(1)

Enligt artikel 35.3 i förordning (EU) nr 1307/2013 har kommissionen befogenhet att anta delegerade akter som fastställer regler som innebär att stöd endast kan beviljas på villkor att certifierat utsäde av vissa hampsorter används, och förfarandet för fastställande av hampsorter och verifiering av deras tetrahydrokannabinolhalt (nedan kallad THC-halt) som avses i artikel 32.6. För närvarande föreskriver artikel 9 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 (2) endast skyldigheten att använda utsäde av de sorter som förtecknas i Gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter och att använda certifierat utsäde i enlighet med rådets direktiv 2002/57/EG (3). Reglerna för fastställande av hampsorter och kontroll av deras THC-halt fastställs för närvarande i artikel 45 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 (4) och bilagan till den förordningen bör införlivas i artikel 9 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014.

(2)

Reglerna för fastställande av hampsorter och kontroll av THC-halten grundar sig på antagandet att hampa odlas som huvudgröda, men de lämpar sig inte helt för hampa som odlas som fånggröda. Eftersom denna senare odlingsmetod har visat sig vara lämplig för industrihampa och förenlig med miljökraven, är det befogat att anpassa båda bestämmelserna så att de beaktar egenskaperna hos hampa som odlas som fånggröda. I det sammanhanget är det också lämpligt att definiera hampa som odlas som fånggröda.

(3)

I artikel 24 i förordning (EU) nr 639/2014 fastställs krav för aktiveringen av stödrättigheter. För att undvika skilda tolkningar bör det klargöras att vid tillämpning av artikel 31.1 b i förordning (EU) nr 1307/2013 betraktas även en delrätt som fullt aktiverad. Det bör dock uttryckligen anges att stödet beräknas på grundval av den motsvarande delen av ett stödberättigande hektar.

(4)

I artiklarna 38–48 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 fastställs regler som kompletterar bestämmelserna om standardiserade miljöanpassningsmetoder i förordning (EU) nr 1307/2013. På grundval av erfarenheterna från det första året av tillämpning av dessa metoder är det nödvändigt att ändra vissa aspekter av reglerna i syfte att förenkla genomförandet av miljöanpassningsmetoderna till förmån för jordbrukare och nationella förvaltningar samtidigt som miljö- och klimateffekterna bibehålls. I synnerhet bör ändringarna bidra till att genomföra de åtgärder som identifierades i slutsatserna från halvtidsöversynen av EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 och till framsteg när det gäller att maximera de jordbruksarealer som omfattas av den gemensamma jordbrukspolitikens åtgärder för biologisk mångfald (5).

(5)

I reglerna om beräkning av andelarna av olika grödor med avseende på diversifieringen av grödor enlig artikel 40 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 baseras perioden för diversifiering av grödor på traditionella odlingsmetoder i medlemsstaterna. Det är lämpligt att tillåta att medlemsstaterna fastställer olika perioder på regional eller subregional nivå i syfte att ta hänsyn till skiftande klimatförhållanden inom en medlemsstats territorium. I vissa särskilda situationer när en betydande mängd olika grödor odlas på ett litet område bör det, för att förenkla deklarationen av vilka grödor som odlas, vara möjligt att deklarera dem som en enda blandad gröda.

(6)

När det gäller mark i träda är det av grundläggande betydelse att i artikel 45.2 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 fastställa en period under vilken ingen jordbruksproduktion får förekomma, i syfte att säkerställa miljöeffektiviteten för sådan mark och för att undvika sammanblandning med andra arealer, som till exempel gräsmark. För att ta hänsyn till de olika klimat- och odlingsförhållandena i unionen, bör medlemsstaterna ha möjlighet att fastställa en sådan period på ett sätt som gör att jordbrukare kan återuppta odlingen av huvudgrödor före årets slut. En sådan period bör dock inte vara kortare än sex månader, så att miljöeffektivitetsmålen kan uppfyllas och all sammanblandning med andra typer av arealer undviks.

