende rapport anges att införandet av tvålitersförpackningar i polyeten på den nederländska marknaden innebar en revolution och att de två dominerande parterna (Friesland-Coberco och Campina Melkunie) försökte hindra införandet av denna förpackning. Den hade ett stort antal fördelar jämfört med de kartongförpackningar som användes vid den tiden. Farm Dairy var först med att införa denna förpackning i Nederländerna. Företagets logistikkoncept (hela produktionskedjan inom ett enda företag) möjliggör längre hållbarhetstid på mjölken, eftersom man inte behöver använda centrala distributionscentrum eller långa leveranskedjor.

(41)

Farm Dairy har även bifogat en tabell där de särskilda investeringskostnaderna för framställningen av tvålitersförpackningarna har särskiljts från övriga investeringskostnader. När Farm Dairy byggdes, byggdes fyra linjer för påfyllning av mjölk, varav en är särskilt avsedd för fyllning av tvålitersförpackningar. Även dessa kostnader har särskiljts från övriga investeringskostnader.

(42)	Farm Dairy har även angett att företaget vid tiden för ansökan om investeringsstöd planerade att lansera en linje med särskilda produkter: grädde i bägare, fruktyoghurtar och efterrätter med grädde och frukt.

(43)

När det gäller kriteriet i punkt 2.3 i bilagan till beslut 94/173/EG avseende utvecklingen av efterfrågan har Farm Dairy angett att efterfrågan främst kommer från stormarknader, och att dessa var synnerligen entusiastiska inför tanken på en ny marknadsaktör. Redan från början hade Farm Dairy leveransavtal med de huvudsakliga stormarknaderna med verksamhet i Nederländerna.

(44)

När det gäller det undantag som avser brist på kapacitet och realistiska avsättningsmöjligheter, visar den ovan i skäl 43 beskrivna reaktionen från stormarknaderna att det fanns realistiska avsättningsmöjligheter. Att det rådde brist på kapacitet framgår enligt Farm Dairy av de nederländska konkurrensmyndigheternas (NMa) beslut av den 23 december 1998 inom ramen för Friesland Coberco Dairy Foods övertagande av mjölkproduktföretaget De Kievit. Nederländerna importerar mer gårdsmjölk än man exporterar. Saldot mellan import och export visar att 2,5 % av den mjölk som bearbetas i Nederländerna har importerats. Farm Dairy drar av samtliga dessa uppgifter slutsatsen att det inte rådde överkapacitet på marknaden för färsk mjölk i Nederländerna.

(45)

Farm Dairy har även angett att mjölkleverantörerna i Flevoland hade valt att inte längre leverera mjölk till Campina Melkunie, utan i stället levererade till Comelco i Belgien. I och med Campina Melkunies övertagande av Comelco 1991, och det slutliga genomförandet av det 1996, tvingades emellertid mjölkleverantörerna att leta efter ett annat alternativ. Detta andra alternativ erbjöds genom Farm Dairys inträde på marknaden 1999.

(46)	Farm Dairy har avslutningsvis påpekat svårigheterna med att hitta exakta uppgifter tio år efter omständigheterna, och har invänt mot det utdragna förfarandet mellan kommissionen och Nederländerna.

IV.4 Betalning av sammansatt ränta

(47)

Farm Dairy har åberopat det utdragna förfarandet och företagets berättigade förväntningar på att ärendet var avslutat för att invända mot att företaget åläggs sammansatt ränta från och med beviljandet av stödet. Farm Dairy kan inte hållas ansvarigt för att inget hände i ärendet under en lång period, vilket ledde till att ränta ackumulerades. Farm Dairy anser att enkel ränta ska tillämpas, eftersom företaget, om det hade fått indikationer på att stödet var olagligt och man således hade haft valmöjligheter, hade valt att återbetala beloppet tidigare.

(48)

Farm Dairy grundar sin begäran på kommissionens meddelande av den 8 maj 2003, där det anges att det fram till dess inte var klart vilket slag av ränta som skulle tillämpas. I enlighet med principen om lika behandling begär Farm Dairy att kommissionen ska besluta att inte tillämpa sammansatt ränta för perioden före den 8 maj 2003.

V. Kommentarer från Nederländerna

(49)

Genom en skrivelse av den 19 januari 2009 inkom Nederländerna med sina kommentarer till kommissionens beslut om att inleda det förfarande som föreskrivs i artikel 108.2 i EUF-fördraget avseende det icke anmälda stödet. Nederländerna svarade endast att man inte har några ytterligare upplysningar, eftersom alla uppgifter redan lämnades i samband med det inledande undersökningsförfarandet.

(50)

Efter synpunkterna från Farm Dairy önskade kommissionen emellertid erhålla ytterligare klarlägganden. Kommissionen anmodade därför Nederländerna att ange om införandet av tvålitersförpackningar var en innovation, såsom Farm Dairy hade angett, och om denna aspekt hade beaktats vid de nederländska myndigheternas bedömning av projektet. När det gäller processen för framställning på beställning anmodade kommissionen Nederländerna att kommentera de uppgifter som lämnats av Farm Dairy om att denna process utgjorde en innovation vid tidpunkten för ansökan om investeringsstöd. Slutligen begärde kommissionen att Nederländerna skulle kommentera förekomsten av realistiska avsättningsmöjligheter och bristen på kapacitet vid tidpunkten för beviljandet av stödet samt bifoga alla relevanta undersökningar eller andra dokument om detta.

(51)

När det gäller införandet av tvålitersförpackningar har Nederländerna bekräftat att detta var en innovation 1999. Nederländerna stöder sig i detta hänseende på undersökningar som utförts av TNO (8), Nederlandse Zuivel Organisatie (NZO) och [x], en kedja med stormarknader. Nederländerna har överlämnat en rapport från TNO samt skrivelser från NZO och [x]. Av denna information framgår att Farm Dairy var först med att införa tvålitersförpackningar på den nederländska marknaden och att dessa förpackningar utgjorde en innovation 1999, eftersom mjölken tidigare endast såldes i enliters eller en och en halvliters förpackningar av kartong.

(52)

Denna aspekt beaktades inte vid IKC:s bedömning och provinsen var inte heller medveten om den. Nederländerna har angett att denna aspekt kanske kunde ha påverkat yttrandet från IKC vid tidpunkten i fråga genom att påverka yttrandet om projektets innovativa karaktär. Eftersom IKC inte längre existerar är det emellertid inte möjligt att begära ytterligare ett yttrande från IKC.

(53)

På begäran av kommissionen har Nederländerna överlämnat närmare kostnadsuppgifter om den särskilda investeringen för att införa tvålitersförpackningarna. Enligt dessa uppgifter anslogs ett belopp på 1 840 000 nederländska gulden (dvs. 834 956 euro) för den särskilda investeringen i tvålitersförpackningar. Dessutom lade de nederländska myndigheterna till kostnaden för en fjärdedel av påfyllningslinjerna, eftersom en av de fyra påfyllningslinjerna enbart var avsedd för påfyllning av tvålitersförpackningar. Detta belopp uppgår till 2 936 250 nederländska gulden (dvs. 1 332 412 euro). Det sammanlagda beloppet är således 4 776 250 nederländska gulden (dvs. 2 167 367 euro).

(54)

När det gäller konceptet för framställning på beställning har kommissionen begärt att Nederländerna ska kommentera dess innovativa karaktär, samt ange om de synpunkter som lagts fram av Farm Dairy kan påverka den tidigare bedömningen att projektet hade en ganska svag innovativ karaktär. Nederländerna har svarat att IKC i sitt yttrande ansåg att projektet var delvis innovativt och att den innovativa karaktären inte berodde på produktinnovationer utan på marknadsinnovationer. Denna bedömning gjordes inom ramen för en ansökan om medfinansiering från jordbruksministeriet. Nederländerna har emellertid anfört andra argument för att visa projektets innovativa karaktär: systemet med framställning på beställning gör mjölkleveranserna effektivare, eftersom det möjliggör en längre hållbarhetstid för mjölken, och detta i ett land där man främst konsumerar pastöriserad mjölk (i stället för steriliserad mjölk som håller längre). Nederländerna har även hänvisat till en undersökning som gjorts av TNO avseende detta systems innovativa karaktär. Av undersökningen framgår att man vid tidpunkten i fråga huvudsakligen använde ett system med framställning för lagring, vilket innebär att ett visst lager hålls som reserv för att sedan säljas. Leveranstiden minskas, men flexibiliteten när det gäller att tillgodose behoven hos kunderna, ”som t.ex. stormarknader”, minskar också. Systemet för framställning på beställning gör det däremot möjligt att möta kravet på flexibilitet. Nederländerna anser följaktligen att detta koncept har en innovativ karaktär.

(55)

När det gäller förekomsten av avsättningsmöjligheter och avsaknaden av överkapacitet har Nederländerna hänvisat till en rapport från Rabobank International från april 1999, där det anges att 2,5 % av all den gårdsmjölk som bearbetas är importerad. När det gäller fabriksmjölk (dvs. mjölk som pastöriserats för att möjliggöra en längre transport) importeras 10,5 % av all den mjölk som bearbetas. Detta visar enligt Nederländerna att det inte finns någon överkapacitet i Nederländerna. När det gäller förekomsten av avsättningsmöjligheter har Nederländerna bekräftat den bedömning som gjorts av Farm Dairy (se ovan skälen 44 och 45). Statistiken från Farm Dairy visar för övrigt att det finns avsättningsmöjligheter. Av skrivelsen från [x] framgår även att detta företags omsättning har ökat tack vare försäljningen av tvålitersförpackningarna från Farm Dairy.

VI. Bedömning

(56)

Kommissionen konstaterar att artiklarna 92, 93 och 94 i EG-fördraget (nu artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget) vid tidpunkten för beviljande av stödet var tillämpliga på produktion av mjölkprodukter och mjölkbaserade efterrätter i enlighet med artikel 23 i rådets förordning (EEG) nr 804/68 av den 27 juni 1968 om den gemensamma organisationen av marknaden för mjölk och mjölkprodukter (9).

VI.1 Förekomst av statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget

(57)

I artikel 107.1 i EUF-fördraget anges att stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, är oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

(58)	Stöd som ges av en medlemsstat: Detta villkor är uppfyllt, eftersom stödet getts av provinsen Flevoland.

(59)

Stöd som påverkar handeln och snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen: Sektorn för mjölkprodukter är öppen för konkurrens på gemenskapsnivå (10) och är följaktligen känslig för alla åtgärder som främjar produktionen i en medlemsstat. I förevarande fall var syftet dessutom att behandla mjölken i provinsen Flevoland, medan en del av mjölken tidigare behandlats i Belgien. Stödet riskerar följaktligen att snedvrida konkurrensen på marknaden för mjölk och mjölkprodukter.

(60)	Stöd som gynnar vissa företag eller viss produktion: Stödet har getts till ett enda företag, Farm Dairy.

(61)	Med beaktande av ovan angivna skäl drar kommissionen slutsatsen att stödet i fråga omfattas av artikel 107.1 i EUF-fördraget och utgör statligt stöd. Denna bedömning har inte påverkats av de synpunkter som inkommit efter det att förfarandet inleddes.

VI.2 Bedömning av stödet som olagligt stöd

(62)	Eftersom stödet har beviljats och utbetalats utan föregående anmälan, rör det sig om olagligt stöd i den mening som avses i artikel 1 f i rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (11).

VI.3 Bedömning av stödets förenlighet

(63)

I beslutet om att inleda granskningsförfarandet framhölls två möjliga grunder för stödet, vilka anförts av de nederländska myndigheterna. Till en början, dvs. när stödet beviljades, rörde det sig om ett investeringsstöd som ansågs omfattas av det samlade programdokumentet för Flevoland (se ovan skäl 9). Senare omvandlade myndigheterna i provinsen Flevoland investeringsstödet till ett skadestånd för de förluster som företaget lidit till följd av att stödet inte beviljades. De uppgifter som Farm Dairy tillhandahållit efter det att förfarandet inleddes behandlas i avsnittet om stödets förenlighet som investeringsstöd. Granskningen av stödåtgärdens förenlighet har delats in i två delar: granskning av stödets förenlighet som investeringsstöd (VI.3.1) respektive som skadestånd (VI.3.2).

(64)

Inledningsvis ska kommissionen emellertid undersöka det argument som anförts av Farm Dairy och genom vilket företaget har invänt mot kommissionens bedömning att stödåtgärden omfattas av punkt 3.2 i det samlade programdokumentet för Flevoland, trots att stödåtgärden av provinsen lades fram för kommissionen som en stödåtgärd som omfattas av punkt 3.3 i det samlade programdokumentet (se ovan skäl 33 och följande skäl).

(65)

Kommissionen anser för det första att denna diskussion rör beviljandet av gemenskapsmedel, vilket inte är föremål för förevarande beslut, som avser stöd som beviljats uteslutande från provinsens medel efter det att jordbruksministeriet hade noterat kommissionens vägran att bevilja gemenskapsmedel. En granskning av skälen till att kommissionen vägrade att bevilja gemenskapsmedel omfattas inte av detta beslut och invändningar på denna punkt borde ha gjorts tidigare inom ramen för förfarandet för beviljande av gemenskapsmedel. Eftersom kommissionen genom en skrivelse av den 25 juni 1999 underrättade Nederländerna om sin vägran att bevilja gemenskapsmedel och Nederländerna noterade detta utan invändningar (12), ska det beslutet inte längre ifrågasättas inom ramen för förevarande beslut.

(66)

Kommissionen konstaterar emellertid att det i de kriterier som används för att bedöma stödåtgärder mot bakgrund av bestämmelserna om statligt stöd till investeringar hänvisas till samma kriterier som de som används vid bedömningar mot bakgrund av punkt 2.3 i det samlade programdokumentet. De bestämmelser om statligt stöd som är tillämpliga på beviljandet av stöd återfinns i rambestämmelserna, och i punkt 3 b i dessa hänvisas till punkterna 1.2 och 2 i beslut 94/173/EG. I det beslutet behandlas allmänt gemenskapens urvalskriterier för investeringar som berättigar till gemenskapsstöd enligt förordning (EEG) nr 866/90 och rådets förordning (EEG) nr 867/90 av den 29 mars 1990 om förbättring av villkoren för bearbetning och avsättning av skogsbruksprodukter (13). Syftet med det beslutet är att uppnå samstämmighet mellan gemenskapsfinansieringen och medlemsstaternas finansiering. Kommissionen betonar emellertid att den inte tillämpar beslut 94/173/EG som sådant, utan endast i den utsträckning som det hänvisas till det i rambestämmelserna.

VI.3.1 Investeringsstöd

(67)	Kommissionen har granskat stödåtgärden i ljuset av de rambestämmelser som var tillämpliga när stödet beviljades, dvs. den 3 mars 1999.

(68)

Enligt punkt 3 b i rambestämmelserna kan investeringsstöd för att främja de investeringar som anges i punkt 1.2 andra och tredje strecksatserna i bilagan till beslut 94/173/EG inte anses förenligt med den inre marknaden. Även de investeringar som är uteslutna enligt punkt 2 i samma bilaga anses oförenliga med den gemensamma marknaden, om de särskilda villkor som föreskrivs inte är uppfyllda.

(69)

I punkt 2.3 i bilagan till beslut 94/173/EG föreskrivs följande: ”Följande investeringar är undantagna inom sektorn för komjölk och produkter därav:

—

[…]

—	Investeringar avseende följande produkter: smör, vasslepulver, mjölkpulver, smörolja, laktos, kasein och kaseinat.

—

Investeringar i framställning av färska produkter eller ost, med undantag av produktion som innebär en väsentlig innovation i enlighet med utvecklingen av efterfrågan och produkter i fråga om vilka det råder brist på kapacitet och för vilka det har visats att det finns realistiska avsättningsmöjligheter, liksom framställning av produkter med användning av traditionella eller ekologiska metoder enligt definitionen i gemenskapsbestämmelser.

Följande investeringar berörs inte av de förbud som avses i föregående strecksatser, förutsatt att de inte leder till en ökning av kapaciteten:

—	Investeringar för att bringa anläggningar i linje med gemenskapens hygienkrav.

—	Investeringar som gäller miljöskydd.”

(70)	Av det ovanstående följer a priori att investeringsstöd för framställning av färska produkter, såsom i förevarande ärende, inte är förenligt med den inre marknaden, utom om investeringen omfattas av ett av de undantag som anges i punkt 2.3 i bilagan till beslut 94/173/EG.

