Maxlab i Lund (Max IV) - Mikael Hallgren
Download as PPTX, PDF1 like1,124 views
Maxlab i Lund. ”Vi gör det osynliga synligt” – så presenterar sig Max IV. Vad har då osynliga elektroner med betong att göra? Mikael Hallgren, specialist på betongkonstruktioner hos Tyréns och adj. professor på KTH presenterar vilken betydelse betongen haft i skapandet av detta avancerade och högteknologiska projekt. Presenterat på Betongbyggnadsdagen den 3 oktober 2013 på Garnisonen konferens i Stockholm.
Maxlab i Lund (Max IV) - Mikael Hallgren
- 1. MAX IV – Lund Mikael Hallgren, Tyréns
- 2. ESS Lund expanderar mot nordost Inriktningsbeslut i KSau/Strategisk samhällsplanering 29/11 MAX IV SCIENCE VILLAGE
- 3. Bakgrund • Byggherreupphandling klar mars 2010 25-årigt hyresavtal. Lunds universitet är hyresgäst. Max IV-laboratoriet (tidigare Max-lab) är nyttjare. • Peab – Wihlborgs => Fastighets AB ML 4
- 4. Tre olika fält för forskning Acceleratorfysik – Forskarna undersöker och utvecklar själva maskinen. Kärnfysik – Forskning kring energirika elektroner. Materialforskning – Undersöker hur materien är uppbyggd. – Mediciner: Med hjälp av synkrotronljus kan man undersöka exakt var i en proteinmolekyl de olika atomerna sitter. Det ger oss mer kunskap om hur livets byggstenar är uppbyggda, och den kunskapen kan komma till nytta på flera sätt. T. ex. mer effektiva läkemedel. – Batterier: Forskning för att öka smidighet och prestanda – Fossiler: Forskare från MAX-lab och Lunds Universitet har visat att det finns rester av typ 1-kollagen i ett fossil och har på det sättet synliggjort att det finns biomolekyler kvar i fossilet.
- 5. Förutsättningar/ mål - LU • Nästa generation synkrotronljusanläggning med extrem precision. VÄRLDENS BÄSTA. • Extremt stora krav avseende vibrationer (26 nm) och temperaturstabilitet. => Byggnaden är en del av maskinen. • Projektet skall drivas i Samverkansform mellan brukare, byggherre och entreprenör.
- 6. Översikt - MAX IV
- 7. UTMANINGAR
- 10. Och så de övriga utmaningarna… • • • • • • • • Stort projekt Anläggningskonstruktioner Samordning många discipliner Mycket installationstätt Strålskydd Flexibelt för framtiden Dynamisk nyttjare Estetik
- 11. LÖSNINGEN
- 12. Ytterväggar utförs generellt av SW- element med ytterskal av vitbetong Ytterväggar kontorsbyggnad utförs med plåtbeklädnad
- 13. LINAC UTRYMNINGSTRAPPOR KLYSTRON TEKNIK LINAC • LINAC (linjäraccelerator) är en tunnel bestående av två sektioner, klystron samt LINAC. Längden är ca 400m och utförs av platsgjuten vattentät betong. • Mellanväggen utförs av 1,5m platsgjuten betong och fungerar som strålskyddsbarriär mellan sektionerna. • En 4,5m mäktigt jordfyllnad ska finnas över linac för att tillgodose strålskydd. Belastningen motsvarar ett 10-våningshus. • LINAC avslutas i SPF samt med en ”stråldump”.
- 15. LINAC
- 16. LINAC
- 17. LAGRINGSRINGAR 1,5GeV 3,0GeV • 2 lagringsringar finns i anläggningen, 1,5GeV samt 3,0GeV. • Lagringsringar ligger en våning högre än LINAC (i markplan). • Omkretsen för stora lagringsringen är ca 530m • Ringarna omsluts av en strålskyddsbarriär av betong med tjocklek 1,1m. • Hallbyggnader som inrymmer lagringsringar förses med utfackningsväggar av liggande SWelement som monteras på en bärande stålstomme. • Det tyngsta väggelementet väger ca 17ton.
- 20. GRUNDLÄGGNING • 4m av befintlig moränlera schaktas ur. • 3,7m av dessa massor återfylls och packas i lager om 300mm efter inblandning av kalkbruk där den färdiga stabiliseringen får en E-modul på ca 4000MPa • De översta 0,3m blandas med cementbruk där den färdiga stabiliseringen får en E-modul på ca 8000MPa. • Ett 300mm tjockt betonggolv gjuts ovanpå ett lager av skyddsbetong. Hela konstruktionen samverkar och blir väldigt styv, vilket är gynnsamt m.a.p. vibrationer.
- 22. DYNAMIK – RESULTAT AV TRANSIENTA FEM-BERÄKNINGAR
- 23. FRÅN TEORI TILL VERKLIGHET
- 24. 2010-10-26
- 25. 2011-08-23
- 26. 2011-12-28
- 27. 2012-02-06
- 28. 2012-07-09
- 29. 2012-10-11
- 30. 2012-12-10
- 31. 2013-03-15
- 32. 2013-06-11
- 33. 2013-08-02
- 34. Tack!