(7)

Indelningen av de olika landskapselement som förtecknas i artikel 45.4 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 är en källa till osäkerhet för jordbrukare när de deklarerar arealer med ekologiskt fokus. För att minska denna osäkerhet, göra förvaltningen av systemet enklare för medlemsstaternas myndigheter och åtgärda den komplexitet som jordbrukarna möter när de ska deklarera arealer med ekologiskt fokus, bör häckar och skogsremsor som avses i led a i den bestämmelsen och träd på rad som avses i led c i den bestämmelsen grupperas tillsammans som en enda typ av landskapselement så att en enda storleksgräns gäller för dem. Av samma skäl bör de arealer som avses i artikel 45.4 d i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 grupperas under landskapselementet skogsdungar.

(8)

Även om maximistorlekar för landskapselement krävs för att säkerställa att arealen domineras av jordbruk, såsom anges i skäl 51 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014, bör sådana storleksgränser inte leda till att element som överskrider dessa gränser men som är värdefulla för den biologiska mångfalden utesluts. Därför bör den areal som kan betecknas som landskapselement enligt artikel 45.4 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 beräknas upp till maximistorleken på landskapselementet.

(9)

Med hänsyn till de stora miljöfördelarna med strandnära växtlighet enligt artikel 45.4 femte stycket och 45.5 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 är det lämpligt att ange att all strandnära växtlighet bör beaktas vid beräkningen av arealer med ekologiskt fokus.

(10)

Av samma skäl som nämns i skälen 7 och 8 i samband med artikel 45.4 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 bör åkerrenar, som för närvarande avses i led e i den bestämmelsen, slås samman med buffertområden i artikel 45.5 i den förordningen och en enda storleksgräns bör fastställas för buffertområden och åkerrenar. Sådana maximistorlekar för buffertområden och åkerrenar bör avse en areal som kan räknas som buffertområden eller åkerrenar enligt artikel 45.5 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014. För att ge jordbrukarna största möjliga flexibilitet bör definitionen av buffertområden enligt GAEC 1, SMR 1 eller SMR 10 enligt bilaga II i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 (6) och åkerrenar som skyddas enligt GAEC 7, SMR 2 eller SMR 3 enligt den bilagan, kompletteras med andra buffertområden eller åkerrenar, det vill säga alla områden och remsor som inte omfattas av någon av dessa två kategorier inom tvärvillkor.

(11)

Enligt artikel 46.2 andra stycket i förordning (EU) nr 1307/2013 får landskapselement och buffertområden som gränsar till åkermark betraktas som arealer med ekologiskt fokus. För att maximera miljöfördelarna med arealer med ekologiskt fokus och buffertområden enligt artikel 45.4 och 45.5 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 och uppmuntra skydd och bevarande av andra element, bör denna bestämmelse kompletteras med regler som ger flexibilitet genom att beakta andra miljömässigt värdefulla element som uppfyller definitionen av dessa typer av arealer med ekologiskt fokus och som inte gränsar till jordbruksföretagets åkermark. När sådana buffertområden och åkerrenar eller landskapselement gränsar till en areal med ekologiskt fokus som i sin tur direkt gränsar till ett företags åkermark bör därför även dessa erkännas som en areal med ekologiskt fokus.

(12)

Av samma skäl som nämns i skälen 7 och 8 när det gäller artikel 45.4 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 bör de maximistorlekar som fastställs med avseende på remsor med stödberättigande hektar längs skogsbryn enligt artikel 45.7 i den förordningen, avse den areal som kan räknas som sådana remsor enligt den bestämmelsen.

(13)

När det gäller bestämmelserna i artikel 46.2 första stycket led g i förordning (EU) nr 1307/2013 är det lämpligt att förklara att fastställandet av krav vad gäller användningen av mineralgödselmedel och/eller växtskyddsmedel endast är relevant om sådana insatsvaror är tillåtna.