(71)

Frågan om huruvida något av undantagen i punkt 2.3 i bilagan till beslut 94/173/EG är uppfyllt var en av de huvudsakliga frågor som ställdes i beslutet om att inleda förfarandet. I förevarande beslut granskas därför de tre undantagen: produktion som innebär en väsentlig innovation i enlighet med utvecklingen av efterfrågan, brist på kapacitet och förekomst av realistiska avsättningsmöjligheter samt framställning av produkter med användning av traditionella eller ekologiska metoder enligt definitionen i gemenskapsbestämmelser.

a) Kriteriet produktion som innebär en väsentlig innovation i enlighet med efterfrågan

(72)

Av de handlingar som Nederländerna lämnade till kommissionen 2005 framgår att produktionsprocessen inte var innovativ mot bakgrund av de uppgifter som hade tillhandahållits vid tidpunkten i fråga. Som det anges i beslutet om att inleda förfarandet ansåg IKC att projektet inte var innovativt i sin helhet. Framför allt ansågs det att projektet inte omfattade produktinnovationer, utan endast marknadsinnovationer, och att produktionsprocessen inte var innovativ, men att man använde den modernaste tekniken. Mot bakgrund av att de övriga kriterier som bedömts av IKC var uppfyllda, ansåg IKC emellertid att projektet uppfyllde kriterierna för att beviljas stöd, men att andelen stöd skulle minskas (se ovan skäl 11).

(73)

Frågan är huruvida de uppgifter som Farm Dairy och Nederländerna lämnat sedan förfarandet inleddes kan ifrågasätta den bedömning som gjordes vid granskningen mot bakgrund av kriterierna för bedömning av stöd inom ramen för det samlade programdokumentet. Av dessa uppgifter (se skälen 36–46) framgår att den del som avsåg investeringen i den nya tvålitersförpackningen av polyeten var innovativ i sin helhet och att Farm Dairy var det första företag som tillverkade och saluförde denna produkt på den nederländska marknaden. I rapporten från Farm Dairy om denna aspekt framhävs den innovativa karaktären, och rapporten förefaller trovärdig, eftersom den har sammanställts av en expert inom sektorn som vid tidpunkten i fråga arbetade för en konkurrent till Farm Dairy. I rapporten ifrågasätts inte den bedömning som IKC och jordbruksministeriet gjorde vid den tidpunkten, men den innehåller uppgifter som inte hade överlämnats till kommissionen före beslutet om att inleda förfarandet och som inte nämns i de dokument som tidigare överlämnats till kommissionen. Den nämnda tvålitersförpackningen hade redan haft stora framgångar på den brittiska och den amerikanska marknaden. Farm Dairy var först med att saluföra denna typ av förpackning på marknaden. Farm Dairy var följaktligen en föregångare, eftersom tvålitersförpackningen sedan dess har blivit vanlig i Nederländerna.

(74)

Enligt rättspraxis från Europeiska unionens domstol åligger det kommissionen att beakta de olika uppgifter som lämnas till den samt att begära ytterligare upplysningar från stödmottagaren i syfte att informera sig om alla nödvändiga aspekter för att med fullständig kännedom om alla relevanta omständigheter kunna göra en riktig bedömning när den antar beslutet (14).

(75)

I förevarande fall har kommissionen begärt bekräftelse från Nederländerna av de uppgifter som lämnats av Farm Dairy. Nederländerna har bekräftat uppgifterna från Farm Dairy och har lämnat in tre oberoende dokument (se ovan skälen 51–53) som bevisar den innovativa karaktären hos investeringen i tvålitersförpackningarna. Av den information som tillhandahållits framgår att Nederländerna vid bedömningen av den innovativa karaktären inte beaktade den del av investeringen som avsåg tvålitersförpackningarna, möjligen beroende på att granskningen gjordes på grundval av kriterierna i det samlade programdokumentet och inte specifikt på grundval av de nämnda rambestämmelserna. Vidare har Nederländerna använt sig av oberoende experter som har kunskap om marknaden och det sätt på vilket mjölkprodukterna salufördes. De undersökningar som dessa experter gjort visar att företaget Farm Dairy faktiskt var först med att saluföra denna typ av förpackning på den nederländska marknaden.

(76)	På grundval av de nya uppgifter som lämnats av myndigheterna och Farm Dairy efter det att förfarandet inleddes anser kommissionen att införandet och tillverkningen av tvålitersbehållarna är av innovativ karaktär.

(77)	När det gäller konceptet framställning på beställning är frågeställningen liknande: kan de preciseringar som lämnats av Farm Dairy och Nederländerna påverka den bedömning som kommissionen gjorde när förfarandet inleddes?

(78)

Till skillnad från vad som var fallet med tvålitersförpackningarna beaktades konceptet framställning på beställning av Nederländerna vid bedömningen i samband med ansökan om stöd 1998. Vid den tidpunkten drogs slutsatsen att produktionsprocessen som sådan inte var innovativ, men att man använde den modernaste tekniken och att den bidrog till att minska energiförbrukningen och var mer miljövänlig. Dessa argument anfördes av Nederländerna och Farm Dairy redan i den tidigare skriftväxlingen. Inga ytterligare innovationer har kunnat påvisas när det gäller konceptet framställning på beställning.

(79)

Det bör även granskas huruvida produktionen är förenlig med utvecklingen av efterfrågan, såsom det krävs enligt det första av de undantag som anges i beslut 94/173/EG. Av de uppgifter som lämnats till kommissionen (se ovan skäl 43) framgår det att efterfrågan på dessa produkter främst kom från stormarknaderna och att avtal hade ingåtts med minst fem stormarknader. Kommissionen anser att detta tydligt visar att innovationen är förenlig med utvecklingen av efterfrågan. Detta stöds av den omständigheten att [x], som Nederländerna hänvisat till (se ovan skäl 55), kraftigt har ökat sin omsättning tack vare mjölken från Farm Dairy.

(80)

Sammanfattningsvis anser kommissionen att villkoren i det första undantaget i förevarande fall är uppfyllda när det gäller den del av investeringen som avser tvålitersförpackningarna, eftersom investeringen är av innovativ karaktär och är förenlig med utvecklingen av efterfrågan. På grundval av de uppgifter som har lämnats till kommissionen efter det att det formella granskningsförfarandet inleddes kan kommissionen inte dra slutsatsen att villkoren i det första undantaget inte skulle vara uppfyllda. Det ankommer inte på kommissionen att på eget initiativ undersöka vilka uppgifter som kunde ha lämnats in, men kommissionen måste dels informera sig om alla nödvändiga aspekter, dels grunda sig på de uppgifter som den innehar vid den tidpunkt när den antar beslutet (15). I förevarande fall har kommissionen inlett förfarandet och genom en skrivelse av den 18 september 2009 anmodat Nederländerna att bekräfta vissa av de uppgifter som Farm Dairy lämnat i sina synpunkter. Kommissionen har således använt alla de medel som står till dess förfogande för att erhålla uppgifter från berörda parter eller medlemsstaten. Vidare grundar sig kommissionen i detta beslut på alla de uppgifter som inkommit efter det att förfarandet inleddes. Det har emellertid inte inkommit några uppgifter som visar att den del av investeringen som avser tvålitersförpackningarna inte skulle ha varit innovativ eller överensstämt med utvecklingen av efterfrågan.

(81)

Med beaktande av att de kriterier som anges i rambestämmelserna med hänvisning till beslut 94/173/EG är uppfyllda när det gäller den innovativa karaktären hos investeringen avseende tvålitersförpackningar, men inte för de övriga investeringarna, måste kostnaderna för denna investering isoleras för att bestämma den maximala stödnivån.

(82)

De nederländska myndigheterna har angett att ett belopp på 1 840 000 nederländska gulden (dvs. 834 956 euro) anslogs för den särskilda investeringen avseende tvålitersförpackningar. Dessutom lade de nederländska myndigheterna till kostnaden för en fjärdedel av påfyllningslinjerna, eftersom en av de fyra påfyllningslinjerna skulle användas enbart för påfyllning av tvålitersförpackningar. Detta belopp uppgår till 2 936 250 nederländska gulden (dvs. 1 332 412 euro). Det sammanlagda beloppet uppgår således till 4 776 250 nederländska gulden (dvs. 2 167 367 euro) (se ovan skäl 53). Inga allmänna kostnader (såsom byggnader eller markarbeten) har tagits med i det sammanlagda beloppet.

(83)

Den maximala stödnivån bör således fastställas mot bakgrund av de stödberättigande kostnaderna. Eftersom Flevoland vid tidpunkten för ansökan om investeringsstöd var ett mål 1-område, kan stöd beviljas med upp till 75 % av de stödberättigande kostnaderna. Det stöd som beviljats är på 715 909 euro, vilket utgör mindre än 75 % av de stödberättigande kostnaderna. Den föreslagna investeringen är följaktligen förenlig med bestämmelserna om statligt stöd.

b) Förekomst av avsättningsmöjligheter och brist på kapacitet

(84)	Eftersom villkoren i det första av de undantag som anges i punkt 2.3 i bilagan till beslut 94/173/EG är uppfyllda och detta gör att det beviljade stödet kan godkännas i sin helhet, finns det ingen orsak att undersöka huruvida övriga villkor i undantagen är uppfyllda.

c) Framställning av produkter med användning av traditionella eller ekologiska metoder enligt definitionen i gemenskapsbestämmelserna

(85)

Liksom i punkt b ovan är det inte nödvändigt att bedöma detta tredje undantag, eftersom slutsatsen att stödet i fråga är förenligt kan dras på grundval av bedömningen av det första undantaget. Denna punkt förefaller inte heller relevant avseende investeringsprojektet i fråga, eftersom projektet inte på något sätt avser framställning av produkter med användning av traditionella eller ekologiska metoder.

(86)

Kommissionen har även granskat det aktuella stödet mot bakgrund av artikel 3 d i de ovan nämnda rambestämmelserna, där det anges att kommissionen från fall till fall ska granska varje stödåtgärd som genom tillämpning av rambestämmelserna och lämpliga åtgärder borde uteslutas, men som i princip berättigar till medfinansiering från gemenskapen i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 2328/91 (16). Av skrivelsen från kommissionen till Nederländerna av den 25 juni 1999 framgår att projektet inte kunde finansieras inom ramen för det samlade programdokumentet. Kommissionen anser följaktligen att åtgärden i fråga inte kan omfattas av undantagen i punkt 3 d i de ovan nämnda rambestämmelserna.

VI.3.2 Övriga argument som granskats vid inledandet av förfarandet och som avser förenligheten hos stödet som helhet

(87)

När förfarandet inleddes granskade kommissionen huruvida skadeståndet för skadorna till följd av att stödet inte beviljats kunde utgöra grund för att godkänna investeringen som helhet. I den inledande fasen angav de nederländska myndigheterna att stödet hade beviljats som ersättning för de skador som företaget lidit till följd av myndighetens misstag att först bevilja ett stöd som senare visade sig vara olagligt och eventuellt oförenligt.

(88)

Domstolen har konstaterat att utbetalning av skadestånd och ränta inte utgör stöd (17). Domstolen grundade detta konstaterande på den omständigheten att statligt stöd i rättsligt hänseende väsentligt skiljer sig från de skadestånd som de nationella myndigheterna kan ådömas att betala till enskilda som ersättning för en skada som myndigheterna i fråga orsakat dessa. Utbetalning av skadestånd och ränta innebär därför i princip inte en fördel för mottagaren, eftersom det endast rör sig om ersättning för en rättighet som denne åtnjuter.

(89)

I förevarande fall är det svårt att tala om rätt till skadestånd för stödmottagaren, eftersom denna påstådda rätt från början grundades på ett rättsstridigt agerande från medlemsstatens sida. Enligt fast rättspraxis kan de företag som åtnjuter ett stöd, med hänsyn till att den kontroll av statligt stöd som utövas av kommissionen enligt artikel 108 i EUF-fördraget är av oeftergivlig karaktär, i princip inte ha berättigade förväntningar på att stödet är regelrätt annat än om det har beviljats med iakttagande av det förfarande som avses i den nämnda artikeln. En vaksam ekonomisk aktör ska nämligen i normala fall vara i stånd att försäkra sig om att detta förfarande har iakttagits (18).

(90)

I förevarande fall ska det även påpekas att beviljande av ett skadestånd skulle innebära att förbudet mot att bevilja stöd utan kommissionens godkännande kringgicks. Detta bekräftas för övrigt av den omständigheten att provinsen Flevoland när den angav att stödet i fråga hade beviljats som skadestånd för det misstag som myndigheten begått var fullständigt medveten om att stödet före genomförandet borde ha anmälts till kommissionen för godkännande.

(91)	Kommissionen anser följaktligen att investeringen som helhet inte kan betraktas som förenlig på grundval av den omständigheten att stödet i fråga skulle utgöra skadestånd för skada som stödmottagaren lidit.

VI.3.3 Övriga argument som anförts av Farm Dairy vid inledandet av förfarandet

(92)

Farm Dairy har invänt mot tillämpningen av sammansatt ränta i fall av ett negativt beslut av kommissionen som omfattar krav på återbetalning (se ovan skäl 47). Eftersom kommissionen i detta beslut drar slutsatsen att stödet är förenligt, kommer det olagliga stödet inte att återkrävas och Farm Dairys anmärkningar är därför inte längre relevanta.

VII. Slutsats

(93)

Det statliga stöd som Nederländerna har genomfört till förmån för Farm Dairy är förenligt när det gäller den del av investeringen som avser de nya tvålitersförpackningarna. Det ursprungliga stödbeloppet har därför räknats om i förhållande till denna del av den totala investeringen och av beräkningen framgår att det beviljade stödet är förenligt med kraven i rambestämmelserna för statligt stöd till investeringar för bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter.

(94)	Kommissionen beklagar emellertid att Nederländerna vid genomförandet av det nämnda stödet har åsidosatt artikel 108.3 i EUF-fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det statliga stöd som Nederländerna har genomfört till förmån för Farm Dairy, till ett belopp av 715 909 euro, är förenligt med den inre marknaden.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Konungariket Nederländerna.

Utfärdat i Bryssel den 9 mars 2010.

På kommissionens vägnar

Dacian CIOLOŞ

Ledamot av kommissionen

(1) Med verkan från och med den 1 december 2009 har artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget ersatts av artikel 107 respektive artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Innehållet i bestämmelserna är dock i sak oförändrat. I detta beslut bör hänvisningar till artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget i förekommande fall förstås som hänvisningar till artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget.

(2) EGT L 10, 13.1.2001, s. 20.

(3) EUT C 87, 16.4.2009, s. 5.

(4) EGT C 29, 2.2.1996, s. 4.

(5) EGT L 79, 23.3.1994, s. 29.

(6) Sekretessbelagda uppgifter.

(7) EGT L 91, 6.4.1990, s. 1.

(8) TNO är en oberoende forskningsorganisation som arbetar med att göra vetenskaplig forskning tillämplig, i syfte att öka den innovativa potentialen hos företag och offentliga myndigheter (www.tno.nl).

(9) EGT L 148, 28.6.1968, s. 13.

(10) Enligt domstolens rättspraxis utgör en förbättring av ett företags konkurrensställning till följd av ett statligt stöd i allmänhet ett bevis på att konkurrensen har snedvridits i förhållande till övriga företag som inte har erhållit liknande stöd (mål C-730/79, REG 1980, s. 2671, punkterna 11 och 12). När det gäller förekomsten av gemenskapsintern handel på marknaden för mjölk, se ovan skälen 44, 45 och 55, vilka kommissionen anser vara välgrundade.

(11) EGT L 83, 27.3.1999, s. 1.

(12) I sin skrivelse av den 15 juli 1999 till provinsen Flevoland angav jordbruksministeriet de facto att projektet inte hade godkänts av kommissionen och att jordbruksministeriet av denna anledning vägrade att bevilja finansiering.

(13) EGT L 91, 6.4.1990, s. 7.

(14) Förstainstansrättens dom av den 9 september 2009 i mål T-369/06, Holland Malt mot kommissionen, punkt 195 (ännu ej publicerad).

(15) Mål T-369/06, punkterna 195–198 (se ovannämnda fotnot).

(16) EGT L 218, 6.8.1991, s. 1.

(17) Domstolens dom av den 27 september 1988 i de förenade målen 106/87-120/87, Asteris m.fl. mot Republiken Grekland och Europeiska ekonomiska gemenskapen (REG 1988, s. I-5515).

(18) Domstolens dom av den 14 januari 1997 i mål C-169/95, Spanien mot kommissionen (REG 1997, s. I-135).

12.5.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/56

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 6 maj 2010

om ändring av delarna 1 och 2 i bilaga E till rådets direktiv 92/65/EEG vad gäller förlagorna till hälsointyg för djur från anläggningar och för bin och humlor

[delgivet med nr K(2010) 2624]

(Text av betydelse för EES)

(2010/270/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 92/65/EEG av den 13 juli 1992 om fastställande av djurhälsokrav i handeln inom och importen till gemenskapen av djur, sperma, ägg (ova) och embryon som inte faller under de krav som fastställs i de specifika gemenskapsregler som avses i bilaga A.I till direktiv 90/425/EEG (1), särskilt artikel 22 första stycket, och

av följande skäl:

(1)	I artikel 10 i direktiv 92/65/EEG fastställs djurhälsokraven vid handel med hundar, katter och illrar.