(14)

Den nuvarande tidsfristen för sådd av fånggrödor och växttäcke som anges i artikel 45.9 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 passar inte alltid de rådande jordbruks- och klimatförhållandena. I syfte att bättre uppnå miljömålen för denna typ av areal med ekologiskt fokus är det lämpligt att ersätta sista dagen för sådd av fånggrödor och växttäcke med en minsta tidsperiod under vilken arealer måste vara besådda med fånggrödor och växttäcke. I syfte att tillhandahålla den flexibilitet som behövs för att ta hänsyn till säsongsbetingade väderförhållanden, bör medlemsstaternas tillåtas att fastställa den perioden på den geografiska nivå som är mest lämplig. Eftersom den tid under vilken marken är täckt med fånggrödor och växttäcke är en central faktor för ett effektivt upptag av restnitrater och för marktäckning under den tid då arealen inte täcks av huvudgrödan, bör periodens minimilängd fastställas på unionsnivå. För att vara konsekvent med den tolkning som ges avseende definitionen av gräs eller annat örtartat foder i artikel 4.1 i i förordning (EU) nr 1307/2013, bör insådd av baljväxter i huvudgrödan också vara möjlig. För att säkerställa förenlighet mellan likvärdiga metoder som omfattas av åtaganden och certifieringssystem enligt artikel 43.3 a respektive b i förordning (EU) nr 1307/2013, bör reglerna för att bestämma om fånggrödor eller växttäcke uppfyller kraven för att räknas som områden med ekologiskt fokus anpassas till varandra.

(15)

Den allmänna regeln säger visserligen att endast arealer med kvävefixerande grödor som odlas som rena arter bör räknas som arealer med ekologiskt fokus, men eftersom traditionella odlingsmetoder ofta blandar sådana grödor med andra grödor är det lämpligt att inom ramen för artikel 45.10 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 tillåta att arealer med blandningar också får räknas som arealer med ekologiskt fokus, förutsatt att det säkerställs att den övervägande delen av sådana blandningar utgörs av kvävefixerande grödor. På grundval av erfarenheterna av tillämpningen av artikel 45.10 första stycket i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 och mot bakgrund av genomförandet av rådets direktiv 91/676/EEG (7) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (8) är det onödigt att föreskriva särskilda regler om var dessa kvävefixerande grödor ska odlas. I avsikt att förstärka medlemsstaternas insatser för att hantera risken för kväveutlakning under hösten bör medlemsstaterna tillåtas att fastställa kompletterande villkor för kvävefixerande grödor, om nödvändigt. Vidare, för att säkerställa förenlighet mellan likvärdiga metoder som omfattas av åtaganden och certifieringssystem enligt artikel 43.3 a respektive b i förordning (EU) nr 1307/2013, bör reglerna för att bestämma om kvävefixerande grödor uppfyller kraven för att räknas som område med ekologiskt fokus anpassas till varandra.

(16)

Erfarenheten från tillämpningen av delegerad förordning (EU) nr 639/2014 har visat att vissa bestämmelser som rör typerna av arealer med ekologiskt fokus behöver vara mer detaljerade vad gäller kravet på frånvaro av produktion, inklusive reglerna om mejning och bete i syfte att uppfylla målet om biologisk mångfald och att säkerställa samstämmighet med andra instrument i den gemensamma jordbrukspolitiken. När det gäller det krav om att ingen jordbruksproduktion får förekomma, som gäller för de typer av arealer med ekologiskt fokus som avses i artikel 45.2, 4 e, 4.5 och 4.7 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014, bör det klargöras att produktion bör förstås som jordbruksverksamhet i den mening som avses i artikel 4.1 c i i förordning (EU) nr 1307/2013 och inte i den bredare mening som avses i artikel 4.1 c ii och iii i den förordningen, och bör inte påverka reglerna om minimikrav för marktäckning enligt GAEC 4 i bilaga II till förordning (EU) nr 1306/2013. Dessutom bör initiativ från jordbrukarnas sida, särskilt genom att underlätta pollinering för att bevara och öka den biologiska mångfalden i avsikt att upprätta en grön marktäckning, vilka omfattas av till exempel ett åtagande om miljö- och klimatvänligt jordbruk uppmuntras för att maximiera miljöfördelarna.

(17)

Med tanke på att de tre huvudtyper av arealer som deklarerats av jordbrukare som arealer med ekologiskt fokus under det första tillämpningsåret för artikel 46 i förordning (EU) nr 1307/2013 är arealer som är eller kan vara produktiva, nämligen mark som ligger i träda, fånggrödor eller växttäcke och kvävefixerande grödor, är det sannolikt att växtskyddsmedel kommer att användas på arealer med ekologiskt fokus. För att bevara och förbättra den biologiska mångfalden i linje med miljöanpassningsmålen är det därför lämpligt att förbjuda användningen av växtskyddsmedel på följande arealer med ekologiskt fokus, som kan vara produktiva: mark som ligger i träda, områden med stödberättigande hektar längs skogsbryn, fånggrödor eller växttäcke och kvävefixerande grödor. När fånggrödor eller växttäcke etablerats genom insådd av gräs eller baljväxter i huvudgrödan i syfte att av proportionalitetsskäl undvika konsekvenser för hanteringen av huvudgrödan, bör ett sådant förbud gälla från och med tidpunkten för skörd av huvudgrödan. För att säkerställa att förbudet är förenligt med gängse jordbrukspraxis, säkerställa rättssäkerhet och undvika administrativa svårigheter för jordbrukare och nationella förvaltningar bör det närmare anges att förbudet mot insådd bör tillämpas under en minimiperiod motsvarande den minimiperiod under vilken arealer måste vara besådda med fånggrödor eller växttäcke när dessa etablerats genom sådd av en blandning av arter, eller fram till sådden av nästa huvudgröda.

(18)

I artikel 49 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 fastställs regler enligt vilka juridiska personer har tillgång till stödet för unga jordbrukare i artikel 50.1 i förordning (EU) nr 1307/2013. På grundval av erfarenheterna av tillämpningen av artikel 49.3 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 bör ett ytterligare förtydligande ges beträffande tolkningen av kravet i artikel 50.2 b i förordning (EU) nr 1307/2013 när det gäller den tid vid vilken en ung jordbrukare som utövar faktisk och varaktig kontroll över en juridisk person måste uppfylla åldersgränsen. Det är i synnerhet lämpligt att klargöra att den unga jordbrukaren måste uppfylla åldersgränsen som går vid 40 år det år då den första ansökan inom ramen för ordningen för grundstöd eller systemet med enhetlig arealersättning görs av den juridiska person över vilken en ung jordbrukare utövar kontroll.

(19)

Enligt andra stycket i artikel 53.2 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 grundar sig stödbeloppet per enhet inom frivilligt kopplat stöd på förhållandet mellan det belopp som fastställts för finansieringen av den aktuella åtgärden och antingen den tillämpliga kvantitativa gräns som fastställts enligt artikel 52.2 första stycket eller antalet hektar eller djur som berättigar till stöd under det berörda året. Den bestämmelsen bör dock omformuleras på så sätt att medlemsstaten får fastställa stödbeloppet per enhet till ett värde som faller inom det intervall som avgörs av dessa två värden när antalet stödberättigande enheter är lägre än den kvantitativa gränsen.

(20)

Enligt artikel 64.5 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 måste medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning i enlighet med artikel 36 i förordning (EU) nr 1307/2013 senast den 1 september varje år till kommissionen anmäla det totala antal hektar som jordbrukarna har deklarerat enligt detta system. Denna information anmäls årligen till kommissionen på ett mer detaljerat sätt enligt artikel 9.1 i genomförandeförordning (EU) nr 809/2014. Artikel 64.5 i förordning (EU) nr 639/2014 kan därför utgå.

(21)

På grundval av kommissionens erfarenhet av förvaltningen av anmälningar som rör miljöanpassning enligt artikel 65 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 bör vissa justeringar göras vad gäller anmälningarnas innehåll, inbegripet med beaktande av miljöanpassningsbestämmelserna i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 ändrad genom denna förordning.