(2)	I del 1 i bilaga E till det direktivet fastställs förlagan till hälsointyg för handel med djur från anläggningar, inbegripet hundar, katter och illrar.

(3)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 998/2003 (2) fastställs de djurhälsovillkor som ska uppfyllas vid transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte samt de regler som ska gälla för kontroll av sådana transporter. Den är tillämplig på transporter mellan medlemsstater eller från tredjeländer av sällskapsdjur av de arter som anges i bilaga I till den förordningen. Hundar, katter och illrar anges i delarna A och B i den bilagan.

(4)	De krav som fastställs i förordning (EG) nr 998/2003 varierar beroende på bestämmelsemedlemsstat och på ursprungsmedlemsstat eller ursprungstredjeland.

(5)	De tredjeländer som tillämpar regler om transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte som minst motsvarar reglerna i förordning (EG) nr 998/2003 anges i del B avsnitt 2 i bilaga II till den förordningen.

(6)

För att undvika att kommersiella transporter olagligt kamoufleras som transporter av sällskapsdjur utan kommersiellt syfte i den mening som avses i förordning (EG) nr 998/2003, anges i artikel 12 första stycket led b i den förordningen att de krav och kontroller som fastställs i direktiv 92/65/EEG ska gälla för transport av fler än fem sällskapsdjur om djuren transporteras till unionen från andra tredjeländer än de som anges i del B avsnitt 2 i bilaga II till den förordningen.

(7)

Därutöver fastställs i kommissionens förordning (EU) nr 388/2010 av den 6 maj 2010 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 998/2003 vad gäller det högsta antalet sällskapsdjur av vissa arter som får transporteras utan kommersiellt syfte (3) att de krav och kontroller som avses i artikel 12 första stycket led b i förordning (EG) nr 998/2003 även ska gälla för transport av sällskapshundar, sällskapskatter och sällskapsillrar, om det totala antalet djur som transporteras till en medlemsstat från en annan medlemsstat eller ett tredjeland som anges i del B avsnitt 2 i bilaga II till den förordningen är större än fem.

(8)	I förordning (EG) nr 998/2003 föreskrivs även att transporter av hundar, katter och illrar utan kommersiellt syfte till Irland, Malta, Sverige och Förenade kungariket under en övergångsperiod ska uppfylla vissa ytterligare krav.

(9)	Direktiv 92/65/EEG hänvisar till dessa ytterligare krav endast i fråga om handel med hundar, katter och illrar som är avsedda för Irland, Sverige eller Förenade kungariket.

(10)	Förlagorna till intygen för handel inom unionen bör anpassas till det integrerade veterinärdatasystemet Traces, som utvecklades i enlighet med kommissionens beslut 2003/623/EG (4).

(11)

För att säkerställa att kraven på och kontrollerna av transporter av fler än fem sällskapshundar, sällskapskatter och sällskapsillrar utan kommersiellt syfte till samtliga medlemsstater, inklusive Malta, tillämpas på ett enhetligt sätt måste förlagorna till hälsointyg i del 1 i bilaga E till direktiv 92/65/EEG anpassas.

(12)	Vidare fastställs i del 2 i bilaga E till direktiv 92/65/EEG förlagan till hälsointyg för handel med levande bin (Apis mellifera) och humlor (Bombus spp.) inom unionen.

(13)

I intyget fastställs djurhälsokrav i fråga om amerikansk yngelröta för både bin och humlor. Enligt kraven är transporter av bin och humlor endast tillåtna från områden som är fria från sjukdomen. Vid utbrott föreskrivs ett transportförbud på 30 dagar som gäller i ett område inom en radie av 3 km kring utbrottet.

(14)

Humlor odlas dock i de flesta fall i installationer som är isolerade från den omgivande miljön och som kontrolleras regelbundet av den behöriga myndigheten och undersöks för förekomst av sjukdomen. Till skillnad från vad som gäller för samhällen ute i det fria är det inte troligt att de anläggningar som erkänts av den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten och står under myndighetens tillsyn drabbas av amerikansk yngelröta innanför den radie av 3 km som fastställs i del 2 i bilaga E.

(15)	Förlagan till hälsointyg för handel inom unionen med levande bin och humlor bör därför ändras för att införa särskilda djurhälsokrav i fråga om odling av humlor i installationer som är isolerade från den omgivande miljön.

(16)	Delarna 1 och 2 i bilaga E till direktiv 92/65/EEG bör därför ändras i enlighet med detta.

(17)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga E till direktiv 92/65/EEG ska ändras i enlighet med bilagan till detta beslut.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 6 maj 2010.

På kommissionens vägnar

John DALLI

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 268, 14.9.1992, s. 54.

(2) EUT L 146, 13.6.2003, s. 1.

(3) EUT L 114, 7.5.2010, s. 3.

(4) EUT L 216, 28.8.2003, s. 58.

BILAGA

Bilaga E till direktiv 92/65/EEG ska ändras på följande sätt:

1.	Del 1 ska ersättas med följande: ”Del 1 – Hälsointyg för handel med djur från anläggningar (hov- och klövdjur, fåglar, hardjur, hundar, katter och illrar) 92/65 EI

2.	Del 2 ska ersättas med följande: ”Del 2 – Hälsointyg för handel med bin och humlor 92/65 EII

12.5.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/63

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 11 maj 2010

om ändring av bilaga II till beslut 2008/185/EG för att föra in Irland i förteckningen över regioner som genomför godkända nationella kontrollprogram för bekämpning av Aujeszkys sjukdom

[delgivet med nr K(2010) 2983]

(Text av betydelse för EES)

(2010/271/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 om djurhälsoproblem som påverkar handeln med nötkreatur och svin (1) inom gemenskapen, särskilt artikel 9.2, och

av följande skäl:

(1)	I direktiv 64/432/EEG fastställs de regler som ska tillämpas på handeln med nötkreatur och svin inom gemenskapen. I artikel 9 i direktivet anges kriterierna för godkännande av obligatoriska nationella kontrollprogram för bekämpning av vissa smittsamma sjukdomar, däribland Aujeszkys sjukdom.

(2)

I kommissionens beslut 2008/185/EG av den 21 februari 2008 om tilläggsgarantier avseende Aujeszkys sjukdom i handeln med svin inom gemenskapen och kriterier för vilka uppgifter som ska lämnas om denna sjukdom (2) anges tilläggsgarantierna för förflyttning av svin mellan medlemsstater. Dessa garantier är kopplade till klassificeringen av medlemsstaterna beroende på deras status när det gäller sjukdomen.

(3)	I bilaga II till beslut 2008/185/EG förtecknas de medlemsstater och regioner i medlemsstater som genomför godkända nationella kontrollprogram för bekämpning av Aujeszkys sjukdom.

(4)	Irland har till kommissionen lämnat dokumentation som styrker medlemsstatens status när det gäller Aujeszkys sjukdom. Ett nationellt kontrollprogram för bekämpning av Aujeszkys sjukdom genomförs på Irland sedan flera år tillbaka.

(5)	Kommissionen har undersökt den dokumentation som Irland överlämnat och funnit att det nationella bekämpningsprogrammet i medlemsstaten uppfyller kraven i artikel 9.1 i direktiv 64/432/EEG. Irland bör därmed föras in i förteckningen i bilaga II till beslut 2008/185/EG.

(6)	För tydlighetens skull är det nödvändigt att göra vissa mindre ändringar i uppgifterna om Spanien i förteckningen i bilaga II till beslut 2008/185/EG.

(7)	Bilaga II till beslut 2008/185/EG bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilaga II till beslut 2008/185/EG ska ersättas med texten i bilagan till det här beslutet.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 11 maj 2010.

På kommissionens vägnar

John DALLI

Ledamot av kommissionen

(1) EGT 121, 29.7.1964, s. 1977/64.

(2) EUT L 59, 4.3.2008, s. 19.

BILAGA

”BILAGA II

Medlemsstater eller regioner i medlemsstater där nationella kontrollprogram för bekämpning av Aujeszkys sjukdom förekommer

ISO-kod	Medlemsstat	Regioner
BE	Belgien	Alla regioner
ES	Spanien	De autonoma regionerna Galicien, Baskien, Asturien, Kantabrien, Navarra och Rioja Provinserna León, Zamora, Palencia, Burgos, Valladolid och Ávila i den autonoma regionen Kastilien-León Provinsen Las Palmas i den autonoma regionen Kanarieöarna
HU	Ungern	Alla regioner
IE	Irland	Alla regioner
IT	Italien	Provinsen Bolzano
UK	Förenade kungariket	Alla regioner på Nordirland”

12.5.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/65

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE

av den 21 april 2010

om TARGET2-Securities

(ECB/2010/2)

(2010/272/EU)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.2 första strecksatsen i detta,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan), särskilt artiklarna 3.1, 12.1, 17, 18 och 22, och

av följande skäl:

(1)

Den 6 juli 2006 beslutade ECB-rådet att tillsammans med värdepapperscentraler och andra marknadsaktörer undersöka möjligheten att upprätta en ny tjänst i Eurosystemet som avvecklar värdepapper i centralbankspengar och som ska få namnet TARGET2-Securities (T2S). Som en del av arbetsuppgifterna enligt artiklarna 17, 18 och 22 i ECBS-stadgan vill Eurosystemet med T2S tillhandahålla en tjänst som underlättar integrationen av transaktionsavveckling genom att den möjliggör grundläggande, neutral och gränslös kontant- och värdepappersavveckling i Europa så att värdepapperscentraler kan tillhandahålla sina kunder harmoniserade och standardiserade avvecklingstjänster i centralbankspengar med leverans mot betalning i en tekniskt integrerad miljö. Eftersom tillhandahållandet av centralbankspengar är en av Eurosystemets huvuduppgifter är T2S till sitt väsen en offentlig tjänst. Inom ramen för T2S kommer de nationella centralbankerna inom euroområdet att erbjuda tjänster som rör hanteringen av säkerheter samt avveckling i centralbankspengar.

(2)

Enligt artikel 22 i ECBS-stadgan har Eurosystemet i uppdrag att ”säkerställa effektiva och sunda clearing- och betalningssystem inom unionen”. Avveckling i centralbankspengar förhindrar dessutom likviditetsrisker och är därför viktig för en sund transaktionsavveckling av värdepapper samt för hela finansmarknaden.

(3)

Den 17 juli 2008 beslutade ECB-rådet att lansera T2S-projektet och tillhandahålla de resurser som behövs fram till dess att projektet fullbordats. På grundval av ett erbjudande från Deutsche Bundesbank, Banco de España, Banque de France och Banca d’Italia (nedan tillsammans kallade de fyra centralbankerna) beslutade ECB-rådet även att T2S ska utvecklas och drivas av de fyra centralbankerna.

(4)

ECB-rådet antog beslut ECB/2009/9 av den 19 mars 2009 om att inrätta en styrelse för TARGET2-Securities (1) som ett väl fungerande ledningsorgan inom Eurosystemet, som för ECB-rådets räkning ska ta fram förslag om viktiga strategiska frågor och utföra uppgifter av rent teknisk karaktär. Mandatet för T2S-styrelsen, som framgår av bilagan till beslut ECB/2009/6, utgör en av hörnstenarna för ledningen av T2S. Samtidigt anförtroddes styrelsen för T2S vissa genomförandeuppgifter av centralbankerna i Eurosystemet, så att styrelsen kan arbeta obehindrat och agera å hela Eurosystemets vägnar.

(5)

I denna riktlinje fastställs den grundläggande strukturen för T2S-programmet under specifikations- och utvecklingsfasen. Den är resultatet av de tidigare nämnda besluten från ECB-rådet och specificerar framför allt rollerna och ansvarsområdena för T2S-styrelsen och de fyra centralbankerna samt deras inbördes förhållande. I takt med att T2S-programmet vidareutvecklas kommer den här riktlinjen att kompletteras med ytterligare rättsakter och avtal för vilka ECB-rådet har det slutliga ansvaret.

(6)

I enlighet med ECB-rådets ovan nämnda beslut ska T2S-programmet omfattas av tre olika ledningsnivåer. På den första nivån fattas slutliga beslut avseende T2S av ECB-rådet, som har det övergripande ansvaret för T2S-programmet och som enligt artikel 8 i ECBS-stadgan är beslutsfattare för hela Eurosystemet. På den andra nivån har styrelsen för T2S inrättats för att bistå ECB:s beslutande organ när det gäller att framgångsrikt genomföra T2S-programmet enligt tidsplanen. Den tredje nivån slutligen utgörs av de fyra centralbankerna.

(7)

Eftersom T2S-tjänsterna riktar sig till värdepapperscentraler är det viktigt att strukturera relationen till dessa under utvecklings-, övergångs- samt driftsfasen för T2S. En kontaktgrupp för värdepapperscentralerna kommer att bildas för detta syfte. Nationella användargrupper är forum för kommunikation och samarbete med leverantörer och användare av värdepappersavvecklingstjänster på en nationell marknad. Den rådgivande gruppen för T2S fungerar som en kommunikations- och interaktionskanal mellan Eurosystemet och externa T2S-parter.

(8)

T2S är ingen kommersiell verksamhet och har inte till syfte att konkurrera med värdepapperscentraler eller andra marknadsaktörer. Syftet med finansieringssystemet för T2S är visserligen att få full kostnadstäckning, men T2S-tjänsterna tillhandahålls inte i vinstsyfte. Ett internt beslut kommer att fattas om Eurosystemets totala investering i T2S, medan full kostnadstäckning kommer att eftersträvas när beslut ska fattas om prissättningen av T2S-tjänster. Eurosystemet bör strikt tillämpa konkurrensneutrala lösningar gentemot värdepapperscentralerna och ska eftersträva att alla värdepapperscentraler som väljer att flytta över sin avvecklingsplattform till T2S behandlas likvärdigt.

(9)

T2S är en teknisk plattform som inte enbart kommer att användas för avveckling i euro, utan även ska vara öppen för nationella centralbanker utanför euroområdet samt andra centralbanker som önskar delta genom att göra sin valuta tillgänglig för avveckling i centralbankspengar i T2S i enlighet med denna riktlinje.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVSNITT I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte och omfattning

1. T2S ska baseras på en gemensam teknisk plattform som integreras med centralbankernas system för bruttoavveckling i realtid. Det ska vara en tjänst som tillhandahålls av Eurosystemet till värdepapperscentralerna och som möjliggör grundläggande, neutral och gränslös avveckling av värdepapperstransaktioner i centralbankspengar med leverans mot betalning.

2. I denna riktlinje anges vilka regler som gäller för ledningen av T2S-programmet. Här fastställs också huvuddragen i T2S-programmet, roller och ansvarsområden för T2S-styrelsen och de fyra centralbankerna samt deras inbördes relationer under specifikations- och utvecklingsfasen. Här anges även vilka huvudsakliga beslut som ska fattas av ECB-rådet i fråga om T2S. I denna riktlinje fastställs vidare de grundläggande principerna för T2S när det gäller a) finansieringssystem, rättigheter och garantier, b) hur värdepapperscentralernas tillträde samt avtal med värdepapperscentralerna ska upprättas, c) hur andra valutor än euron kan bli godkända att användas i T2S samt d) T2S-programmets utveckling.

Artikel 2

Definitioner

I denna riktlinje gäller följande definitioner:

— värdepapperscentral: en enhet som a) möjliggör att värdepapperstransaktioner hanteras och avvecklas genom kontoföring, b) tillhandahåller förvaringstjänster, dvs. hanterar bolagshändelser och inlösen, samt c) spelar en aktiv roll för att säkerställa integriteten vid värdepappersemissioner.

— leverans mot betalning: en mekanism som kopplar samman en överföring av värdepapper och en betalning på ett sådant sätt att leveransen av värdepapperna endast sker om betalning erläggs.

— nationell centralbank i euroområdet: en nationell centralbank i en medlemsstat som har euron som valuta.

— centralbank i Eurosystemet: beroende på omständigheterna antingen en nationell centralbank i euroområdet eller ECB.

— ramavtal: det avtal som ingås av en värdepapperscentral och Eurosystemet avseende utvecklings- och driftsfasen.

— allmänna funktionsspecifikationer (GFS): en allmän beskrivning av de funktioner som ska tas fram för att uppfylla användarkraven för T2S. Dessa kommer att omfatta bl.a. den funktionella uppbyggnaden (domäner, moduler och interaktion), de konceptuella modellerna, datamodellerna eller de olika dataflödena.

— nivå 2/nivå 3-avtal: det leverans- och driftsavtal som förhandlas mellan styrelsen för T2S och de fyra centralbankerna, som godkänns av ECB-rådet och som därefter undertecknas av centralbankerna i Eurosystemet och de fyra centralbankerna. Avtalet innehåller ytterligare information om uppgifter och ansvarsområden för de fyra centralbankerna, styrelsen för T2S och centralbankerna i Eurosystemet.

— medlemsstat: ett land som är medlem i Europeiska unionen.

— nationell centralbank utanför euroområdet: en nationell centralbank i en medlemsstat som inte har euron som valuta.

— driftsfas: den tidsperiod som inleds när den första värdepapperscentralen har övergått till att använda T2S.

— annan centralbank: en centralbank i ett land utanför EU.

— betalningsplan: en plan som anger när de olika delbeloppen som utgör ersättningen till de fyra centralbankerna ska betalas ut.

— avtal om servicenivå: både det avtal som anger vilken servicenivå som de fyra centralbankerna ska tillhandahålla Eurosystemet samt det avtal som anger vilken servicenivå som Eurosystemet ska tillhandahålla värdepapperscentralerna i fråga om T2S.

— specifikations- och utvecklingsfas: den tidsperiod som inleds i och med ECB-rådets godkännande av användarkravsdokumentet och som upphör i och med att driftsfasen inleds.

— T2S-programvara: den programvara som utvecklas och administreras av de fyra centralbankerna för Eurosystemets räkning så att Eurosystemet kan tillhandahålla T2S-tjänster på T2S-plattformen.

— förfarande för förändrings- och versionshantering av T2S: en uppsättning regler och förfaranden som ska tillämpas när en förändring av T2S-tjänster initieras.

— finansieringsramen för T2S: den övre gräns för totalkostnaderna för T2S som ska ersättas. Finansieringsramen för T2S anger a) det maxbelopp som de deltagande nationella centralbankerna ska betala för T2S, b) det belopp som de fyra centralbankerna erhåller från de deltagande nationella centralbankerna vid leverans, med beaktande av betalningsplanen.

— T2S-plattform: avser i denna riktlinje, och utan hinder av hur termen används i annan T2S-relaterad dokumentation, hårdvaran och alla programvarukomponenter (dvs. all programvara som används utom T2S-programvaran) som krävs för att driva T2S-programvaran.

— T2S-program: de åtgärder och förväntade resultat som krävs för att utveckla T2S fram till dess att alla värdepapperscentraler som ingått ramavtalet med Eurosystemet helt övergått till T2S.

— styrelsen för T2S: ett ledningsorgan inom Eurosystemet som har inrättats i enlighet med beslut ECB/2009/6 som har till uppgift att för ECB-rådets räkning ta fram förslag om viktiga strategiska frågor och utföra uppgifter av teknisk karaktär i fråga om T2S.

— T2S-projektkonto: det T2S-konto som används för att samla och fördela delbetalningar, ersättningar och avgifter. Projektkontot kan ha underkonton för att skilja olika kassaflöden åt. Kontot är inte av budgetkaraktär.

— T2S-tjänster: tjänster som Eurosystemet ska tillhandahålla värdepapperscentraler på basis av ramavtalet för T2S.

— T2S-användare: juridiska personer som, inom ramen för T2S, har ingått ett avtal med en värdepapperscentral som i sin tur har ingått ramavtalet med Eurosystemet. Detta omfattar även betalningsbanker som har ingått ett avtal med centralbanker och tillhandahåller likviditet på ett särskilt T2S-konto för likvida medel via ett konto i ett system för bruttoavveckling av betalningar i realtid till ett finansinstitut som genomför avveckling i T2S.

— detaljerade funktionsspecifikationer för användare (UDFS): en detaljerad beskrivning av de funktioner som styr de externa dataflödena inom T2S (från tillämpning till tillämpning). Specifikationerna ska innehålla den information som krävs för att användarna ska kunna anpassa eller utveckla sitt interna informationssystem inför anslutningen till T2S.

— användarhandbok: dokument i vilket det beskrivs hur T2S-användare kan använda ett antal programfunktioner inom T2S som är tillgängliga användare-till-applikation (skärmbaserat).

— användarkravsdokument (URD): dokument som innehåller användarkraven för T2S i enlighet med vad som offentliggjordes av ECB den 3 juli 2008 och som därefter kan ändras inom ramen för T2S-förfarandet för förändrings- och versionshantering.

AVSNITT II

LEDNING AV T2S-PROGRAMMET

Artikel 3

Ledningsnivåer

T2S-programmet ska omfattas av tre ledningsnivåer, som beskrivs i detta avsnitt av riktlinjen. Nivå 1 ska utgöras av ECB-rådet, nivå 2 av styrelsen för T2S och nivå 3 av de fyra centralbankerna.

Artikel 4

ECB-rådet

1. ECB-rådet ska ansvara för ledningen, den övergripande administrationen och kontrollen av T2S-programmet. Det ska även ansvara för slutliga beslut som rör T2S-programmet samt besluta om fördelningen av arbetsuppgifter som inte specifikt hänför sig till nivåerna 2 och 3.

2. ECB-rådet ska särskilt ha följande mandat:

Ansvara för ledningen av T2S-programmet under följande aktiviteter:

i)	Beslut i alla frågor som rör ledningen av T2S och ansvar för det övergripande T2S-programmet, vilket innebär att ECB-rådet fattar det slutliga avgörandet vid eventuella tvister.

ii)	Ad hoc-beslut om arbetsuppgifter som ska utföras av styrelsen för T2S eller de fyra centralbankerna.

iii)	Delegering av senare eller tillkommande specifika arbetsuppgifter som rör T2S-programmet till styrelsen för T2S och/eller till de fyra centralbankerna samt fastställande av vilka beslut i anslutning till detta som ska vara förbehållna ECB-rådet.

iv)	Antagande av eventuella beslut som rör T2S-styrelsens organisation.

b)	Hantera förfrågningar från ledamöter av den rådgivande gruppen för T2S, som läggs fram i enlighet med bestämmelserna för den rådgivande gruppen för T2S.

Besluta om det grundläggande finansieringssystemet för T2S, dvs.:

i)	Prissättningspolicyn för T2S-tjänster.

ii)	Kostnadsmetoden för T2S.

iii)	De ekonomiska arrangemangen enligt artikel 12.

d)	Besluta om tillträdeskrav för värdepapperscentralerna.

e)	Validera och godkänna T2S-programplanen, följa T2S-programmets utveckling samt besluta om åtgärder för att minska eventuella förseningar i genomförandet av T2S.

Besluta om de grundläggande operativa aspekterna av T2S, dvs.:

i)	Driftsramen för T2S, inklusive strategin för incident- och krishantering.

ii)	T2S-ramverket för informationssäkerhet.

iii)	T2S-förfarandet för förändrings- och versionshantering.

iv)	Strategin för testning av T2S.

v)	Strategin för övergången till T2S.

vi)	Ramverket för riskhantering inom T2S.

Godkänna den grundläggande avtalsrättsliga ramen, dvs.:

i)	Avtal mellan nivåerna 2 och 3.

ii)	Avtal om servicenivå som förhandlas mellan styrelsen för T2S och värdepapperscentralerna och centralbankerna i Eurosystemet samt med de fyra centralbankerna.

iii)	Avtal med värdepapperscentralerna som förhandlas mellan å ena sidan styrelsen för T2S och centralbankerna i Eurosystemet och å andra sidan värdepapperscentralerna.

iv)	Avtal med nationella centralbanker utanför euroområdet, andra centralbanker eller andra behöriga monetära myndigheter, inklusive respektive avtal om servicenivå.

h)	Ansvara för att lämpliga åtgärder vidtas i syfte att säkerställa att tillsynsregler och -principer efterlevs.

i)	Besluta om vilket datum som värdepapperscentralerna ska inleda övergången till T2S.

Artikel 5

Styrelsen för T2S

1. Sammansättning och mandat för styrelsen för T2S fastställs i beslut ECB/2009/6. Styrelsen för T2S ska ansvara för de arbetsuppgifter som ska utföras av nivå 2 inom de allmänna ramar som fastställts av ECB-rådet.

2. I mandatet för styrelsen för T2S ingår även att

a)	diskutera och godkänna de allmänna funktionsspecifikationerna (GFS), de detaljerade funktionsspecifikationerna för användare (UDFS) och användarhandböckerna,

b)	genomföra driftsramen för T2S, inklusive strategin för incident- och krishantering, inom ramen för de parametrar som har fastställts av ECB-rådet,

c)	förhandla om de avtal om valutasamarbete som avses i artikel 18.1 och 18.2,

d)	tillhandahålla information till relevanta behöriga reglerings- och tillsynsmyndigheter,

e)	förhandla nivå 2/nivå 3-avtal med de fyra centralbankerna, för godkännande av ECB-rådet.

Artikel 6

De fyra centralbankerna

1. De fyra centralbankerna ska ansvara för utveckling och drift av T2S samt informera styrelsen för T2S om sin interna organisation och arbetsfördelning.

De fyra centralbankerna ska framför allt utföra följande uppgifter:

a)	På grundval av användarkravsdokumentet och under vägledning av styrelsen för T2S utarbeta de allmänna funktionsspecifikationerna (GFS), de detaljerade funktionsspecifikationerna för användare (UDFS) och användarhandböckerna i enlighet med T2S-programplanen.

Utveckla och skapa T2S för Eurosystemets räkning och tillhandahålla de tekniska komponenterna till T2S-plattformen i enlighet med T2S-programplanen, användarkravsdokumentet, de allmänna funktionsspecifikationerna (GFS) och de detaljerade funktionsspecifikationerna för användare (UDFS) samt andra specifikationer och servicenivåer.

c)	Göra T2S tillgängligt för styrelsen för T2S i enlighet med godkänd tidplan och godkända specifikationer och servicenivåer.

Inlämna följande till styrelsen för T2S avseende de ekonomiska arrangemangen för T2S enligt artikel 12:

i)	En beräkning av kostnaderna för utveckling och drift av T2S, i en sådan form att den kan bedömas och/eller granskas av relevanta kommittéer inom ECBS/Eurosystemet och/eller externa revisorer.

ii)	Ett ekonomiskt anbud, där det även anges vilken typ, betalningsplan samt tidsperiod som omfattas.

e)	Införskaffa alla licenser som krävs för att skapa och driva T2S och för att göra det möjligt för Eurosystemet att tillhandahålla T2S-tjänster till värdepapperscentralerna.

f)	Genomföra förändringar i T2S i enlighet med förfarandet för förändrings- och versionshantering av T2S.

g)	Inom sitt behörighetsområde svara på frågor som har ställts av ECB-rådet eller styrelsen för T2S.

h)	Tillhandahålla utbildning samt tekniskt och operativt stöd vid tester och övergång under samordning av styrelsen för T2S.

i)	Förhandla nivå 2/nivå 3-avtal med styrelsen för T2S.

2. De fyra centralbankerna ska vara solidariskt ansvariga gentemot Eurosystemet när det gäller utförandet av sina uppgifter. Ansvaret ska omfatta bedrägeri, avsiktlig försummelse och grov vårdslöshet. Ansvarsfrågorna ska specificeras närmare i nivå 2/nivå 3-avtalet.

3. Om de fyra centralbankerna lägger ut dessa arbetsuppgifter på externa leverantörer, ska detta inte påverka deras ansvar gentemot Eurosystemet och andra aktörer samt ske så att det är öppet för insyn för styrelsen för T2S.

Artikel 7

Förbindelser med externa aktörer

1. Den rådgivande gruppen för T2S fungerar som en kommunikations- och interaktionskanal mellan Eurosystemet och externa T2S-parter. Den rådgivande gruppen för T2S ska rapportera till styrelsen för T2S och får i undantagsfall underrätta ECB-rådet om olika frågor.

Den rådgivande gruppen för T2S ska ledas av ordföranden i styrelsen för T2S. Sammansättning och mandat för den rådgivande gruppen för T2S fastställs i bilagan till denna riktlinje.

Den rådgivande gruppen ska fullgöra sin uppgift enligt den arbetsordning som har godkänts av ECB-rådet.

2. Kontaktgruppen för värdepapperscentralerna fungerar som en kommunikations- och interaktionskanal med värdepapperscentralerna. Den ska göra det lättare att utarbeta och förhandla ramavtalet mellan å ena sidan Eurosystemet och å andra sidan de värdepapperscentraler som vill delta i T2S. Kontaktgruppen för värdepapperscentralerna ska ledas av ordföranden i styrelsen för T2S. Sammansättning och mandat för kontaktgruppen för värdepapperscentralerna fastställs i bilagan.

3. Nationella användargrupper fungerar som en kommunikations- och interaktionskanal med leverantörer och användare av värdepappersavvecklingstjänster på en nationell marknad med syftet att stödja utvecklingen och genomförandet av T2S samt bedöma hur T2S påverkar de nationella marknaderna. De nationella användargrupperna ska ledas av respektive nationella centralbank. Sammansättning och mandat för de nationella användargrupperna fastställs i bilagan.

Artikel 8

God förvaltning

1. För att undvika intressekonflikter mellan Eurosystemets tjänsteleverantörs- och kontrollfunktioner inom T2S ska centralbankerna i Eurosystemet säkerställa följande:

I enlighet med vad som framgår av arbetsordningen för styrelsen för T2S, vilken har godkänts av ECB-rådet får ledamöterna i styrelsen för T2S inte delta i någon typ av tillsynsverksamhet som deras respektive centralbank utför i förhållande till T2S. De får inte vara ledamöter i kommittén för betalnings- och avvecklingssystem (PSSC), IT-kommittén (ITC) eller Eurosystemets styrkommitté för IT-frågor (EISC).

b)	Det ska göras åtskillnad mellan tillsynen över T2S och den operativa verksamheten inom T2S.

2. Styrelsen för T2S ska omfattas av rapporteringsskyldigheter, kontroll och revision i enlighet med vad som fastställs i denna riktlinje. Revision som rör utveckling, drift och kostnad i fråga om T2S ska initieras och utföras på basis av de principer och arrangemang som framgår av ECB-rådets ECBS-revisionsriktlinjer som gäller när den aktuella revisionen äger rum.

Artikel 9

Samarbete och information

1. De fyra centralbankerna och styrelsen för T2S ska samarbeta med varandra, utbyta information och ge varandra tekniskt och annat stöd under arbetet med att utveckla T2S-programmet.

2. De fyra centralbankerna, de andra centralbankerna i Eurosystemet och styrelsen för T2S ska omedelbart informera varandra om alla aspekter som skulle kunna påverka utvecklings- och uppbyggnadsarbetet av T2S i väsentlig grad och ska arbeta för att minska varje sådan risk.

3. Styrelsen för T2S ska kvartalsvis rapportera till ECB-rådet om hur T2S-programmet utvecklas. Utkast till rapporter ska sändas till PSSC och EISC för synpunkter innan de lämnas till ECB-rådet via direktionen.

4. Styrelsen för T2S ska informera PSSC:s ledamöter om dagordning, mötesreferat och annan relevant dokumentation från mötena för att dessa ledamöter vid behov ska kunna inkomma med synpunkter.

5. Styrelsen för T2S får samråda med behöriga kommittéer i ECBS och omvänt, om detta krävs.

6. De fyra centralbankerna ska lämna regelbundna rapporter om T2S-programmet till styrelsen för T2S.

7. Innehåll och detaljerat förfarande när det gäller rapporteringsskyldigheterna för styrelsen för T2S och de fyra centralbankerna fastställs i nivå 2/nivå 3-avtalet.

AVSNITT III

FINANSIERINGSSYSTEM

Artikel 10

Prissättningspolicy

1. Prissättningspolicyn för T2S ska följa de grundläggande principerna om icke-vinstdrivande verksamhet, full kostnadstäckning och konkurrensneutrala lösningar gentemot värdepapperscentralerna.

2. Inom sex månader efter det att denna riktlinje har antagits ska styrelsen för T2S lägga fram ett förslag för ECB-rådet om prissättningspolicyn för T2S-tjänster, inklusive allmänna förfaranden, samt en rapport om i vilken grad T2S uppfyller målet om icke-vinstdrivande verksamhet och full kostnadstäckning, inklusive en bedömning av eventuella resulterande finansiella risker som Eurosystemet kan utsättas för. Prissättningspolicyn ska diskuteras med värdepapperscentraler och användare innan den lämnas till ECB-rådet.

Artikel 11

Kostnads- och redovisningsmetod

1. Om inte ECB-rådet beslutar något annat ska T2S omfattas av Eurosystemets gemensamma kostnadsmetod och riktlinje ECB/2006/16 av den 10 november 2006 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (2).

2. Styrelsen för T2S ska på ett mycket tidigt stadium involvera relevanta kommittéer inom ECBS/Eurosystemet för att kontrollera

a)	att Eurosystemets gemensamma kostnadsmetod i samband med kostnadsberäkningar för T2S och beräkning av årliga T2S-kostnader använts på ett korrekt sätt, och

b)	att ECB:s riktlinje ECB/2006/16 tillämpats korrekt av ECB och de fyra centralbankerna i samband med redovisningen av T2S kostnader och tillgångar.