(22)

I enlighet med artikel 67.2 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 måste medlemsstaterna till kommissionen anmäla det totala antalet stödmottagare, de stödbelopp som har beviljats och de sammanlagda arealer och det totala antal djur för vilka stöd faktiskt har betalats ut, för varje kopplad stödåtgärd och varje särskild typ av jordbruk eller berörd jordbrukssektor.

(23)

Från och med ansökningsåret 2015 anmäler medlemstaterna, i enlighet med artikel 9.1 och 9.3 i genomförandeförordning (EU) nr 809/2014, det totala antal stödmottagare och den totala areal eller det totala antal djur för vilka stöd sökts och som har fastställts för varje enskild åtgärd inom ramen för kopplat stöd. Från och med ansökningsåret 2016 kommer det belopp av stödutbetalningarna som har beviljats för varje åtgärd inom kopplat stöd att ingå i medlemsstaternas meddelanden av information i enlighet med artikel 10 kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 (9). Därför bör artikel 67.2 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 utgå.

(24)

Delegerad förordning (EU) nr 639/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

(25)

Till följd av ändringen av vissa bestämmelser i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 vad gäller typer av arealer med ekologiskt fokus, krävs ändringar av bilaga X till förordning (EU) nr 1307/2013, i synnerhet genom att anpassa förteckningen över typer av arealer med ekologiskt fokus och de motsvarande faktorerna, när så är nödvändigt. I skäl 45 i förordning (EU) nr 1307/2013 betonas vikten av att arealer med ekologiskt fokus upprättas ändamålsenligt och konsekvent. Därför måste omräknings- och vägningsfaktorer som är tillämpliga på likvärdiga metoder vara förenliga med de faktorer som är tillämpliga på liknande eller identiska standardmetoder. Av rättsäkerhetsskäl och skäl som rör likabehandlingen av jordbrukare, bör bilaga X till förordning (EU) nr 1307/2013 ändras i enlighet med detta.

(26)

Denna förordning bör träda i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts- Eftersom förtydligandet av artikel 49.3 i delegerad förordning (EU) nr 639/2014 och omformuleringen av artikel 53.2 andra stycket i den förordningen återspeglar en tolkning som getts dessa bestämmelser sedan den förordningen trädde i kraft, är det emellertid lämpligt att dessa ändringar tillämpas retroaktivt. Med hänsyn till den tid som de nationella myndigheterna behöver för att uppdatera sina befintliga administrativa verktyg och informera jordbrukarna i tillräckligt god tid före ändringarna av miljöanpassningsbestämmelserna som görs genom denna förordning, bör dessa ändringar endast tillämpas för stödansökningar som avser kalenderår som börjar från och med den 1 januari 2018. Medlemsstaterna bör dock ges möjlighet att tillämpa dem för stödansökningar som avser kalenderåret 2017 utan att glömma att varje val som görs med avseende på detta bör vara logiskt ur jordbrukarnas perspektiv. En anmälningsskyldighet vad gäller följdändringar av tidigare anmälningar avseende det kalenderåret bör föreskrivas.

1)

Artikel 9 ska ersättas med följande:

(*1)  Rådets direktiv 2002/53/EG av den 13 juni 2002 om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 1)."

(*2)  Rådets direktiv 2002/57/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av olje- och spånadsväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 74)."

(*3)  Kommissionens förordning (EG) nr 792/2009 av den 31 augusti 2009 om närmare bestämmelser för medlemsstaternas anmälningar till kommissionen av uppgifter och dokument inom ramen för genomförandet av den gemensamma organisationen av marknaderna, systemet för direktstöd, främjandet av försäljning av jordbruksprodukter och ordningarna för de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna (EUT L 228, 1.9.2009, s. 3).” "

2)

Artikel 24.2 ska ersättas med följande:

3)

Artikel 40 ska ändras på följande sätt:

4)

Artikel 45 ska ändras på följande sätt:

5)

I artikel 49.3 ska följande stycke läggas till:

”En ung jordbrukare som utövar faktisk och varaktig kontroll över en juridisk person i den mening som avses i punkt 1 första stycket led b i denna artikel ska, vid tillämpning av artikel 50.2 b i förordning (EU) nr 1307/2013, inte vara äldre än 40 år det år då den första ansökan enligt ordningen för grundstöd eller systemet med enhetlig arealersättning lämnas in av den juridiska personen, över vilken en ung jordbrukare utövar kontroll.”

6)

I artikel 53.2 ska andra stycket ersättas med följande:

”Det årliga stödet ska uttryckas som stödbelopp per enhet. Det får vara något av nedanstående belopp eller, när arealen eller antalet djur som berättigar till stödet inte överskrider den areal eller det antal djur som fastställs i enlighet med första stycket i denna punkt, ett belopp mellan dessa belopp:

7)

I artikel 64 ska punkt 5 utgå.

8)

Artikel 65.1 ska ändras på följande sätt:

9)

I artikel 67 ska punkt 2 utgå.

10)

En ny bilaga, vars text återfinns i bilaga I till den här förordningen, ska läggas till som bilaga III.

(1)

Den 25 november 2016 undertecknades ett avtal genom skriftväxling mellan Europeiska unionen och Förbundsrepubliken Brasilien i enlighet med artiklarna XXIV.6 och XXVIII i allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) 1994 om ändring av medgivanden i Republiken Kroatiens bindningslista i samband med anslutningen till Europeiska unionen (2) (nedan kallat avtalet). Dess undertecknande på Europeiska unionens vägnar har godkänts genom rådets beslut (EU) 2016/1995 (3) och dess ingående genom rådets beslut (EU) 2017/730 (4).

(2)

Enligt avtalet ska Europeiska unionen öka Brasiliens nuvarande tilldelning med 4 766 ton enligt EU:s tullkvot för ”Styckningsdelar av höns av arten Gallus domesticus, frysta”, enligt KN-nummer 0207 14 10, 0207 14 50 och 0207 14 70, med bibehållande av den nuvarande tullsatsen på 0 %, och öka Brasiliens nuvarande tilldelning med 610 ton enligt EU:s tullkvot för ”Styckningsdelar av kalkon, frysta” enligt KN-nummer 0207 27 10, 0207 27 20 och 0207 27 80, med bibehållande av den nuvarande tullsatsen på 0 %.

(3)

I kommissionens förordning (EG) nr 1385/2007 (5) föreskrivs öppnande och förvaltning av vissa av EU:s tullkvoter för import av fjäderfäkött, även från Brasilien. Det är lämpligt att ändra den förordningen med beaktande av de tilläggskvantiteter som tilldelats i enlighet med avtalet.

(4)

För 2017 beräknas tilläggskvantiteterna av fjäderfäkött proportionellt, på grundval av den tillagda årliga kvantiteten enligt avtalet och med beaktande av datumet för avtalets ikraftträdande.

(5)

Avtalet träder i kraft den 30 juni 2017. Med tanke på att de kvoter för fjäderfäkött som berörs av avtalet förvaltas kvartalsvis och att ansökningsperioden för kvartalet som börjar den 1 juli 2017 skulle ha löpt ut vid avtalets ikraftträdande, ska tilläggskvantiteterna som berörs av avtalet för 2017 göras tillgängliga för ansökan under den delperiod som börjar den 1 oktober 2017.

(6)

Från och med den kvotperiod som börjar den 1 januari 2018, ska hela den årliga tilläggskvantiteten av fjäderfäkött som berörs av avtalet göras tillgänglig.

(7)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

(1)

I kommissionens förordning (EG) nr 1484/95 (3) fastställs tillämpningsföreskrifter för ordningen för tillämpning av tilläggsbelopp för import samt representativa priser för fjäderfäkött och ägg och för äggalbumin.

(2)

Det framgår av den regelbundna kontrollen av de uppgifter som ligger till grund för fastställandet av de representativa priserna för produkterna inom sektorerna för fjäderfäkött och ägg samt för äggalbumin, att de representativa priserna för import av vissa produkter bör ändras med hänsyn till variationerna i pris efter ursprung.