Artikel 12

Ekonomiska arrangemang

1. Styrelsen för T2S ska till ECB-rådet inlämna ett budgetförslag för T2S som inkluderar kostnaderna för T2S, dvs. de fyra centralbankernas och ECB:s kostnader för att utveckla, underhålla och driva T2S.

2. Förslaget ska även innehålla

a)	typ av erbjudande,

b)	betalningsplan,

c)	tidsperiod som omfattas,

d)	mekanism för att dela kostnaderna,

e)	kapitalkostnaderna.

3. ECB-rådet ska fatta beslut om de ekonomiska arrangemangen.

Artikel 13

Betalningar

1. Ett T2S-projektkonto ska föras hos ECB för Eurosystemets räkning. Detta konto har ingen budgetkaraktär, utan ska användas för att samla och distribuera samtliga förskottsbetalningar, delbetalningar och ersättningar som rör T2S-kostnader såväl som användaravgifterna för T2S.

2. Styrelsen för T2S ska administrera T2S-projektkontot för Eurosystemets räkning. Under förutsättning att de fyra centralbankernas resultat har validerats och godkänts ska styrelsen för T2S godkänna varje delbetalning till de fyra centralbankerna i enlighet med den betalningsplan som har godkänts av ECB-rådet och som framgår av nivå 2/nivå 3-avtalet.

Artikel 14

Eurosystemets rättigheter till T2S

1. T2S-programvaran ska ägas till 100 procent av Eurosystemet.

2. För detta ändamål ska de fyra centralbankerna tilldela Eurosystemet licenser för de immateriella rättigheter som krävs för att Eurosystemet ska kunna tillhandahålla hela utbudet av T2S-tjänster till värdepapperscentralerna inom ramen för tillämpliga regler, gemensamma servicenivåer samt på lika villkor. De fyra centralbankerna ska ersätta Eurosystemet för tredje parts eventuella intrångsanspråk som rör sådana immateriella rättigheter.

3. Närmare detaljer om Eurosystemets rättigheter till T2S ska avtalas mellan de fyra centralbankerna och styrelsen för T2S i nivå 2/nivå 3-avtalet. Rättigheterna för myndigheter som har ingått ett avtal om valutasamarbete enligt artikel 18 ska fastställas i ett sådant avtal.

AVSNITT IV

VÄRDEPAPPERSCENTRALER

Artikel 15

Tillträdeskrav för värdepapperscentralerna

1. Värdepapperscentraler ska vara tillträdesberättigade till T2S-tjänster under förutsättning att de

har anmälts till Europeiska kommissionen enligt artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (3) eller, om det rör sig om en värdepapperscentral från en jurisdiktion utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), bedriver sin verksamhet inom en rättslig ram motsvarande den som gäller i EU,

b)	av de behöriga myndigheterna har bedömts positivt i förhållande till CESR/ECBS-rekommendationerna för system för värdepappersavveckling,

c)	på begäran gör alla värdepapper/ISIN-koder som de är emittent (eller tekniskt sett är emittent) för tillgängliga för andra värdepapperscentraler i T2S,

d)	åtar sig att erbjuda andra värdepapperscentraler i T2S grundläggande förvaringstjänster på icke-diskriminerande grunder,

e)	gentemot andra värdepapperscentraler i T2S åtar sig att utföra deras avveckling i centralbankspengar i T2S om valutan är tillgänglig i T2S.

2. Regler som rör tillträdeskraven för värdepapperscentraler ska införlivas i avtalen mellan centralbankerna i Eurosystemet och värdepapperscentralerna.

3. ECB ska på sin webbplats upprätthålla en förteckning över de värdepapperscentraler som har fått tillstånd att avveckla i T2S.

Artikel 16

Avtal med värdepapperscentralerna

1. Avtal mellan centralbankerna i Eurosystemet och värdepapperscentralerna, inklusive avtal om servicenivå, ska vara helt harmoniserade.

2. Styrelsen för T2S ska tillsammans med centralbankerna i Eurosystemet förhandla avtalen med värdepapperscentralerna.

3. Avtal med värdepapperscentralerna ska godkännas av ECB-rådet och därefter undertecknas av den centralbank i Eurosystemet som är belägen i det land där värdepapperscentralen har sitt säte, eller av ECB när det gäller värdepapperscentraler utanför euroområdet, vilka i båda fallen ska agera för samtliga centralbanker i Eurosystemet. Vad gäller Irland ska avtalet undertecknas av den centralbank i Eurosystemet vars medlemsstat har anmält systemet för värdepappersavveckling till Europeiska kommissionen i enlighet med artikel 10 i direktiv 98/26/EG.

Artikel 17

Efterlevnad av rättsliga krav

1. Styrelsen för T2S ska arbeta för att stödja värdepapperscentralernas kontinuerliga efterlevnad av relevanta rättsliga och tillsynsrelaterade krav.

2. Styrelsen för T2S ska överväga om ECB bör utfärda rekommendationer för att stimulera till anpassningar av lagstiftningen med syftet att värdepapperscentralerna ska få lika tillträdesrättigheter till tjänster inom T2S samt lägga fram förslag om detta till ECB-rådet.

AVSNITT V

ANDRA VALUTOR ÄN EURON

Artikel 18

Villkor för användning i T2S

1. Andra EES-valutor än euron får användas i T2S under förutsättning att den nationella centralbanken utanför euroområdet, annan centralbank eller annan myndighet med ansvar för denna valuta ingår ett avtal om valutasamarbete med Eurosystemet och att ECB-rådet har godkänt att denna valuta får användas.

2. En annan valuta än en EES-valuta får användas i T2S under förutsättning att ECB-rådet godkänt att denna valuta får användas, om

a)	det rättsliga och tillsynsrelaterade regelverket som gäller för avveckling i den valutan på alla väsentliga punkter ger åtminstone samma rättssäkerhet som gäller inom EU,

b)	införandet av denna valuta i T2S skulle inverka positivt på det som T2S kan bidra med till EU-marknaden för värdepappersavveckling,

c)	den andra centralbanken eller andra myndigheten med ansvar för denna valuta ingår ett ömsesidigt tillfredsställande avtal om valutasamarbete med Eurosystemet.

3. I enlighet med mandatet för styrelsen för T2S får nationella centralbanker utanför euroområdet företrädas av styrelsen för T2S.

AVSNITT VI

T2S-PROGRAMMETS UTVECKLING

Artikel 19

T2S-programplanen

1. När denna riktlinje har antagits ska styrelsen för T2S lägga fram förslag för ECB-rådet om en T2S-programplan som baseras på användarkravsdokumentet och består av en strukturerad förteckning över projektresultat och verksamheter i anslutning till T2S-programmet samt deras inbördes påverkan och avsett start- och slutdatum.

2. På basis av de förslag som styrelsen för T2S har lagt fram ska ECB-rådet bedöma, validera och godkänna T2S-programplanen.

3. På basis av T2S-programplanen ska styrelsen för T2S upprätta en detaljerad tidsplan för programmet där milstolparna i T2S-programmet fastställs. Tidsplanen ska offentliggöras och delges T2S-aktörerna.

4. Om det finns en allvarlig risk för att en milstolpe i T2S-programmet inte kommer att uppnås, ska styrelsen för T2S omedelbart informera ECB-rådet om detta och föreslå åtgärder för att minska eventuella förseningar i genomförandet av T2S-programmet.

AVSNITT VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 20

Nivå 2/nivå 3-avtal

1. Om inte annat följer av denna riktlinje ska ett nivå 2/nivå 3-avtal innehålla ytterligare information om uppgifter och ansvarsområden för de fyra centralbankerna, styrelsen för T2S och centralbankerna i Eurosystemet.

2. Utkastet till nivå 2/nivå 3-avtal ska lämnas till ECB-rådet för godkännande och därefter undertecknas av Eurosystemet och de fyra centralbankerna.

Artikel 21

Tvistlösning

1. Om en tvist avseende en fråga som regleras genom denna riktlinje inte kan lösas genom överenskommelse mellan de berörda parterna, kan endera berörda parten hänskjuta frågan till ECB-rådet för avgörande.

2. I nivå 2/nivå 3-avtalet ska det fastställas att styrelsen för T2S eller de fyra centralbankerna kan hänskjuta eventuella tvister som uppstår till följd av detta avtal till ECB-rådet.

Artikel 22

Ikraftträdande

Denna riktlinje träder i kraft den 1 maj 2010.

Artikel 23

Adressater och genomförandeåtgärder

Denna riktlinje ska tillämpas på alla centralbanker i Eurosystemet.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 21 april 2010.

På ECB-rådets vägnar

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande

(1) EUT L 102, 22.4.2009, s. 12.

(2) EUT L 348, 11.12.2006, s. 1.

(3) EGT L 166, 11.6.1998, s. 45.

BILAGA

DEN RÅDGIVANDE GRUPPEN FÖR T2S

Mandat och sammansättning

1. Mandat och behörighet

Den rådgivande gruppen för T2S har mandat att

a)	stödja Eurosystemets granskning av de allmänna specifikationerna (GS) och de detaljerade funktionsspecifikationerna för användare (UDFS) för att säkerställa att dessa överensstämmer med användarkravsdokumentet (URD),

b)	stödja Eurosystemets granskning av förslag att ändra användarkravsdokumentet,

c)	bistå med rådgivning avseende den ytterligare definitionen av de rättsliga grunderna för de allmänna specifikationerna och de detaljerade funktionsspecifikationerna för användare,

d)	stödja Eurosystemets arbete i dess fortsatta utformning av prissättningen,

e)	fortsätta harmoniseringsarbetet inom området värdepappersavveckling som berör T2S,

f)	stödja genomförandearbetet på marknaden,

bistå med rådgivning om, och stödja genomförandet av, överenskommelser och riktlinjer som bidrar till en effektiv och kostnadseffektiv transaktionsavveckling mellan T2S och värdepapperscentralerna för att på så sätt uppmuntra värdepapperscentraler att engagera sig och marknadsaktörer att flytta över sin verksamhet till T2S,

h)	bistå med rådgivning om övergången och olika faser.

2. Sammansättning

2.1	Den rådgivande gruppen består av ordföranden, sekreteraren, ordinarie ledamöter samt observatörer.

2.2	Vid behov får ordföranden på ad hoc-basis bjuda in ytterligare experter till den rådgivande gruppens möten och informera den rådgivande gruppen om detta.

3. Ordinarie ledamöter

3.1	Ordinarie ledamöter får delta i den rådgivande gruppens beslutsfattande.

3.2	Varje grupp som är berättigad till ordinarie ledamotskap enligt punkt 3.3 ska tilldelas samma antal ordinarie ledamöter. Antalet ordinarie ledamöter i varje annan intressegrupp motsvarar antalet ordinarie ledamöter i centralbankernas intressegrupp.

3.3

En representant för var och en av följande grupper kan utses till ordinarie ledamot i den rådgivande gruppen:

Centralbanker – ECB och varje nationell centralbank i euroområdet ska representeras av en ordinarie ledamot. När en medlemsstat inför euron ska den berörda nationella centralbanken också delta som ordinarie ledamot i den rådgivande gruppen fr.o.m. dagen för tillträdet till euroområdet. En centralbank utanför euroområdet som beslutat att inkludera sin valuta i T2S ska också representeras av en ordinarie ledamot fr.o.m. dagen för beslutet. I egenskap av offentlig myndighet är Europeiska kommissionen också ordinarie ledamot och ingår i centralbankernas intressegrupp.

Värdepapperscentraler – varje grupp av värdepapperscentraler, som kan bestå av en eller flera värdepapperscentraler, som avvecklar sina eurotransaktioner och/eller sina transaktioner i sin nationella valuta och har uppfyllt nedanstående kriterier är en ordinarie ledamot av den rådgivande gruppen för T2S och får nominera en representant som

—	har uttalat sitt stöd för T2S,

—	är beredd att ingå ett avtal med Eurosystemet,

—	har uttalat avsikten att använda sig av T2S när systemet är operativt.

Enligt punkterna 3.2 och 3.3 a ska värdepapperscentralerna och centralbankerna företrädas av samma antal representanter. Följaktligen har större grupper av värdepapperscentraler och större värdepapperscentraler ett högre antal representanter beroende på sin avvecklingsvolym. Antalet extra representanter bestäms av värdepapperscentralerna som ingår i den rådgivande gruppen för T2S samt av gruppens ordförande, i enlighet med d’Hondts metod för proportionell representation.

Användare – nomineringskommittén utser ledamöter bland användarna med utgångspunkt i ansökningar som inkommit till sekreteraren enligt följande nyckel:

—	Minst elva ordinarie ledamöter som representerar stora affärsbanker som bedriver värdepappershandel i valutor som kan avvecklas i T2S, oavsett var dessa banker har sitt säte.

—	Minst två ordinarie ledamöter som representerar internationella investmentbanker.

—	Minst två ordinarie ledamöter som representerar banker verksamma inom området värdepappersavveckling för att serva sina lokala kunder.

—	Minst en ordinarie ledamot som representerar en central motpart.

4. Observatörer

4.1	Observatörer får närvara vid de möten som den rådgivande gruppen för T2S håller, men inte delta i beslutsprocessen.

4.2

En representant för var och en av följande grupper/institutioner kan utses till observatör i den rådgivande gruppen för T2S:

a)	Europeiska värdepapperskommittén.

b)	Europeiska bankföreningen.

c)	European Savings Bank Group.

d)	European Association of Co-operative Banks.

e)	European Securities Services Forum.

f)	Federation of European Securities Exchanges.

g)	Värdepapperscentraler som stöder T2S och som drivs av en nationell centralbank.

h)	Ordförandena i undergrupperna till den rådgivande gruppen för T2S.

4.3

Eurosystemets centralbanker som kommer att skapa och driva T2S-plattformen (de fyra centralbankerna) får nominera en representant per individuell centralbank för att delta som observatör i den rådgivande gruppen för T2S. Dessa representanter ska delge den rådgivande gruppen för T2S sina åsikter på ett enhetligt sätt.

5. Nomineringsförfaranden

5.1

Följande nomineringsförfaranden ska gälla för ordinarie ledamöter och observatörer:

a)	En centralbanksrepresentant nomineras av den berörda centralbankens chef/ordförande i enlighet med respektive centralbanksstadga.

b)	En representant för en värdepapperscentral nomineras av chefen för den berörda värdepapperscentralen.

c)	En representant för användarna nomineras av respektive organisation med utgångspunkt i individuella ansökningar. De utses av nomineringskommittén enligt för nomineringskommittén gällande regler och kriterier.

d)	En observatör nomineras av chefen för den berörda gruppen/institutionen.

5.2	Varje person som nomineras ska ha omfattande erfarenhet och relevant teknisk expertis. De nominerande enheterna ansvarar för att de personer som nomineras kan avsätta tillräckligt mycket tid för att aktivt delta i arbetet i den rådgivande gruppen för T2S.

5.3	Sekreteraren ska skriftligen informeras om varje nominering.

6. Deltagande

6.1	Ordinarie ledamöter och observatörer i den rådgivande gruppen för T2S deltar i den rådgivande gruppen uteslutande på personliga meriter. Närvaro vid den rådgivande gruppens möten ses vara ett tecken på personligt engagemang i projektet.

6.2

Ordinarie ledamöter och observatörer får utse en ersättare (med motsvarande erfarenhet och expertis) som i undantagsfall deltar i den rådgivande gruppens möten och där får framföra sina åsikter eller, om det gäller en ordinarie ledamot, får rösta för den frånvarande ledamoten. De ordinarie ledamöter och observatörer som berörs ska informera sekreteraren om detta i god tid.

6.3	Om en ordinarie ledamot eller observatör lämnar den enhet som han representerar, upphör deras medlemskap omedelbart.

6.4

Ordföranden för den rådgivande gruppen för T2S kommer att uppmana den ansvariga nomineringsorganisationen eller nomineringskommittén att utse nya ledamöter varje gång en ordinarie ledamot eller en observatör avgår eller deras medlemskap upphör, i enlighet med det tillämpliga nomineringsförfarandet som framgår av artikel 5.

7. Ordförande

7.1	Ordföranden ska inneha en högre chefspost inom ECB och utnämns av ECB-rådet. Ordföranden får utse en ersättare som i undantagsfall ersätter denne.

7.2

Ordföranden ska organisera och leda de möten som den rådgivande gruppen för T2S håller. I denna funktion beslutar ordföranden, med beaktande av förslag från ledamöterna i den rådgivande gruppen för T2S, om dagordningen för mötena och beslutar om vilka dokument som ska skickas till den rådgivande gruppen för T2S.

7.3	Ordföranden avgör huruvida en fråga faller inom kompetensområdet för den rådgivande gruppen för T2S (enligt punkt 1.2) och informerar den rådgivande gruppen om han beslutar att en fråga faller utanför gruppens kompetensområde.

7.4	Ordföranden utför alla de uppgifter som framgår av ECB-rådets beslut samt alla andra uppgifter som den rådgivande gruppen för T2S sedermera delegerar till denne.

7.5	Ordföranden nominerar ordföranden och ordinarie ledamöter i de undergrupper som inrättas under överinsyn av den rådgivande gruppen för T2S.

7.6

Ordföranden är den enda person som representerar den rådgivande gruppen för T2S externt. Den rådgivande gruppen för T2S ska på lämpligt vis på förhand informeras innan ordföranden representerar den rådgivande gruppen externt. Den rådgivande gruppen för T2S kommer i god tid att informeras om all planerad extern kommunikation från den rådgivande gruppen.

8. Sekreteraren

8.1	Sekreteraren ska vara en mycket erfaren tjänsteman inom ECB och utnämns av ordföranden. Ordföranden får utse en ersättare som i undantagsfall ersätter sekreteraren.

8.2	Sekreteraren erhåller operativt och administrativt stöd från ECB.

8.3

Sekreteraren arbetar under ordförandens ledning. Sekreterarens uppgifter omfattar bl.a. att

a)	stödja ordföranden i dennes arbete,

b)	organisera möten och skriva mötesprotokoll,

c)	bistå vid utformningen av dokument som antagits av den rådgivande gruppen för T2S,

d)	samordna konsultationer,

e)	organisera extern kommunikation avseende det arbete som den rådgivande gruppen för T2S och övriga grupper bedriver (t.ex. offentliggöra dokument från den rådgivande gruppen för T2S),

f)	utföra alla andra uppgifter som uppdras honom/henne enligt denna arbetsordning, den rådgivande gruppen för T2S eller dess ordförande.

8.4	I sekreterarens roll ingår även att vara ledamot av nomineringskommittén. Sekreteraren får även delta i annat arbete som bedrivs i undergrupperna till den rådgivande gruppen för T2S.

8.5	Sekreteraren får inte delta i beslut som den rådgivande gruppen för T2S fattar.

9. Anvisningar för arbetet

9.1	Enligt huvudregeln träffas den rådgivande gruppen för T2S en gång per kvartal. Ordföranden får kalla till extra möten, dock måste datum för dessa sammankomster meddelas den rådgivande gruppen i god tid. Gruppen möts normalt i ECB:s lokaler.

9.2	Arbetsspråket är engelska.

9.3

Ett preliminärt protokoll som innehåller de viktigaste resultaten från ett möte med den rådgivande gruppen för T2S offentliggörs på ECB:s webbplats senast tre arbetsdagar efter mötet. Ordföranden ansvarar för att detta preliminära protokoll offentliggörs (och att den preliminära karaktären tydligt anges) utan att involvera den rådgivande gruppen för T2S. Efter varje möte med den rådgivande gruppen för T2S tar sekreteraren fram en lista över åtgärder som mötet har beslutat om och som även anger det datum då dessa åtgärder ska vara slutförda. Efter varje möte med den rådgivande gruppen för T2S tar sekreteraren fram ett utkast till protokoll som skickas till gruppens ledamöter inom sex arbetsdagar. Ledamöter av den rådgivande gruppen för T2S ska inkomma med sina synpunkter på utkastet till protokoll inom tre arbetsdagar. Det officiella protokollet offentliggörs när det godkänts av den rådgivande gruppen för T2S. Det ersätter då ordförandens preliminära protokoll som tas bort från webbplatsen när det officiella protokollet offentliggörs. Det officiella protokollet ska ange vilka frågor som behandlats samt resultatet av diskussionerna.

9.4

Den rådgivande gruppen för T2S vinnlägger sig om att arbeta på ett öppet och tydligt sätt.

Dagordningen för ett möte och de dokument som ska diskuteras (inklusive synpunkter från den rådgivande gruppens undergrupper) ska skickas ut till ledamöterna och publiceras på ECB:s webbplats senast fem arbetsdagar före mötesdagen. Den rådgivande gruppen för T2S beslutar själv huruvida dokument som skickats ut färre än fem arbetsdagar före mötesdagen ska tas upp till diskussion vid mötet. Kommentarer och andra inlagor som sekreteraren mottagit senast tre arbetsdagar före mötesdagen kommer att skickas ut till den rådgivande gruppen för T2S och normalt även offentliggöras på ECB:s webbplats. Dokument som omfattas av sekretess (t.ex. dokument som marknadsaktörer överlämnat under förutsättning att dessa omfattas av sekretess samt dokument som ordföranden anser ska omfattas av sekretess) kommer inte att offentliggöras.

9.5	Den rådgivande gruppen för T2S fattar beslut antingen i form av råd som skickas direkt till ECB:s beslutsfattande organ, dvs. ECB-rådet och direktionen, eller i form av resolutioner om det berör den rådgivande gruppens arbete eller arbetet i undergrupperna.

9.6

Huvudregeln är att all rådgivning som ges till ECB:s beslutsfattande organ antas genom samförstånd mellan de ledamöter i den rådgivande gruppen för T2S som deltar i beslutet. Om man inte uppnår samstämmighet avseende en viss rådgivning kan ordföranden fråga hur många av den rådgivande gruppens ordinarie ledamöter som stöder ett visst förslag. ECB:s beslutande organ ska informeras om hur stort stöd en viss åsikt har bland ledamöterna. Om det finns flera olika förslag till rådgivning i samma fråga, kommer endast de förslag som erhåller minst sju röster från ordinarie ledamöter i den rådgivande gruppen för T2S (eller deras ersättare) att meddelas ECB:s beslutande organ. Ordinarie ledamöter får endast stödja ett förslag i en och samma fråga. I frågor av avgörande betydelse kan sju ordinarie ledamöter begära att ECB:s beslutande organ omedelbart informeras om deras minoritetssynpunkt.

9.7

Den rådgivande gruppen för T2S får inrätta undergrupper som stöder dess arbete inom följande områden: a) det tekniska genomförandet av användarkraven, b) harmoniseringen av T2S-relaterade frågor, c) rättsliga frågor som berör T2S eller d) andra områden där den rådgivande gruppen för T2S anser att den behöver specifik hjälp. Sådana undergruppers mandat ska utformas och antas av den rådgivande gruppen för T2S.

Den rådgivande gruppen för T2S får inrätta undergrupper som omfattar alla intressegrupper som berörs av den rådgivande gruppen för T2S och som arbetar mer långsiktigt. Därutöver får den rådgivande gruppen för T2S inrätta arbetsgrupper som inte måste omfatta alla intressegrupper som berörs av den rådgivande gruppens arbete och/eller är mer kortsiktiga till sin natur. Den rådgivande gruppen för T2S och T2S-projektgruppen får även anordna seminarier för att diskutera speciella frågor.

Beslut som den rådgivande gruppen för T2S fattar om hur undergruppernas arbete ska organiseras ska fattas samstämmigt eller, om detta inte är möjligt, med enkel majoritet.

9.8

Den rådgivande gruppen för T2S ska säkerställa att ett brett spektrum av marknadsaktörer och myndigheter ges möjlighet att inkomma med synpunkter till den rådgivande gruppen och att dessa aktörer informeras om gruppens arbete. Sekreteraren fungerar som samordnare av sådana konsultationer och stöds i sitt arbete av ECB:s T2S-team och vid behov av annan ECB-personal.

För detta ändamål kommer man i varje land att inrätta en nationell användargrupp som ska fungera som förbindelseled mellan den nationella marknaden och den rådgivande gruppen för T2S. Nationella användargrupper får via sekreteraren lämna förslag eller resolutioner till den rådgivande gruppen för T2S.

Den rådgivande gruppen för T2S ska använda lämpliga medel för att konsultera marknadsaktörer, myndigheter samt övriga berörda grupper, t.ex. genom nationella användargrupper, offentliga remissrundor, rundabordsdiskussioner, möten och informationsträffar eller genom att offentliggöra svar på frågor som rests.

Huvudregeln är att kommentarer till alla konsultationer ska kunna ges under minst tre veckor om inte ordföranden beslutar om något annat.

10. Rapporteringsvägar och förhållandet till Europeiska centralbankssystemets (ECBS) kommittéer

10.1	ECB-rådet får ge den rådgivande gruppen för T2S allmänna riktlinjer, antingen på eget initiativ eller på anmodan.

10.2	Den rådgivande gruppen för T2S översänder sin rådgivning direkt till ECB:s beslutande organ.

10.3	Den rådgivande gruppen för T2S får ge en undergrupp riktlinjer direkt via respektive ordförande som arbete som ska utföras inom ramen för mandatet, antingen på eget initiativ eller på anmodan.

10.4

Genom ordföranden får den rådgivande gruppen för T2S konsultera en ECBS-kommitté eller dess undergrupper om specifika tekniska frågor inom den kommitténs kompetensområde och expertis (t.ex. rättsliga frågor som berör T2S). Om det inte föreligger särskilda skäl ska en sådan konsultation ge kommittén minst tre veckors betänketid. Ordföranden ska även säkerställa att den rådgivande gruppens arbete inte överlappar mandatet för en av ECBS kommittéer.

KONTAKTGRUPPEN FÖR VÄRDEPAPPERSCENTRALERNA

Mandat och sammansättning

1. Mandatets omfattning

Kontaktgruppen för värdepapperscentralerna ska göra det lättare att förbereda och förhandla ramavtalet mellan å ena sidan Eurosystemet och å andra sidan de värdepapperscentraler som vill delta i T2S. Ramavtalet är ett dokument som ECB-rådet föreslår alla europeiska värdepapperscentraler. Det ska omfatta utvecklings- och driftsfasen av T2S. Det ska godtas separat av varje värdepapperscentral.

2. Sammansättning

Kontaktgruppen för värdepapperscentralerna består av projektsponsorerna samt ledamöter och ersättare i styrelsen för T2S.

Projektsponsorerna nomineras av styrelsen för den respektive värdepapperscentral som ingått samförståndsavtalet med Eurosystemet den 16 juli 2009 eller senare ensidigt förklarat sig godta detta. Varje värdepapperscentral får utse en ersättare som representant vid förhinder. Om varken projektsponsorn eller dennes ersättare kan närvara är värdepapperscentralen inte representerad. Om ledamöter i styrelsen för T2S och deras ersättare inte kan delta, kan dessa inte ersättas.

Ordföranden för kontaktgruppen för värdepapperscentralerna ska vara ordföranden för styrelsen för T2S. Ordföranden ska i samråd med värdepapperscentralerna 1) bestämma frekvens, format och dagordning för mötena och 2) inbjuda externa experter och/eller medlemmar av T2S-teamet till möten som rör specifika frågor. Rapportören ska vara ledamot av ECB:s T2S-team. Rapportören ska 1) samordna planeringen av mötena och se till att relevant dokumentation sänds ut i god tid, 2) stödja ordföranden vid mötesförberedelserna, 3) ta fram utkast till mötesprotokoll, 4) stödja ordförandens relationer till relevanta (under-)grupper.

3. Anvisningar för arbete, samordning och stöd

Anvisningar för arbetet

Kontaktgruppen för värdepapperscentralerna ska ha som målsättning att anta sina resolutioner i samförstånd. Om man inte lyckas uppnå samförstånd vid två på varandra följande möten, ska meningsskiljaktigheterna dokumenteras noggrant. I sådana fall ska styrelsen för T2S lämna ett förslag till ECB-rådet. Värdepapperscentraler som inte stöder T2S-styrelsens förslag ska ges möjlighet att förklara sin avvikande mening.

Samarbetet mellan den rådgivande gruppen för T2S och kontaktgruppen för värdepapperscentralerna

Ordföranden för kontaktgruppen för värdepapperscentralerna ska regelbundet informera den rådgivande gruppen för T2S om hur förhandlingarna om ramavtalet fortskrider.

Vid behov kommer kontaktgruppen för värdepapperscentralerna (eventuellt via undergruppen för projektansvariga och arbetsgruppen för kontraktsfrågor) att erhålla information från existerande undergrupper till den rådgivande gruppen för T2S.

Stöd till kontaktgruppen för värdepapperscentralerna

Kontaktgruppen för värdepapperscentralerna ska erhålla stöd från

—	undergruppen för projektansvariga, med ansvar att förbereda affärsdelen vid förhandlingen (bl.a. funktionella, tekniska och planeringstekniska aspekter), och

—	arbetsgruppen för kontraktsfrågor som ska ge kontaktgruppen för värdepapperscentralerna juridiskt stöd och inom ramen för detta kommer att ”översätta” den input som erhålls från kontaktgruppen för värdepapperscentralerna och undergruppen för projektansvariga till juridisk terminologi.

Kontaktgruppen för värdepapperscentralerna kommer att utforma mandatet för dessa två arbetsgrupper och fastställa de övergripande riktlinjerna för dem.

NATIONELLA ANVÄNDARGRUPPER

Mandat och sammansättning

1. Inledning

Den nationella användargruppen består av tillhandahållare och användare av värdepappersavvecklingstjänster på den nationella marknaden för att främja utvecklingen och genomförandet av TARGET2-Securities (T2S). Den skapar ett forum där nationella marknadsaktörer kan delta i det arbete som den rådgivande gruppen för T2S utför och är den formella länken mellan den rådgivande gruppen för T2S och den nationella marknaden. Den fungerar både som samtalspartner för T2S-projektgruppen och ger den rådgivande gruppen för T2S information om alla frågor som denna är involverad i. Den kan även inkomma med förslag till den rådgivande gruppen för T2S.

Nationella användargrupper kan involveras i arbetet med att förändra användarkravsdokumentet och kan få en viktig roll i samband med bedömningen av hur sådana frågor påverkar den nationella marknaden. De nationella användargrupperna bör stödja T2S princip om att undvika nationella särdrag i T2S och aktivt främja harmonisering.

2. Mandat

De nationella användargrupperna har följande mandat:

—	Bedöma konsekvenserna av T2S funktioner, särskilt eventuella ändringar i T2S användarkrav, på den nationella marknaden. I detta arbete bör man särskilt beakta konceptet om ”ett enkelt T2S” som går ut på att undvika nationella särdrag i T2S och främja harmonisering.

—	Informera den rådgivande gruppen för T2S om allvarliga betänkligheter som den nationella marknaden har.

—	Öka kunskapen om T2S inom den nationella värdepappersmarknaden.

—	Ge stöd åt de ledamöter av den rådgivande gruppen för T2S som representerar de nationella aktörerna.

3. Sammansättning

De nationella användargrupperna består av ordföranden, sekreteraren och ledamöter.

Ordföranden i en nationell användargrupp bör helst vara en ordinarie ledamot eller observatör i den rådgivande gruppen för T2S. Denna roll kan med fördel utföras av en erfaren tjänsteman vid respektive nationella centralbank. Om den nationella centralbanken inte utser ordföranden för en nationell användargrupp ska ordföranden utses av ordföranden för den rådgivande gruppen för T2S som ska vinnlägga sig om att utse en kandidat som har stöd av alla stora marknadsaktörer på den berörda marknaden. Om ordföranden inte är ledamot av den rådgivande gruppen för T2S bör en ledamot av den rådgivande gruppen för T2S fungera som länk mellan den rådgivande gruppen för T2S och ordföranden för den nationella användargruppen så att ett nära samarbete kan uppnås.

Sekreteraren för de nationella användargrupperna tillhandahålls av respektive nationella centralbank i länder som ingår i euroområdet och i andra länder utses sekreteraren för den nationella användargruppen av ordföranden för den nationella användargruppen. Sekreteraren förväntas delta i regelbundna informationsträffar som T2S-teamet anordnar för sekreterarna för de nationella användargrupperna.

De nationella användargrupperna består av den relevanta ledamoten i den rådgivande gruppen för T2S (eller sådan nominerad representant som godtas av ordföranden för den nationella användargruppen) och ytterligare personer med kunskaper som i stora drag representerar alla typer av användare och tjänsteleverantörer på den nationella marknaden. De nationella användargrupperna kan alltså inkludera värdepapperscentraler, mäklare, banker, investmentbanker, förvaringsinstitut, emittenter och/eller deras ombud, centrala motparter, börser och multilaterala handelsplattformar, den relevanta nationella centralbanken, myndigheter och bankföreningar.

4. Anvisningar för arbetet

Nationella användargrupper arbetar endast med T2S-relevanta frågor. De uppmuntras att aktivt söka information från T2S-teamet om för tillfället aktuella frågor och inkomma med nationella synpunkter i frågor som väckts av sekreteraren för den rådgivande gruppen för T2S eller den nationella användargruppen. T2S-teamet informerar regelbundet de nationella användargrupperna och organiserar möten med sekreterarna för de nationella användargrupperna för att främja samarbetet mellan de nationella användargrupperna och T2S-teamet.