(3)

Förordning (EG) nr 1484/95 bör därför ändras i enlighet med detta.

(4)

Eftersom denna åtgärd bör tillämpas så snart som uppdaterade uppgifter föreligger, bör denna förordning träda i kraft samma dag som den offentliggörs.

(1)

Det är lämpligt att fastställa gemensamma förfaranden och format för behöriga myndigheters inrapportering av information till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) i samband med de undersökningar, sanktioner och åtgärder som avses i artikel 33 i förordning (EU) nr 596/2014.

(2)

För att underlätta kommunikationen mellan behöriga myndigheter och Esma och undvika onödiga dröjsmål eller fel i överföringen av information bör varje behörig myndighet utse en särskild kontaktpunkt för den överföring av information som krävs.

(3)

För att säkerställa att all nödvändig information om sanktioner och åtgärder som vidtas av behöriga myndigheter identifieras och registreras korrekt av Esma bör behöriga myndigheter lämna detaljerad och harmoniserad information i särskilda formulär.

(4)

Den information om undersökningar som lämnas till Esma bör vara enhetlig och jämförbar så att den speglar den faktiska undersökningsverksamhet som utförts med stöd av marknadsmissbruksförordningen ett visst år. Informationen bör därför bara gälla undersökningar som relevanta myndigheter har arbetat med under referensperioden.

(5)

Denna förordning grundas på det förslag till tekniska genomförandestandarder som Esma har överlämnat till kommissionen.

(6)

Esma har inte genomfört några öppna offentliga samråd om det förslag till tekniska genomförandestandarder som denna förordning grundar sig på eller gjort någon kostnads-nyttoanalys av införandet av standardiserade formulär och förfaranden, eftersom detta inte skulle ha stått i proportion till deras tillämpningsområde och konsekvenser, då de tekniska genomförandestandarderna endast riktar sig till medlemsstaternas nationella behöriga myndigheter och inte till marknadsdeltagarna.

(7)

Esma begärde in ett yttrande från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (2).

(1)

Enligt artikel 5.1 i beslut 2010/96/Gusp bemyndigade rådet kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) att, i enlighet med artikel 38 i fördraget om Europeiska unionen, fatta relevanta beslut om den politiska kontrollen och den strategiska ledningen av Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av somaliska säkerhetsstyrkor (EUTM Somalia), inbegripet besluten om utnämning av EU:s kommande uppdragschefer.

(2)

Den 15 mars 2016 antog Kusp beslut (Gusp) 2016/396 (2) och utnämnde brigadgeneral Maurizio MORENA till EU:s uppdragschef för EUTM Somalia.

(3)

Genom rådets beslut (EU) 2017/971 (3) ändrades befälsordningen för EUTM Somalia. Följaktligen upphävdes beslut (Gusp) 2016/396 och brigadgeneral Maurizio MORENA utnämndes till EU-uppdragets styrkechef för EUTM Somalia.

(4)

Den 10 mars 2017 föreslog Italien att överste Pietro ADDIS skulle utnämnas till EU-uppdragets styrkechef för EUTM Somalia för att efterträda brigadgeneral Maurizio MORENA.

(5)

Den 23 maj 2017 rekommenderade EU:s militära kommitté att Kusp skulle utnämna överste Pietro ADDIS till EU-uppdragets styrkechef för EUTM Somalia för att efterträda brigadgeneral Maurizio MORENA från och med den 1 juli 2017.

(6)

I enlighet med artikel 5 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i arbetet med att utarbeta och genomföra sådana unionsbeslut och unionsåtgärder som har anknytning till försvarsfrågor. Följaktligen deltar Danmark inte i antagandet av detta beslut, som inte är bindande för eller tillämpligt på Danmark.

(1)

I kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/159 (2) fastställs förfarandena för inlämning av ansökningar om stöd och utbetalning, och för information om dessa, vad gäller de nödåtgärder mot växtskadegörare som avses i förordning (EU) nr 652/2014.