De nationella användargrupperna ska om möjligt samordna sina möten med möteskalendern för den rådgivande gruppen för T2S så att de kan stödja sina nationella ledamöter i den rådgivande gruppen för T2S. Ledamöterna i den rådgivande gruppen för T2S är dock inte bundna av de råd de erhåller. Nationella användargrupper kan också skicka skriftliga inlagor till den rådgivande gruppen för T2S via sekreteraren för den rådgivande gruppen för T2S och inbjuda en ledamot av den rådgivande gruppen för T2S att presentera dess synpunkter.

Sekreteraren för en nationell användargrupp bör skicka ut dagordningen för ett möte och relevant dokumentation senast fem arbetsdagar före mötesdagen. Ett protokoll från de nationella användargruppernas möten kommer att offentliggöras på T2S webbplats – och om det anses lämpligt även på den berörda nationella centralbankens webbplats – på engelska och ett annat unionsspråk inom tre veckor efter varje möte.

Ledamöterna som ingår i de nationella användargrupperna kommer att presenteras på T2S webbplats. Nationella användargrupper ska också offentliggöra en e-postadress under vilken de kan kontaktas på T2S webbplats, så att de nationella marknadsaktörerna vet vem de kan kontakta.

12.5.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 118/81

KOMMISSIONENS BESLUT

av den 24 mars 2009

om det statliga stöd C 47/05 (f.d. NN 86/05) som Grekland genomfört till förmån för Elleniki Viomichania Ochimaton Α.Ε. (EL.V.O.)

[delgivet med nr K(2009) 1476]

(Endast den grekiska texten är giltig)

(Text av betydelse för EES)

(2010/273/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket,

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig (1), och

av följande skäl:

1. FÖRFARANDET

(1)	Genom en skrivelse av den 27 maj 2002 tog kommissionen emot ett klagomål om att de grekiska myndigheterna hade beviljat statligt stöd till ΕΛ.Β.Ο. – Elleniki Viomichania Ochimaton Α.Ε. (nedan kallat ELVO).

(2)	Efter ett omfattande meningsutbyte med de grekiska myndigheterna underrättade kommissionen Grekland genom en skrivelse av den 7 december 2005 om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget avseende detta stöd.

(3)	Kommissionens beslut att inleda förfarandet har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning (2). Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med sina synpunkter på stödet.

(4)	Kommissionen har inte tagit emot några synpunkter från berörda parter.

(5)

Greklands kommentarer till kommissionens beslut lämnades i en skrivelse av den 1 mars 2006. Grekland lämnade kompletterande uppgifter den 26 juli 2006, 28 juli 2006, 2 augusti 2006, 22 juni 2007, 2 juli 2007, 31 augusti 2007, 6 september 2007, 18 oktober 2007, 22 februari 2008 och den 20 augusti 2008.

(6)	Den 4 maj 2007 hölls ett möte mellan tjänstemän från kommissionen och de grekiska myndigheterna där även företrädare för ELVO deltog.

2. BAKGRUND

2.1 Stödmottagaren

(7)	ELVO är ett företag med säte i Thessaloniki, Grekland, som tillverkar militära fordon, civila fordon och reservdelar. ELVO är det grekiska försvarets viktigaste fordonsleverantör.

(8)	Enligt tillgängliga uppgifter tillverkar företaget följande fordonstyper: bussar, trådbussar, dumprar, sopbilar, tankbilar, brandfordon, plogfordon, bogsertraktorer för flygplan, kranar, traktorer, lastbilar, släpvagnar, terrängfordon (jeepar), stridsvagnar och armerade fordon.

(9)	Företaget grundades 1972 under namnet ΣΤΑΓΙΕΡ ΕΛΛΑΣ Α.Β.Ε. (Steyr Hellas SA) och tillverkade traktorer, lastbilar, motorcyklar och motorer. År 1987 bytte företaget namn till ELVO, med grekiska staten som största delägare.

(10)	Den 29 augusti 2000 förvärvade Mytilineos Holdings SA 43 % av aktierna genom ett offentligt anbudsförfarande (nedan kallat delprivatiseringen). Grekiska staten äger i dag 51 % av ELVO.

(11)	I dag sysselsätter ELVO cirka 672 personer (uppgifter från 2007). Οmsättningen uppgick 2007 till 84 miljoner euro.

2.2 Beskrivning av stödåtgärden

2.2.1 Skattebefrielse enligt lag 2771/1999

(12)

Lag 2771/1999 godkändes den 16 december 1999 och enligt artikel 15.3 i denna avskrev den grekiska staten ELVO:s alla skatter och böter för räkenskapsåren 1988–1998 (nedan kallat skattebefrielse Α). Enligt de grekiska myndigheterna slapp ELVO på detta sätt att betala 1 193 753 186 drachmer (3 503 310,89 euro) (3) till staten.

(13)	De grekiska myndigheterna angav två andra stödåtgärder till ELVO i samband med sina kommentarer till kommissionens beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget.

2.2.2 Skattebefrielse enligt lag 1892/90

(14)

Genom ett beslut (4) enligt artikel 49 i lag 1892/90 avskrev de grekiska myndigheterna ELVO:s skatteskulder på 3 546 407,89 euro (nedan kallat skattebefrielse Β). Beloppet motsvarar ELVO:s skatteskulder från och med 1998 (föregående deklarationsår) till och med försäljningen till Mytilineos Holdings SA. Skattebefrielsen innebar att skattemyndigheterna delvis återbetalade skatt som ELVO tidigare hade betalat in. Det fördelades enligt följande:

—	2 912 380,90 euro gällde mervärdesskatt som ELVO betalat in efter delprivatiseringen men som avsåg perioden 1 januari 2000–29 augusti 2000, då delprivatiseringen ägde rum. Detta belopp återbetalade de grekiska myndigheterna den 7 november 2002 (900 000 euro) och 6 februari 2004 (2 012 318,90 euro).

—	634 088,99 euro gällde skatt som ELVO betalat in för verksamhetsåren 1998, 1999 och 2000 (fram till delprivatiseringen). Grekland har inte angivit vilket datum denna återbetalning skedde.

2.2.3 Lånegaranti

(15)

År 1997 lånade ELVO 23 008 134,635 euro av den tyska banken Bayerische Hypo- und Vereinsbank AG. Den grekiska staten garanterade detta lån (nedan kallat lånegarantin). ELVO ställde ingen säkerhet för denna garanti men betalade staten en avgift på 1 % av beloppet. De grekiska myndigheterna har uppgett för kommissionen att lånet användes för att finansiera produktion inom ramen för försvarsministerets upphandlingsprogram och särskilt produktion av […] (5) för grekiska armén.

3. SKÄL TILL ATT INLEDA FÖRFARANDET ENLIGT ARTIKEL 88.2 I EG-FÖRDRAGET

(16)

Enligt ovan underrättade kommissionen Grekland genom en skrivelse av den 7 december 2005 om sitt beslut att inleda det förfarande som anges i artikel 88.2 i EG-fördraget. Förfarandet avsåg skattebefrielse Α som den ansåg vara statligt stöd. Kommissionen hyste av följande skäl tvivel på att stödet var förenligt med den gemensamma marknaden.

(17)

Vid meningsutbytet före beslutet att inleda förfarandet hävdade Grekland att ELVO:s totala verksamhet omfattades av artikel 296 i EG-fördraget, eftersom ELVO främst tillverkade militärfordon för det grekiska försvaret. Mot detta hävdade kommissionen att ELVO även tillverkade fordon med civil användning och med både civil och militär användning. Grekland styrkte inte att skattebefrielsen enbart avsåg ELVO:s militära produktion och ansågs nödvändig för Greklands väsentliga försvarsintressen.

(18)	På denna grund ansåg kommissionen att bara en del av det ekonomiska stödet till ELVO främjade den militära produktionen och kunde omfattas av artikel 296 i EG-fördraget samt att stödet till den övriga produktionen måste utredas vid förfarandet enligt artikel 88.2 i EG-fördraget.

(19)

I samma skrivelse krävde kommissionen att Grekland skulle lämna uppgifter om följande punkter i enlighet med artikel 10.3 i rådets förordning (ΕG) nr 659/1999 (6):

—	Uppgifter om annat offentligt stöd som beviljats ELVO.

—	Uppgifter som styrkte att bokföringen för den militära och civila produktionen (inklusive produkter med både civil och militär användning) var åtskilda och att stödet bara främjade den militära produktionen.

—	Uppgifter om omsättningens fördelning på olika produktkategorier (produkter med civil användning, både civil och militär användning respektive militär användning).

4. DE GREKISKA MYNDIGHETERNAS KOMMENTARER

(20)	Efter kommissionens beslut att inleda granskningsförfarandet inkom Grekland med följande kommentarer.

4.1 Andra stödåtgärder

(21)	Efter kommissionens skrivelse lämnade Grekland uppgifter om skattebefrielse B och lånegarantin enligt ovan. Grekland meddelade att ELVO inte erhållit annat stöd med statliga medel.

4.2 Samband med artikel 296 i EG-fördraget

(22)

Grekland bekräftade att ELVO inte hade separat bokföring för den militära och civila produktionen. Emellertid hävdade Grekland att ELVO främst framställde militär utrustning. För under perioden 1987–1998 svarade de ”militära programmen” för 85 % av företagets försäljning. Att den militära produktionen svarade för 54 % av försäljningen 1999 var ett undantag, på grund av avtalet från 1997 enligt vilket bussar och trådbussar skulle levereras för olika offentliga ändamål (åren 2000–2002 hade därför den militära delen en normalt hög andel på 64,61 %, 72,59 % respektive 98,40 %). Med undantag från 1999 dominerade alltså ELVO:s militära produktion på vilken artikel 296 i EG-fördraget skulle kunna tillämpas.

4.3 Principen om en privat säljare

(23)

Eftersom skattebefrielserna A och Β inte omfattas av artikel 296 i EG-fördraget, måste de granskas inom ramen för delprivatiseringen av ELVO. Privatiseringen skedde genom öppen anbudsinfordran som åtta grekiska och internationella företag deltog i. Fyra lämnade in godtagbara anbud. Anbudet från Mytilineos Holdings SA ansågs vara det bästa.

(24)

Vid privatiseringen beslöt den grekiska staten att ELVO inte skulle ha några utestående skatteskulder när försäljningen avslutades. Den grekiska staten skulle ansvara för eventuella skatter som framkom före försäljningen men som skulle betalas efter denna. Dessa förutsättningar ingick i anbudsförfarandet och var kända för samtliga deltagare (vars anbud förutsatte att dessa skulder skulle vara avskrivna). Målet var att säkerställa högsta möjliga pris på aktierna (efter skatt).

(25)

Den grekiska staten hävdar att det vid sådana avtal är gängse praxis att säljaren ansvarar för sådana ekonomiska skyldigheter som inte är kända när försäljningen av en företagsenhet avslutas. Vidare hävdar de grekiska myndigheterna att priset som Mytilineos Holdings SA betalade (12 179 071 euro) gav Grekland en betydande vinst även efter avskrivna skulder (5 129 298,12 euro netto).

(26)	Därför framhåller Grekland att man agerat som en privat säljare som söker maximera sin vinst från försäljningen av en tillgång, varför skattebefrielserna Α och Β inte utgör statligt stöd.

4.4 Statlig stödordning N 11/91

(27)

De grekiska myndigheterna hänvisade också till den statliga stödordning Ν 11/91 som kommissionen godkände genom en skrivelse av den 11 juli 1991. Genom denna stödordning godkändes statligt stöd i form av skuldavskrivning och skuldkonvertering i samband med privatiseringen av 208 statliga företag, bland annat även ELVO. Emellertid förutsätter denna stödordning att sådant stöd anmäls till kommissionen i följande två fall:

—	Om företag såldes på annat sätt än genom öppet anbudsförfarande, dvs. till tredje part.

—	Om företag var verksamma inom vissa branscher, bland annat även bilindustrin (7).

(28)

De grekiska myndigheterna hävdar att avskrivningen av skulder i enlighet med lag 1892/90 omfattas av denna stödordning. För avskrivningen krävdes inte att kommissionen meddelades i förväg, eftersom försäljningen av 43 % av ELVO genomfördes genom ett öppet anbudsförfarande. Enligt bestämmelser för statligt stöd hörde företaget som producent av militär utrustning inte heller till kategorin ”biltillverkare”.

5. BEDÖMNING

5.1 Artikel 296 i EG-fördraget

(29)	Det är lämpligt att först granska Greklands påstående om tillämpningsområdet för artikel 296 i EG-fördraget, innan själva stödåtgärderna bedöms på grundval av bestämmelserna för statligt stöd.

(30)

Enligt artikel 296.1 b ska fördragsbestämmelserna inte hindra en medlemsstat från att vidta ”åtgärder, som den anser nödvändiga för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen i fråga om tillverkning av eller handel med vapen, ammunition och krigsmateriel; sådana åtgärder får inte försämra konkurrensvillkoren på den gemensamma marknaden vad gäller varor som inte är avsedda speciellt för militärändamål.” Denna bestämmelse ska tillämpas på en lista av varor som rådet upprättade år 1958 (artikel 296.2 i EG-fördraget) och som bland annat innehåller (punkt 6 i förteckningen) ”stridsvagnar och särskilda stridsfordon: … b) militärfordon, bestyckade eller pansrade, inklusive amfibiefordon, c) pansarvagnar…”.

(31)	I föreliggande ärende innbär detta att EG-fördragets bestämmelser om statligt stöd inte är tillämpliga på åtgärder som rör produkter i förteckningen från 1958, förutsatt att åtgärderna anses nödvändiga för att skydda den aktuella medlemsstatens väsentliga säkerhetsintressen.

(32)	Enligt rättspraxis ska den medlemsstat som hänvisar till artikel 296.2 i EG-fördraget kunna styrka att befrielsen inte går utöver gränserna för sagda exceptionella omständigheter (8)..

(33)	Inledningsvis hävdade Grekland att ELVO:s produktion eller åtminstone en viktig del av denna är militär och omfattas av artikel 296.1 b i EG-fördraget, varför fördragets regler om statligt stöd inte kan tillämpas för att hindra ett statligt stöd till ELVO.

(34)

Detta påstående kan inte godtas. Uppgifterna i ärendet visar klart att ELVO:s produktion inte bara avser produkter som omfattas av artikel 296 i EG-fördraget utan också produkter med både militär och civil användning eller också enbart civil användning (se skälen 8 och 17). Av just denna anledning kan kommissionen inte godta det allmänna påståendet att hela ELVO:s verksamhet omfattas av artikel 296.1 b i EG-fördraget. Tillämpningen av detta undantag måste bedömas separat för varje stödåtgärd med utgångspunkt från dettas syfte och tillämpning.

(35)

När det gäller skattebefrielserna Α och Β kan kommissionen inte godta påståendet att de skulle omfattas av artikel 296 i EG-fördraget. Eftersom det inte finns separat bokföring för den civila respektive militära produktionen, kan det i praktiken inte fastställas om åtgärderna bara främjar den militära produktionen.

(36)

Annorlunda förhåller det sig med lånegarantin. Grekland lade fram uppgifter om att garantin avsåg ett lån ELVO tagit för att fullfölja beställningar på fordon till det grekiska försvaret. Den första beställningen avsåg […] som otvetydigt ingår i den förteckning över militärmateriel som artikel 296 i EG-fördraget omfattar. Den andra beställningen avsåg […] som vid första påseende kan anses ha både civil och militär användning och därför kan omfattas av artikel 296 i EG-fördraget vad gäller den rent militära delen. På denna punkt har Grekland formellt meddelat att […] tillverkades i enlighet med det grekiska försvarets specifikationer […]. Kommissionen godtar att egenskaperna hos […] gör att det ingår i den produktförteckning som nämndes i skäl 30, särskilt i 6 b. Grekland har också försäkrat kommissionen om att alla […] levererats till […] för rent militär användning, vilket bekräftas av en skrivelse från försvarsministeriet. Grekland har också formellt meddelat att […] är avsedda för och stöder militära operationer och har bedömts vara lämpliga för […]. Kommissionen godtar att fordonen är viktiga för skyddet av Greklands väsentliga säkerhetsintressen.

(37)

Kommissionen godtar att beställningen för vilken lånegarantin ställdes avsåg krigsmateriel enligt artikel 296.1 b i EG-fördraget och att garantin krävdes för det grekiska försvarets upphandling av denna materiel. Följaktligen godtar kommissionen att EG-fördragets bestämmelser om statligt stöd inte tillämpas på lånegarantin med anledning av undantaget i artikel 296.1 b i EG-fördraget.

(38)	Följande analys enligt bestämmelserna om statligt stöd avser därför bara skattebefrielserna Α och Β.