(2)

Enligt artikel 54 i förordning (EU) nr 652/2014 ska artikel 18.1 d i den förordningen tillämpas från och med den 1 januari 2017. För att ta med kostnader för ersättning till berörda ägare för värdet på de destruerade växter, växtprodukter eller andra föremål som omfattas av de åtgärder som avses i artikel 18 i den förordningen bland de åtgärder som fastställs i artikel 1 i genomförandebeslut (EU) 2016/159 bör det beslutet ändras i enlighet med detta.

(3)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

1.

Artikel 1 första stycket ska ersättas med följande:

”För att beviljas ett finansiellt bidrag från unionen ska medlemsstaterna lämna in preliminära uppgifter om utbrottet av skadegörare inom två månader från att förekomsten av en skadegörare, som avses i artikel 17 i förordning (EU) nr 652/2014, officiellt bekräftats. Dessa preliminära uppgifter ska lämnas in i form av en elektronisk fil enligt mallen i bilaga I till detta beslut. Anmälan till kommissionen, i enlighet med artiklarna 1 och 2 i genomförandebeslut 2014/917/EU, anses utgöra dessa preliminära uppgifter.”

2.

Artikel 1 andra stycket ska ersättas med följande:

”Senast sex månader efter att förekomsten av skadegöraren officiellt bekräftats ska medlemsstaterna, i form av en elektronisk fil enligt mallarna 1 och 2 i bilaga II till detta beslut, lämna in en ansökan om stöd i enlighet med artikel 16.1 i förordning (EU) nr 652/2014 till kommissionen.”

3.

I artikel 1 tredje stycket ska följande led införas:

4.

Artikel 1 femte stycket ska ersättas med följande:

”Ansökningar om stöd baserade på de beräknade kostnader som är nödvändiga för att utrota och/eller innesluta en skadegörare, för vilken en ansökan redan lämnats in under tidigare kalenderår, ska åtföljas av en uppdaterad version av bilaga II (1 och 2) till detta beslut.”

5.

I artikel 2 ska leden a och b ersättas enligt följande och följande led c ska införas:

(6)

Artikel 4 ska ersättas med följande:

(7)

Bilagorna I, II, III och IV ska ändras i enlighet med bilagan till detta beslut.

(1)

Afrikansk svinpest är en infektiös virussjukdom som drabbar populationer av tamsvin och viltlevande svin och kan ha allvarliga konsekvenser för lönsamheten inom svinuppfödningen och leda till störningar i handeln inom unionen och exporten till tredjeländer.

(2)

Vid utbrott av afrikansk svinpest finns det en risk för att sjukdomsagenset sprids till andra anläggningar för svinhållning och till viltlevande svin. Till följd av detta kan sjukdomsagenset spridas från en medlemsstat till andra medlemsstater och till tredjeländer via handel med levande svin eller produkter från dem.

(3)

Genom rådets direktiv 2002/60/EG (3) införs minimiåtgärder för bekämpning av afrikansk svinpest inom unionen. Enligt artikel 15 i direktiv 2002/60/EG ska det upprättas ett smittat område efter det att ett eller flera fall av afrikansk svinpest har bekräftats hos viltlevande svin.

(4)

Tjeckien har underrättat kommissionen om det rådande läget i fråga om afrikansk svinpest inom dess territorium och har i enlighet med artikel 15 i direktiv 2002/60/EG upprättat ett smittat område där de åtgärder som avses i artikel 15 i det direktivet tillämpas.

(5)

För att förhindra onödiga störningar i handeln inom unionen och för att undvika att tredjeländer inför omotiverade handelshinder, måste man på unionsnivå i samarbete med den berörda medlemsstaten fastställa det smittade området med avseende på afrikansk svinpest i Tjeckien.

(6)

I väntan på mötet i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder bör därför det smittade området i Tjeckien förtecknas i bilagan till detta beslut, och det bör anges hur länge denna regionalisering ska gälla.

(7)

Detta beslut kommer att ses över vid nästa möte i ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.