5.2 Förekomst av statligt stöd

5.2.1 Begreppen statliga medel, påverkan på handeln och snedvridning av konkurrensen

(39)

Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är ”stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna”. Undantag från detta är stöd som är berättigat enligt artikel 87.2 eller 87.3 i fördraget. Begreppet statligt stöd handlar inte bara om direkt överföring av statliga medel, exempelvis i form av bidrag, utan också om de fall där staten avstår från krav på en mottagare och därigenom avstår från intäkter.

(40)

Kommissionen anser att skattebefrielserna Α och Β utgör statligt stöd, eftersom de avser skatter som är statliga medel och de uttryckligen gynnat ELVO som annars hade tvingats reglera dessa skulder på annat sätt. Skattebefrielserna kan också klart tillskrivas staten, eftersom de uppenbart beviljades av statliga organ (skattebefrielse Α genom en lag och skattebefrielse B genom skattemyndighetens beslut att återbetala skatter). Eftersom bilindustrin är föremål för konkurrens och handel mellan medlemsstaterna gavs ELVO en ekonomisk fördel gentemot konkurrenterna som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

5.2.2 Fördelskriteriet: Greklands påstådda agerande som privat försäljare

(41)

Grekland hävdade emellertid att skattebefrielserna Α och Β inte utgjorde statligt stöd, eftersom de inte var en fördel som ELVO inte skulle fått under normala marknadsförhållanden. Enligt skälen 23–26 i detta beslut hävdade Grekland att man agerade som vilken annan privat försäljare skulle ha gjort i motsvarande fall.

(42)	Detta påstående kan inte godtas.

(43)

För det första konstaterar kommissionen att fastän Grekland hävdar att man agerade som vilken annan privat försäljare skulle ha gjort i motsvarande fall, använde man sina egna statliga befogenheter till att bevilja stöd till ELVO: för skattebefrielse A en lag om skuldavskrivning och för skattebefrielse B ett beslut av skattemyndigheten. Det är befogenheter som en privat försäljare aldrig skulle kunna utnyttja. Den grekiska staten kan alltså per definition inte verka som en privat aktör under normala förhållanden (9).

(44)

För övrigt påstår Grekland att man tvingades avstå från skattekrav för att få ett högre nettopris för ELVO-aktierna (dvs. aktieförsäljningspris minus skattekrav) än man skulle fått, om man sålt aktierna utan att skriva av skatteskulderna. Kommissionen noterar att detta är ett argument som inte styrkts (exempelvis genom en jämförelse mellan det faktiska försäljningspriset och det kalkylerade aktiepriset vid ett alternativt scenario). Eftersom det helt saknas indikationer på detta, kan Greklands påstående att skattebefrielserna var det affärsmässigt riktiga inte godtas.

(45)	Följaktligen avvisar kommissionen Greklands påstående om att man agerat som en försäljare i en marknadsekonomi. Den anser att skattebefrielserna A och B utgjorde fördelar för ELVO som företaget inte kunnat få på normala marknadsvillkor.

5.2.3 Förekomsten av statligt stöd

(46)	Kommissionen drar slutsatsen att skattebefrielserna A och B utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i EG-fördraget.

5.3 Förenlighet med den gemensamma marknaden

5.3.1 Påstådd förenlighet med statlig stödordning Ν 11/199

(47)

Under granskningen hävdade Grekland att skattebefrielserna A och B – även om de konstateras utgöra statligt stöd – omfattas av den ovan nämnda stödordning som kommissionen godkänt i ärende N 11/91 och därför är förenliga med den gemensamma marknaden. Kommissionen kan emellertid inte godta Greklands argument enligt skälen 27 och 28.

(48)

Föremålet för kommissionens beslut N 11/91 var lag 1892/90 och kommissionen kan preliminärt konstatera att denna bara ska tillämpas vid försäljning eller all överlåtelse av företag, av företags samlade tillgångar eller av majoriteten av aktierna i dessa (artikel 49 i lag 1892/90). I föreliggande ärende såldes emellertid bara 43 % av aktierna i ELVO till en privat aktör, medan den grekiska staten behöll 51 % av aktierna. Redan av detta skäl anser kommissionen att delprivatiseringen av ELVO inte omfattas av denna stödordning.

(49)	Även om man hypotetiskt skulle godta att avtalet om aktieförsäljning omfattas av stödordning N 11/91, uppfylls inte alla stödordningens villkor i det föreliggande ärendet.

(50)

Även vid hypotesen att produktionen av militärfordon inte skulle motsvara definitionen på bilindustri enligt stödordningen, framgår det av ovanstående att ELVO utöver sin rent militära produktion också tillverkar en stor uppsättning fordon med rent civil eller både civil och militär användning. För stödordningens tillämpning räcker ELVO:s civila tillverkning för att beteckna det som biltillverkare.

(51)

Vid privatisering av biltillverkare som ELVO är förhandsanmälan till kommissionen ett avgörande villkor för förenlighet med den gemensamma marknaden enligt den stödordningen (10). Grekland anmälde inte delprivatiseringen av ELVO. Skattebefrielserna A och B kan därför inte anses vara förenliga med den gemensamma marknaden enligt den stödordningen.

5.3.2 Andra skäl till förenlighet

(52)	Grekland har inte anfört andra skäl till förenlighet och kommissionen finner ingen annan rättslig grund till att stödet skulle kunna anses förenligt med den gemensamma marknaden.

(53)	Därför anser kommissionen att det statliga stöd som beviljats ELVO inte är förenligt med den gemensamma marknaden.

5.4 Fastställande av stödbeloppet

(54)

Det ej förenliga stödet bör återkrävas från ELVO. Som kommissionen meddelade när förfarandet inleddes, kan den del av ELVO:s produktion som avser militärmateriel omfattas av artikel 296.1 b i EG-fördraget. I den mån stödet avsåg denna del av tillverkningen, bör det inte anses vara statligt stöd utan nödvändigt för skyddet av Greklands väsentliga säkerhetsintressen. Följaktligen aktualiseras frågan om stödets fördelning på de två produktionsgrenarna.

(55)

Det statliga stöd som detta beslut avser är inte kopplat till någon viss verksamhet, eftersom det inte beviljades för att finansiera ett visst projekt. Kommissionen måste därför fastställa i vilken utsträckning stödet gick till den militära respektive civila verksamhetsgrenen. Beräkningen kompliceras av det faktum att ELVO inte hade separat bokföring för den militära respektive civila produktionen. Detta förhållande gör att kommissionens analys måste utgå från de två verksamheternas respektive volym. Det innebär i sin tur en skattning av verksamheternas relativa andel. Kommissionen konstaterar att de stöd som beviljats ELVO men som inte avsett finansiering av viss verksamhet samtidigt också täckt gamla skulder, vilket gett ELVO en fördel vad gäller finansieringen av framtida verksamhet. När det gäller fastställandet av stödets fördelning på den militära respektive civila verksamheten, anser kommissionen därför att analysen inte bör avse verksamhetsgrenarnas årliga fördelning (dvs. deras relativa andel). I stället bör den genomsnittliga fördelningen under en längre tidsperiod beräknas. Det faktum att de två verksamhetsgrenarnas relativa andel kan skilja sig mycket på årsbasis motiverar också att ett flerårsgenomsnitt används. Ett visst år kan ju vara föga representativt för de två verksamhetsgrenarnas genomsnittliga fördelning på lång sikt.

(56)

Då det inte finns separat bokföring för den militära respektive civila produktionen, måste fördelningen baseras på en approximativ skattning. Kommissionen anser att Greklands uppgifter om hur ELVO:s försäljning fördelas på militära program respektive civila kunder kan erbjuda en bra approximativ fördelningsnyckel för ELVO:s militära respektive civila produktionsandel och att inkomsterna från skattebefrielserna Α och Β bör fördelas med hjälp av denna (11).

(57)	Grekland har lämnat uppgifter om denna försäljning. För perioden 1987–2000, dvs. den period som skattebefrielserna avsåg, uppgick försäljningen till militära program till i genomsnitt 79,9 % av totalen. Följaktligen skulle den civila produktionens andel uppgå till 20,1 %.

(58)

Tillämpar man denna fördelningsnyckel på skattebefrielserna, uppgår det ej förenliga stöd som bör återkrävas från ELVO till 1 193 753 186 GDR x 0,201 = 239 944 390 GDR för skattebefrielse A respektive 3 546 407,89 euro x 0,201 = 712 827,99 euro för skattebefrielse B (där beräkningens samtliga valutabelopp avrundats uppåt till närmaste heltal).

(59)

Om kommissionen nu utgår från att 79,9 % av allt inflöde av statliga medel finansierar ELVO:s militära verksamhetsgren, måste den också utgå från att 79,9 % av allt kassaflöde från företaget avser dess militära verksamhet. Eftersom huvuddelen av ELVO:s verksamhet har militär karaktär och företaget inte har separat bokföring för sin militära respektive civila verksamhetsgren, finns det en risk att återkrävandet av stödet till den civila verksamhetsgrenen främst täcks av kapital som annars skulle finansierat den militära verksamhetsgrenen. För att återupprätta den situation som skulle rått utan det statliga stödet och stävja beviljande av annat stöd till den civila verksamhetsgrenen, måste Grekland säkerställa att återkrävandet av stödet uteslutande täcks av intäkterna från ELVO:s civila verksamhetsgren (12).

(60)	Detta beslut föregriper inte kommissionens ståndpunkt om huruvida åtgärder är förenliga med reglerna för den inre marknaden, i synnerhet för statlig upphandling och koncessioner.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det statliga stöd på 239 944 390 drachmer och 712 827,99 euro som Grekland beviljat ELVO i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget är oförenligt med den gemensamma marknaden.

Artikel 2

1. Grekland ska från mottagaren återkräva det stöd som anges i artikel 1. Stödet ska uteslutande täckas med intäkter från ELVO:s civila verksamhetsgren.

2. De summor som ska återkrävas ska innefatta ränta som löper från den dag stödet stod till mottagarens förfogande till den dag det har återbetalats.

3. Räntan ska kapitaliseras enligt kapitel V i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 (13).

Artikel 3

1. Återbetalningen av stödet enligt artikel 1 ska ske omedelbart och effektivt.

2. Grekland ska säkerställa att detta beslut genomförs inom fyra månader efter den dag då det offentliggörs.

Artikel 4

1. Inom två månader efter offentliggörandet av detta beslut ska Grekland lämna följande uppgifter till kommissionen:

a)	Det totalbelopp (ursprungsbelopp med ränta) som mottagaren ska återbetala (varvid Grekland särskilt ska ange betalningsdatum för de 634 088,99 euro som avser skattebefrielse Β enligt skäl 14 andra stycket).

b)	En detaljerad beskrivning av de åtgärder som redan har vidtagits eller som planeras för att följa beslutet.

c)	Dokument som visar att stödmottagaren har anmodats att betala tillbaka stödet.

2. Grekland ska regelbundet informera kommissionen om utvecklingen vad gäller de nationella åtgärder som vidtagits för att genomföra detta beslut, tills återkrävandet av det stöd som avses i artikel 1 har slutförts. Det ska på kommissionens begäran omgående lämna uppgifter om de åtgärder som redan har vidtagits eller som planeras för att rätta sig efter detta beslut. Det ska också lämna detaljerade uppgifter om de stödbelopp med ränta som återkrävts från mottagaren.

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till Republiken Grekland.

Utfärdat i Bryssel den 24 mars 2009.

På kommissionens vägnar

Neelie KROES

Ledamot av kommissionen

(1) EUT C 34, 10.2.2006, s. 24.

(2) Se fotnot 1.

(3) Beloppet i euro angavs av de grekiska myndigheterna.

(4) Detta beslut verkställdes bara i samband med avtalet om aktieförsäljning av den 29 augusti 2000 mellan den grekiska staten och Mytilineos Holdings SA.

(5) Konfidentiella uppgifter.

(6) Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, 27.3.1999, s. 1).

(7) På franska ”automobiles”.

(8) Se här EG-domstolens dom av den 8 april 2008 i mål C-337/05, kommissionen mot Italien (ännu inte offentliggjord), punkterna 42–49.

(9) Se förstainstansrättens dom av den 17 december 2008 i mål T-196/04, Ryanair (ännu inte offentliggjord), punkterna 84, 85 och 90.

(10) Av rättspraxis framgår att om det enligt en godkänd stödordning krävs anmälan av vissa former av stöd (exempelvis för företag inom viss bransch), ska sådant stöd undantas från godkännandet av stödordningen och kräva separat anmälan. Anmälning är således ett väsentligt villkor och inte bara fråga om information. Se förenade målen Τ-447/93, Τ-448/93 och Τ-449/93, AIETEC et al., REG 1995, s. II–971, punkterna 129 och 135; mål C-169/95, kommissionen mot Spanien, REG 1997, s. 1–135, punkterna 28 och 29; förenade målen T-132/96 och T-143/96, Freistaat Sachsen, REG 1999, s. II–3663, punkt 203; förenade målen C-57/00 P och C-61/00 P, Freistaat Sachsen, REG 2003, s. I-9975, punkterna 114 och följande.

(11) För en liknande metod, se kommissionens beslut av den 2 juli 2008 i ärende C-16/04 om Greklands statliga stöd till Hellenic Shipyards (ännu inte offentliggjort i den officiella tidningen men tillgängligt på följande webbplats: http://ec.europa.eu/competition/state_aid/reform/.

(12) Se fotnot 10 för beslutet i ärende C-16/04, särskilt punkt 340 och följande.

(13) Förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1).

Upplysningar om stöd som tagits emot, stöd som ska återkrävas och stöd som redan har återkrävts

Stödmottagarens namn	Totalt stödbelopp som tagits emot enligt stödordningen (1)	Totalt stödbelopp som ska återkrävas (1) (belopp)	Totalt stödbelopp som redan återbetalats (1)
Stödmottagarens namn	Totalt stödbelopp som tagits emot enligt stödordningen (1)	Totalt stödbelopp som ska återkrävas (1) (belopp)	Belopp	Ränta på återkrävt belopp

(1) Miljoner i nationell valuta.

		ISSN 1725-2628 doi:10.3000/17252628.L_2010.118.swe
Europeiska unionens officiella tidning		L 118

Svensk utgåva	Lagstiftning	53 årgången 12 maj 2010

Innehållsförteckning		II Icke-lagstiftningsakter	Sida
		FÖRORDNINGAR
	*	Rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism	1
	*	Rådets förordning (EU) nr 408/2010 av den 11 maj 2010 om ändring av rådets förordning (EG) nr 194/2008 om förlängning och skärpning av de restriktiva åtgärderna mot Burma/Myanmar	5
	*	Kommissionens förordning (EU) nr 409/2010 av den 11 maj 2010 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Castaña de Galicia [SGB])	6
	*	Kommissionens förordning (EU) nr 410/2010 av den 11 maj 2010 om införande av en beteckning i registret över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar (Εξαιρετικό Παρθένο Ελαιόλαδο Σέλινο Κρήτης [Exeretiko partheno eleolado Selino Kritis] [SUB])	8
	*	Kommissionens förordning (EU) nr 411/2010 av den 10 maj 2010 om ändring av rådets förordning (EG) nr 194/2008 om förlängning och skärpning av de restriktiva åtgärderna mot Burma/Myanmar	10
		Kommissionens förordning (EU) nr 412/2010 av den 11 maj 2010 om fastställande av schablonvärden vid import för bestämning av ingångspriset för vissa frukter och grönsaker	43
		BESLUT
		2010/269/EU
	*	Kommissionens beslut av den 9 mars 2010 om det stöd som har beviljats Farm Dairy Flevoland (C 45/08) [delgivet med nr K(2010) 1240]	45
		2010/270/EU
	*	Kommissionens beslut av den 6 maj 2010 om ändring av delarna 1 och 2 i bilaga E till rådets direktiv 92/65/EEG vad gäller förlagorna till hälsointyg för djur från anläggningar och för bin och humlor [delgivet med nr K(2010) 2624] ( 1 )	56
		2010/271/EU
	*	Kommissionens beslut av den 11 maj 2010 om ändring av bilaga II till beslut 2008/185/EG för att föra in Irland i förteckningen över regioner som genomför godkända nationella kontrollprogram för bekämpning av Aujeszkys sjukdom [delgivet med nr K(2010) 2983] ( 1 )	63
		RIKTLINJER
		2010/272/EU
	*	Europeiska centralbankens riktlinje av den 21 april 2010 om TARGET2-Securities (ECB/2010/2)	65

	IV Akter som antagits före den 1 december 2009 enligt EG-fördraget, EU-fördraget och Euratomfördraget
	2010/273/EG
*	Kommissionens beslut av den 24 mars 2009 om det statliga stöd C 47/05 (f.d. NN 86/05) som Grekland genomfört till förmån för Elleniki Viomichania Ochimaton Α.Ε. (EL.V.O.) [delgivet med nr K(2009) 1476] ( 1 )	81